Idag letar vi skribenter i följande ämnen:

Miljöpartiet

Miljöpartiet håller kongress i helgen. Läs (13) Skriv

EMU

Nyval i Grekland. Kan landet räddas kvar i eurozonen? Läs (91) Skriv

Hyresrättens roll i ekonomin

Vilken roll spelar egentligen hyresrätten för arbetsmarknaden och för den reala och finansiella ekonomin? Skriv

Företagen och välfärden

Kenneth Bengtsson och Urban Bäckström, Svenskt Näringsliv:

Ohlys förslag är ett hot mot svensk välfärd

De privata företagens insatser i välfärdssektorn är mycket stora och har en lång tradition i Sverige. Att likt Lars Ohly "freda" den offentliga verksamheten från vinstintresset är liktydigt med att riva ner betydande verksamheter, skriver Urban Bäckström och Kenneth Bengtsson på Svenskt Näringsliv.


Om författaren

 

Urban Bäckström är VD och Kenneth Bengtsson är ordförande för Svenskt Näringsliv.

 

Valet närmar sig och för varje dag som går smalnar politikernas perspektiv allt mer av. De partitaktiska poängerna tar allt mer överhanden, nyanser och problematiseringar får sällan utrymme.

Det senaste exemplet är Lars Ohlys angrepp på den svenska friskolesektorns möjligheter att driva sin verksamhet med vinst. Ohlys utspel handlar inte egentligen om friskolor, eller ens om svensk utbildning. Den handlar om att han av ideologiska skäl vill strypa möjligheterna till privat företagande inom ramen för offentlig verksamhet. Det bredare perspektivet - att dessa entreprenörer erbjuder högre kvalitet till lägre kostnad - finns inte med.

Dessvärre är Lars Ohly inte unik i detta avseende. Den politiska diskussionen om den svenska välfärden förs generellt sett som om det offentliga och det privata var två helt skilda världar. Som om den offentliga sektorn ägnar sig åt vissa uppgifter och företagen åt helt andra. Ur denna tanke föds sedan idén om att den offentliga verksamheten ska "fredas" från privat vinstintresse.

I verkligheten ser det helt annorlunda ut. Den svenska offentliga sektorn har växt fram sida vid sida med svensk företagsamhet. Inte bara i den uppenbara meningen att företagen skapar de resurser som finansierar sjukvård, barn- och äldreomsorg, skola, transfereringar och mycket mer. Även själva arbetet utförs i stor utsträckning av privata företag.

Diskussionen om privata aktörer på välfärdens område handlar idag endast om den begränsade del där företag utför själva kärnuppgifterna - driver skolor, äldreboenden, vårdcentraler etc. Redan denna del blir förvisso allt större: Var femte gymnasieelev går i en friskola, var tredje svensk har någon gång vårdats i privat regi.

Men den som på ett seriöst sätt vill utvärdera de privata företagens påverkan på välfärden måste se även till de kringtjänster som utförs kopplat till helt "offentlig" välfärdsverksamhet. De företag som på skattebetalarnas uppdrag bedriver verksamhet inom vård, skola och omsorg är mycket viktiga för Sverige. Men de är bara en mindre del av företagens bidrag till välfärden.

Faktum är att det är nästan omöjligt att tänka sig svensk välfärd idag utan privata företag. Det handlar om en lång rad olika varor och tjänster. Medicinsk utrustning och läkemedel, liksom skolböcker och annan skolmateriel levereras förstås av privata vinstdrivande företag. Detsamma gäller de fastigheter där verksamheterna bedrivs, de möbler fastigheterna inretts med och de ambulanser som transporterar akutpatienter till sjukhusen.

Lägg till detta alla de kringtjänster moderna sjukhus, skolor och äldreboenden är beroende av: transporter till och från verksamheterna, matlagning och drift av cafeterior, städning av lokalerna, fastighetsskötsel, receptions- och bevakningstjänster, IT-tjänster och övriga tekniska tjänster. För att bara nämna det mest uppenbara.

Enligt Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) går 43 procent av landstingens och 38 procent av kommunernas utgifter till sådant som privata företag levererar.

Detta är heller inget nytt fenomen - även om specialiseringen har tilltagit på senare år genom att verksamhet allt oftare sköts av specialiserade företag istället för kommuner och landsting själva. Det svenska näringslivet har växt sida vid sida med att olika offentliga funktioner byggts ut, det har handlat om växelverkan snarare än motsatsställning.

