Fritt forum

Foto: Mats Andersson / Scanpix

Åtta kommunpolitiker protesterar mot Grundlagsutredningen:

Orimligt att just våra invånare ska betala kommunalskatt till andra kommuner.

Publicerad: 2009-01-08 13:01, Uppdaterad: 2011-11-02 18:11

Grundlagsutredningen förslag om att grundlagsfästa den kommunala skatteutjämningen bekräftar att systemet hittills varit i strid med regeringsformen.Det skriver Leif Gripestam (m) tillsammans med sju andra kommunpolitiker.

47 millningar
8 kommentarer
Bokmärk & dela artikelnTipsa om artikeln vie e-post
Facebook
Twitter
dela
skriv ut
Facebook
Twitter

Det kommunala skatteutjämningssystemet har från tid till annan diskuterats flitigt främst för att det ansetts bryta mot regeringsformen som stipulerar att "Kommunerna får taga ut skatt för skötseln av sina uppgifter". Skatteutjämningssystemet innebär dock att ett fåtal kommuner tvingas ta ut skatt av sina egna invånare för skötsel av även andra kommuners uppgifter. Grundlagsutredningen vill nu grundlagsfästa den kommunala skatteutjämningen vilket de facto bekräftar att systemet hittills varit i strid med regeringsformen.

Sedan 1996, då i huvudsak nuvarande konstruktion av skatteutjämningen infördes, har invånarna i våra 8 kommuner betalat netto 19, 1 miljarder kronor.

Grundlagsstridigheten är något som även lagrådet i en mycket skarp skrivning konstaterade i sitt utlåtande den 12 maj 1995. Lagrådet menade att det framstod som helt främmande att betrakta skatt, som en kommun tar ut för att tillföras andra kommuner, som uttagen för skötseln av sina egna uppgifter.

Efter lagrådets mycket skarpa kritik bytte den socialdemokratiska regeringen ut både lagrådet och en del definitioner i lagtexten som därefter det nytillsatta lagrådet accepterade.

Det andra lagrådet yttrade sig över det nya förslaget i oktober 1995: "Den huvudsakliga förändringen i förhållande till det lagförslag som presenterades i kompletteringspropositionen är alltså att det inte längre föreskrivs att en kommun eller ett landsting skall få ett tillägg till eller vidkännas ett avdrag från sina skatteinkomster utan att kommunerna och landstingen skall ha rätt till ett statligt bidrag eller vara skyldiga att erlägga en avgift till staten. Sett från de enskilda kommunernas och landstingens synpunkt har ändringen knappast någon praktisk betydelse. Det ekonomiska utfallet för kommunerna och landstingen avses bli detsamma som enligt det tidigare förslaget."

Det är anmärkningsvärt att det andra lagrådet tycks ha varit mycket väl medveten om att ändringarna i det nya förslaget enbart var av semantisk innebörd och för de berörda kommunerna saknade praktisk betydelse.

Ett antal privatpersoner har genom åren begärt laglighetsprövning för att utröna om skatteutjämningen är förenlig med vår grundlag. Vid samtliga dessa fall har lagprövningen utfallit till statens fördel med hänvisning till det s.k. uppenbarhetsrekvisitet, dvs. domstolarna har inte kunnat finna det uppenbart att de aktuella lagarna strider mot grundlagen. Påpassligt nog föreslår nu grundlagsutredningen att skatteutjämningen skall skrivas in i grundlagen i samband med att uppenbarhetsrekvisitet tas bort.

Denna del av grundlagsutredningens förslag har inte berörts närmare av media, men framhölls i Studio 1 (17/12) av socialdemokraternas företrädare i utredningen, f d statsrådet Morgan Johansson, som partiets största framgång i utredningen.

Den kommunala skatteutjämningen omsluter enligt SCB nästa år 47,5 mdr kronor. Av detta står 12 kommuner för 2,8 mdr kronor, resterande 44,7 mdr kronor bekostas alltså av staten. Välfärden i hela landet kan således, vilket Morgan Johansson hävdar, knappast stå och falla med dessa 12 kommuners bidrag.

Skatteutjämningen är dessutom ett synnerligen dåligt incitament för att öka tillväxten i kommunerna. I och med att systemet bygger på en i det närmaste total utjämning innebär det att all den tillväxt som sker i den egna kommunen solidariskt ska delas med övriga kommuner. Detta är knappast något som uppmuntrar till lokala satsningar.

Arjeplogs socialdemokratiska kommunalråd blev varse detta 2002, då han efter år av kommunala satsningar för att få dit tyska biltillverkares vintertester upptäckte att den ökade skattekraften på 1,6 % jämfört med riket i övrigt, försvann i skatteutjämning. En tillväxt som annars hade gett den lilla kommunen med drygt 3 000 invånare 1,4 miljoner kronor i ökade skatteintäkter.

Vi accepterar att våra kommuner inte får några statsbidrag. De är välskötta, med sunda finanser och klarar av att stå på egna ben.

Däremot är det orimligt att just våra invånare ska betala kommunalskatt till andra kommuner. Dessutom har det på individnivå en fördelningspolitisk felaktig profil. Det finns inget skäl att sjukvårdsbiträdet i Sundbyberg eller förskolläraren i Sundbyberg ska finansiera den kommunala servicen för överläkaren i Malmö eller direktören i Göteborg.

Det är självklart att en utjämning behöver ske mellan landets kommuner för att garantera kvaliteten i de offentliga välfärdstjänsterna. Vi menar att detta är och bör förbli ett statligt ansvar och därmed behövs inte heller någon grundlagsändring.

