Vilken roll spelar egentligen hyresrätten för arbetsmarknaden och för den reala och finansiella ekonomin? Skriv

Publicerad: 2010-08-20 07:08, Uppdaterad: 2011-11-02 16:11
Beräkningen visar att under en genomsnittlig vecka i januari till juni, i år så har antalet arbetade timmar i utbildning samt vård och omsorg ökat med motsvarande knappt 27 000 personer. Det är en relativt kraftig ökning som är glädjande förstås.
Politisk chef på Vårdföretagarna.
Välfärden har under året förstärkts väsentligt mycket tack vare nya privata företag inom vård, omsorg och skola. Frågan alla ställer sig är vad vi får för våra skattepengar nu när vi alla skall välja ny riksdag. Hur har egentligen Sveriges alla kommun- och landstingspolitiker klarat av sitt uppdrag under denna mandatperiod och kanske speciellt under den ekonomiska krisen?
Denna fråga besvaras dock inte med det som kanske är mest uppenbart, alltså inte med hur många personer som arbetar i skolan, vården eller omsorgen. Det som är relevant är i stället hur många timmars arbete som landets alla lärare, sjuksköterskor, undersköterskor, läkare utfört och om vården blivit mer tillgänglig.
För att få en korrekt bild har vi därför gjort specialberäkningar av SCB:s arbetskraftsundersökning och på så sätt jämfört antalet arbetade timmar i skolan, vården och omsorgen andra kvartalet i år med samma period i fjol. Uppgifterna avser samtliga personer i arbete, det vill säga såväl verksamhet i offentlig regi som i privata företag.
Beräkningen visar att under en genomsnittlig vecka i januari till juni, i år så har antalet arbetade timmar i utbildning samt vård och omsorg ökat med motsvarande knappt 27 000 personer. Det är en relativt kraftig ökning varav det mest är inom utbildning.
Detta beror förstås mycket på den strukturomvandling som sker inom välfärden. Det senaste året har hela 239 nya vårdcentraler etablerats och 377 omsorgsföretag är verksamma i landets kommuner genom lagen om valfrihet. Över en miljon patienter ha valt en privat vårdcentral och under samma period har en handfull offentliga aktörer fått lägga ner verksamheten på grund av ökande konkurrens. Vi har därmed fått en ökad tillgänglighet och mer av mångfald inom vården med fler privata välfärdsföretag.
För det andra har sjukfrånvaron fallit i rask takt. Det får till följd att många skolor, sjukhus och vårdhem inte behöver ta in extrapersonal i samma utsträckning som tidigare.
För det tredje har den genomsnittliga överenskomna veckoarbetstiden ökat signifikant.
Vår bedömning är att skolan, vården och omsorgen är varit tätare bemannad under inledningen av detta år än under motsvarande period i fjol och att tillgängligheten har stärkts. Den växande skaran välfärdsföretag är en viktig förklaring till denna utveckling från kris till tillväxt i en för väljarna viktigt bransch.
Hans Dahlgren
Näringspolitisk chef
Vårdföretagarna
Vilken roll spelar egentligen privata företag i välfärdssektorn?

Därför är friskolornas vinster farliga för undervisningskvaliteten

Elevens rätt till bättre utbildning inte viktigast för Ohly

Vi vill ha samma regleringar för vinst i skolan som i övriga Norden

Låga lärarlöner beror inte på vinster i friskolan

Välfärdsföretagen ger makt åt finanskapitalismen

Allt överskott går till verksamheten

Välfärdsföretagens vinster traumatisk fråga för vänstern

Förvirrad motattack från friskolorna

Är vinsten i friskolan ett tecken på att skolan får för mycket pengar?

Friskolors vinster kan höja lärarlöner

Privata företag gör det möjligt att satsa på välfärden

Ohlys förslag är ett hot mot svensk välfärd
Newsmill är det första sociala mediet i Sverige som spinner kring nyheter och debatt. Vi publicerar varje dag olika personer med exklusiv kunskap om dagens viktiga händelser. Om du har egna erfarenheter av de frågor vi tar upp kan du omedelbart medverka i debatten. Du kan kommentera och skriva egna inlägg som publiceras på hög nivå eller medverka genom din blogg.
Läs mer om Newsmill
Millningen är ett sätt att kommentera med känslor. Du väljer ett ord eller ett namn som du vill mäta i opinionen och läsarna kommenterar genom att välja en av fyra känslolägen som representeras av fyra färger. Rött är arg, blått är glad, grön nyfiken och gult är uttråkad. Resultatet visas direkt och rubriken på artikeln färgas med den färg som de flesta väljer.




kommentera Logga in för att kommentera
I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.