L M Ericsson anlitades av statliga Televerket för att bygga ett rikstäckande telefonnät. I början av 1900-talet kunde nystartade AGA erbjuda världens sjöfartsmyndigheter ett revolutionerande system för fyrbelysning. När elektriciteten byggdes ut blev det starten för Asea, idag ABB. Genom sina eldrivna lok var Asea en avgörande faktor i järnvägens utveckling. Och när folkbilismen krävde vägar och broar blev det starten för dagens stora och internationellt framgångsrika svenska bygg- och anläggningsföretag - Skanska, NCC med flera - liksom en lång rad konsultföretag.

Listan på exempel kan göras lång. Samverkan mellan företag och offentlig sektor är en integrerad del av det svenska näringslivets utveckling, men också av välfärdens och den offentliga servicens utbyggnad.

Skälen är i huvudsak två. För det första är privata företag specialiserade på en viss vara eller tjänst av naturliga skäl bättre på att leverera den än kommuner och landsting vars kärnkompetens i grunden är något annat. För det andra innebär anlitandet av privata leverantörer avsevärt lägre kostnader - samtidigt som kvaliteten ökar - än om den offentliga sektorn skulle göra allt i egen regi.

Ju större del av välfärdens kärna och kringverksamhet som bedrivs i privat regi, desto högre alltså blir kvaliteten och desto mer vård, skola och omsorg får vi ut av varje skattekrona. Det är vad som borde diskuteras, istället för hur just friskoleföretagens vinstmöjligheter kan minskas.

Men detta breda perspektiv får sällan plats i den politiska retoriken. Frågan blir istället hur den offentliga verksamheten kan skyddas från konkurrens, hur mer skattepengar kan kanaliserar till offentliga aktörer.

Dessvärre verkar detta perspektiv ha blivit allt vanligare på senare tid. Alliansens företrädare försöker t ex öka sin trovärdighet i sjukvårdsdebatten genom att föreslå ökade satsningar på "välfärdens kärna", d v s ökade offentliga utgifter, som om detta skulle lösa problemet. Istället hade man kunnat hoppas att borgerliga politiker skulle prioritera att öka andelen privat regi, då erfarenheterna är entydiga: privat regi ger mer verksamhet för skattepengarna samtidigt som kvaliteten ökar.

Från de rödgrönas sida förefaller retoriken radikaliseras: privata företag inom vård, skola och omsorg beskrivs allt oftare som ett problem som måste begränsas snarare än som en resurs att ta till vara. Skattebetalarnas, elevernas och patienternas intressen får stå tillbaka i sökandet efter en ideologisk konflikt med regeringen. Det är oansvarigt och destruktivt.

De vinster som görs inom privat driven vård, skola och omsorg är i själva verket ett bevis för att betydande delar av de offentligt drivna verksamheterna drivs ineffektivt, då ersättningsvillkoren ju är lika för privata och offentliga utförare. Ett viktigt politiskt ansvar är att de pengar som idag försvinner i ineffektiv offentlig verksamhet utnyttjas bättre.

Det är hög tid för de svenska partierna - från höger till vänster - att på allvar inse att politikerrollen är en annan än när det offentliga förväntades göra allt själv. Det handlar inte om att försvara "den egna" verksamheten eller att öka mängden skattepengar som satsas. Uppgiften är istället att, med medborgarnas bästa för ögonen, dra nytta av privata och offentliga resurser för att erbjuda bästa möjliga välfärd.

Sverige står inför enorma utmaningar på välfärdens område, enligt SKL kommer vårdbehoven att öka med 50 procent fram till 2030. Då gäller det att få ut så mycket bra verksamhet som möjligt för skattepengarna. De privata företagen bidrar med glädje till att möta denna utmaning, på samma sätt som de gjort genom historien. Men om det ska bli möjligt måste de företagare som bidrar till välfärden uppmuntras istället för motarbetas.





Trackback URL: http://www.newsmill.se/trackback/26573

17 kommentarer Logga in för att kommentera
I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.

Liksom Fantomen går Svenskt Näringsliv under många namn.

Man döljer sig ofta bakom olika typer av skenbart oberoende organisationer. Men här ser vi faktiskt att organisationens företrädare uppträder öppet. Bra.

Bäckis kan ju gärna kommentera en artikel där han nämns. Skriven av en professor:

http://www.newsmill.se/artikel/2010/08/09/professor-varning-f-r-anders-b...