Leif Gripestam (m)
Kommunstyrelsens ordförande i Täby

Gunnar Oom (m)
Kommunstyrelsens ordförande i Danderyd

Paul Lindquist (m)
Kommunstyrelsens ordförande i Lidingö

Lars-Erik Salminen
Kommunstyrelsens ordförande i Solna

Torbjörn Rosdahl
Kommunstyrelsens ordförande i Sollentuna

Eva Öhbom Ekdahl (m)
Kommunalråd i Nacka

Lars-Ingvar Ljungman
Kommunstyrelsens ordförande i Vellinge

Carl Grufman (m)
Oppositionsråd i Sundbyberg

Skatteutjämning netto åren 1996-2008

Täby 4 800 mkr
Danderyd 4 000 mkr
Lidingö 3 500 mkr
Solna 3 000 mkr
Sollentuna 1 400 mkr
Nacka 1 100 mkr
Vellinge 1 100 mkr
Sundbyberg 240 mkr
Totalt: 19 140 mkr

Leif Gripestam

Anmäl

Pingbacks som länkar till denna artikeln

[...] om utjämningsskatten Publicerade fredag, januari 9, 2009 Uncategorized Artikel om utjämningsskatten publicerad på Newsmill. Skriven tillsammans med några storbetalare runt om i Stockholms [...] Blogg:Artikel om utjämningsskatten « Grufman, 2009-01-09, 15:37

Trackback URL: http://www.newsmill.se/trackback/2979

8 kommentarer Logga in för att kommentera
I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.

Det är knappast kommunerna Göteborg och Malmö som får era pengar så att dra in dem i debatten känns bara fel. Är ju kommunerna i norrland det handlar om som bidrar med väldigt mycket men med lite folk på stor yta. Utan dem skulle vi inte ha något svenskt stål eller några svenska skogsbolag. Kan dock hålla med att moraliskt är det konstigt men kollar man på alla argument tycker jag ändå man kan försvara det. Dessutom är det ju så att styelsemedlemmarna i många bolag som är beroende av norrland bor hos er. Så de betalar skatt där men utan resten av landet hade de ju aldrig haft några bolag att styra.

Permalänk | Anmäl #1 Greenis, 2009-01-08, 15:37

19 140 mkr, en knapp tjuga, inte mycket att yvas över. Tänk om det varit MSEK.

Permalänk | Anmäl #2 Björn, 2009-01-08, 16:02

Greenis: "Det är knappast kommunerna Göteborg och Malmö som får era pengar så att dra in dem i debatten känns bara fel."

Nä det är inte alls fel, Malmö får 2009 över 3 miljarder kronor från utjämningssystemet och Göteborg får över 1.6 miljarder kronor.

Din inlaga är ju tyvärr en av villfarelserna som många lever med, att det endast är norrländska glesbygdskommuner som får bidrag genom utjämningssystemet. Fakta är att Malmö och Göteborg är de två enskilt största bidragstagarna från systemet. Norrköping ligger också bra till med över 900 miljoner kronor i bidrag.

Permalänk | Anmäl #3 Bjarne, 2009-01-09, 00:23

Kanske dags att för Sthlms kommunerna att bekosta utbildning för de ungdomar som flyttar in från omgivande kommuner där hemkommunen bekostat hela skolgången? Hela artikeln är vanligt Sthlms gnäll anfört av några moderata 2:a klass politiker.

Permalänk | Anmäl #4 Nilsson, 2009-01-09, 10:03

En enkel lösning vore väl om dessa åtta kommuner tog in lite flyktingar. Då hade de också fått ta del av utjämningspengarna. Eller det är inget Leif-Ingvar Ljungman funderat på?

Permalänk | Anmäl #6 Alef Hrai, 2009-01-10, 02:13

Den enda närmare kännedom om denna problematik jag har, är den i Stormalmö. Arbetslösa ungdomar i kranskommunerna är hellre arbetslösa i storstaden Malmö. När gamla blir för orkeslösa och sjuka för att sköta sina villor i kranskommunerna, flyttar de in till Malmö, driver upp bostadsrättspriserna och belastar den kommunala vården. Kranskommunens medborgare går på teatern i Malmö, sliter på gatorna och jobbar i metropolen. Ger möjligen ett nettobidrag genom att handla i regionhuvudstaden.
Malmö får stå för en del service som också kommer kranskommunerna till del.
Vettigt med någon form av bidrag till det, men ska kanske skötas över statskassan. Det blir på något sätt absurt att kommunmedborgare ska finansiera andra kommuner via utjämningsbidraget i nuvarande form.
Exemplet Arjeplog är belysande. Lokala utvecklingsinitiativ borde självfallet premieras.

Permalänk | Anmäl #7 Greger Morin, 2009-01-20, 12:46

Som boende Solna blir jag faktiskt upprörd när jag hör vilka summor som transfereras till övriga landet. Detta samtidigt som staden uppenbart behöver resurser till renhållning, ny färg i skolorna, nya lekredskap (trasiga ersätts ej utan monteras endast bort), underhåll av "parkerna", ny simhall, etc. Nej, jag röstar inte på S, V eller MP men om det eftersatta underhållet är ett resultat av att den låga kommunalskatten ger höga nettoflöden ut ur staden så finns det bara en sak att göra. Höj skatten och satsa pengarna på oss själva.

Idag letar vi skribenter i följande ämnen:

Miljöpartiet

EMU

Hyresrättens roll i ekonomin

Välkommen

Logga in

Logga in med Facebook

Fritt forum

Orimligt att just våra invånare ska betala kommunalskatt till andra kommuner.

Pingbacks som länkar till denna artikeln

Länka till Blogg

Fritt forum

Bloggar om artikeln

Dagens populäraste artiklar

Newsmill seminarier

Newsmill-bloggen

Newsmill med i nationella provet

Om Newsmill

Newsmill-bloggen

Newsmill med i nationella provet

Vad är att Milla?

Prenumera på artiklar