(S) är inte till salu ...

Lägg ner sossarna!

Bara en fråga mot bakgrund av att S förväntas spegla "det nya folkhemmet". Varför tror S fortfarande att det är ett folkhem (det tycks ju kunna se ut hur som helst f.ö.) i en eller annan tappning vi vill ha mest av allt.

Göran Greider är inte ökänd, däremot känd som tänkande.

Det finns ingen tendens att konflikten mellan arbete och kapital i Sverige eller internationellt är på väg att försvinna. Däremot är den tolkning som Marx gjorde av konflikten försvunnen. Detta är mycket bra.

Mona Sahlin var partiets sämste partiledare genom tiderna. a) Dåligt påläst - kom bara med lite allmänna resonemang som alla kan instämma i. Refererar aldrig till några rapporter.

b) har en åsikt ena veckan och en helt annan den andra veckan. Har svårt att ta principiella ståndpunkter och sedan följa dem.

c) svenska folket angav att sysselsättningsfrågan var den viktigaste. Sahlin och hela den rödgröna koalitionen talade trots detta ingenting om sysselsättning eller ekonomisk tillväxt under hela valrörelsen. Talade bara om ersättningar och bidrag. Detta visar att Sahlin var helt oförmögen att utarbeta en socialt relevant valstrategi. Ofattbart.

Sahlins oförmåga matchas av Wanja Lundby-Wedin, en mycket blek kvinnlig företrädare för LO. Wedin matchas i sin blekhet av Carin Jämtin. Hon är socialdemokraternas representant i huvudstaden. Hennes märkliga och orealistiska förslag kunde få en att skratta eller gråta.

Knapasjös alternativ: "ett samhälle där jag älskar min omgivning och den älskar mig" Vad han utvecklar i detta stycke låter mer än lovligt löst i kanterna.

Socialdemokraterna behöver en djup diskussion kring sitt idéhistoriska arv. Men även att hålla kvar det socialdemokratiska signumet att genomföra reformer i små steg men som samlat får en stor effekt över tid. Socialt ingenjörsskap ska man hålla kvar. Nu ser vi framåt tex mot reformer för att göra vårt samhälle ekologiskt och långsiktigt hållbart.

(S) är inte till salu... Jaså. Inte det?

Det är nya tider nu och det bästa vore att hela arbetarrörelsen strukturrationaliserades bort så att nya, friska idéer äntligen kan få luft.

Min familj står med ett ben i Japan via hustrun. I Japan finns det liberaldemokratiska partiet, som består av olika fraktioner och strider om makten. Samma är det i Sverige. Vi är alla socialdemokrater en del är väldigt mycket S och kallar sig V. Andra är blåa och kallar sig M eller "nya M" taktiskt, för att komma till makten. Däremellan finns olika nyanser av rosa. För att få inflytande - makt - måste man profilera sig. En gammal M-ledare har sagt ungefär så här: "Om vi och S skulle komma till samma uppfattning, måste vi ändra oss". Nu har S ändrat taktik och söker samförstånd och propagerar för blocköverskridande beslut. Vad härligt! Men så tyckte inte S tidigare. Valmanskåren är inte så mycket vänster för tillfället och då måste högerfalangen få mer inflytande. Kanske måste det gå ett par mandatperioder till innan S kommer till "rätt marknadsuppfattning" eller att folket tröttnat på den blå falangen och flyttar sig lite längre till vänster.

Ett parti som ägnar sig åt väljarmaximering saknar existensberättigande. Därför har Greider helt rätt.

Socialdemokraterna skulle mycket väl kunna nöja sig med att, åtminstone för tillfället, vara ett parti med 20-25% av väljarna bakom sig. Då skulle de kunna våga stå för något, istället för att ängsligt bara läsa senaste SIFO-mätningen.

Problemet är att S numera i sina led har så många som i princip struntar i vilken politik partiet säger sig vilja föra, bara det leder till fler väljare och därmed till att deras egna karriärer tar fart. Många av dessa socialdemokrater sitter idag och ångrar att de inte gick med i moderaterna istället.

Lars, du är inte sugen på en högre post inom socialdemokraterna? Hade jag haft rösträtt (är dock moderat) så hade jag röstat på dig.

Jag gillar din framtidsvision, att man inte längre kan leva på gamla meriter, leva på hur det var förr i tiden, eller leva på hur någon annan formulerade sig och kampanjade, det krävs något som (av väljarna) uppfattas som modernt, en egen problemformulering i tiden.

De verkar i varje fall helt sålda på EU/övervakning och frågor som den påstådda globala uppvärmningen, är det helt befängt att ett mycket toppstyrt parti som SAP skulle sälja sig för vinning?

Tror själv att de absolut är till salu för egna politikers vinning, egna projekt som de driver inte för Sveriges väl utan för egen skull. Vad jobbar Göran Person med nu förresten, var han inte lobbyist eller nåt?

Före valet så var de väldigt tysta i frågor som väkte vrede som FRA, IPRED, normalt skulle sånt möta stort motstånd (om inte enbart av populistiska skäl) men de var tysta och röstade för, lyckliga över att borgarna fick största skulden.

Usch vilken nedslående artikel.
Jag har sällan läst något så mesig, eftergivlit och inställsamt. Varför är du överhuvudtaget politiker? För att göra samhället bättre eller för att lydigt vara kanalen för andras åsikter?
Du ger begreppet populism ett nytt ansikte.
Men ska man bli förvånad? S forlorade sin kompass redan på Feldts tid och många bejakare av social segregering har vi sett inom S sedan dess.
Ett tips.
Det finns partier som har social segregering som mål och metod. Där mår du bättre än inom S där du måste slå knut på dig själv för att försvara girighet som samhällsbärare.

Socialdemokratin är slut, dom har ingen politik och ingenting mer att tillföra sverige. Ledarna visade sig vara en bunt hycklare med låg eller ingen utbildning.

Att (s) inte är till salu kan bero på insikten att det inte finns några spekulanter. Tyvärr går det den här vägen med alla organisationer som inte lyckas förnya sig, och det gör inte de flesta. Skälet är att man internt inte når upp till den kritiska massa som behövs för en förändring. För många tjänar på att det är som det är, och de finns inom maktapparaten.

För att en regering ska fungera bra behövs en stark, samlad och resursstark opposition som kan sätta fingret på regeringens svagheter och presentera realistiska alternativ. Därför ligger det också i vårt intresse, som röstat på alliansen, att sossarna rycker upp sig och förnyar sin politik inom ramen för sina grundläggande jämlikhetsvärderingar. Om sossarna helt pajar ur så får vi en splittrad opposition som består Vänsterpartiets ekonomsika vidskepelse, eventuellt FI i RIksdagen, Miljöpartiet, SD och kanske nya småpartier. En sådan oppositoion skulle bli ett pajaseri som alliansen kan bortse från. Konsekvensen skulle bli att de blir maktfullkomliga och mindre självprövande. Det vore motsatsen till en fördjupad demokrati. Alltså ska vi som inte är sossar ändå önska dem lycka till med förnyelsearbetet.

S är inte till salu därför att det finns ingen som skulle köpa ett sjunkande Titanic mitt ute i Atlanten helt utan hopp om räddning. Därför ser S hålla orkestern igång hela vägen ner till botten.