Permalänk | Anmäl #1 Doktor Eleph@nt, 2010-08-10, 19:29

Lysande artikel. Öppen, saklig och ärlig. Precis som en bra artikel ska vara. Låt oss bara hoppas att svenska folket inte låter sig luras av vänsterretoriken och istället inser de stora fördelarna med privata aktörer. Mer privatisering åt folket!

Permalänk | Anmäl #2 David F, 2010-08-10, 22:07

Det låter ungefär som när Lagerbäck sålde ut TV-rättigheterna till svensk fotboll men senare blev väldigt förvånad över att det skulle kostade en jäkla massa pengar att köpa in visningsrätten.

Konsekvenstänkadet inom Svenskt Näringsliv är väldigt uselt. Man känner heller ingen lojalitet mot dem som får betala kalaset. Men så brukar det vara med dem som aldrig bygger upp något eget utan bara styckar och säljer andras livsverk. Sverige blir för dessa herrar bara en enda stor lekplats.
Därmed inte sagt att jag tycker att Ohly är bättre. Absolut inte.

Permalänk | Anmäl #3 Johan Nordström, 2010-08-10, 22:23

Lars Ohly och hans partikamrater är paradoxalt nog det största hotet mot Svensk välfärd! Det som de säger sig värna.
För vem skall betala kalaset när företagen och jobben flyr det socialistiskt/kommunistiskt högskatte-samhälle som han vill göra Sverige till...

Permalänk | Anmäl #4 Johan, 2010-08-11, 05:02

Att starta en privat skola eller vårdinrättning är en lågriskinvestering.
Det är skattebetalarna som betalar till 100 procent.

Permalänk | Anmäl #5 Ivar Johansson, 2010-08-11, 05:38

I decennier har vinstintressets propagandamegafoner försökt hamra in sitt taktiska budskap: att vara Människa är - egentligen - att vara Kund. Den bakomliggande strategin har naturligtvis varit att marknadsmässigt erövra också välfärdssektorerna. Sjukvård, utbildning, omsorg. Och få sätta tänderna i alla de 100-tals miljarder skattekronor/år som ligger i den potten.

Nu har nog folk i allmänhet haft svårt att ta till sig denna egendomliga definition av vad det innebär att vara människa. Så är det t ex uppenbart att ju sjukare vi blir, desto sämre fungerar vi som kunder. Så kundhypen lyser följdriktigt med sin frånvaro i Bäckströms och Bengtssons artikel.

Taktiken är nu i stället att tala om vinstintressets "medborgaransvar". Ett exempel på den ohämmade exploatering av folkhemsbegreppet som nu grasserar. (Jämför moderaternas nyanvändning av 'arbetarparti'.)

I detta ligger också att motsättningen mellan "privat" och "offentligt" ska tonas ner. Självklart har, hävdas det nu, vinstintresset mycket mer av "samarbetsvilja" kring detta med vård, omsorg och utbildning än vad folk förstått. Och beviset är den affärsmässiga framgången i att producera möbler till sjukhus eller skolor, kirurgiska instrument, läroböcker mm. För att inte tala om telenät, fyrar och broar.

Så blir detta också till ett slags bevis för att de komplexa, individualiserade, ekonomsikt svårkalkylerade produktionsprocesserna inom vård, omsorg, skola bäst hanteras av vinstdrivna bolag, vars främsta och lagstadgade uppgift är att skapa - vinst. För att i första hand överleva själva.

Problemet med detta kidnappningsförsök av folkhemstanken inkl dess medborgarbegrepp är att folkhemsbegreppet (som P A Hansson beskrev det) innehöll ett försvar av samhällsmedborgarna - mot vinstintressets och marknadens exploatering. Detta gällde förstås i arbetslivet och själva rätten till arbete. Men också för att skapa en icke-kommersiell frizon för vård av sjuka och för dem med behov av omsorg. Och utbildning, där målsättningen var att också ge förutsättningar till kritisk analys av samhällsförhållandena och rådande maktrelationer, inte minst på Marknaden. Det basala villkoret "utan kosing - ingen kund" gäller förstås lika mycket nu som då.

I dessa tider, med ett globalt uppvaknande kring vinstintressets högst professionella förmåga att skapa enorma bubblor som brister i sektor efter sektor - dvs raka motsatsen till kostnadseffektiv kvalitetsproduktion! - av basala samhällsverksamheter som boende, IT, finanssystem etc, blir denna taktikomläggning (från kundköret till hävdandet av medborgaransvar) från Svenskt Näringslivs sida fullt förståelig. Men historiskt och i nutid framstår det i all tydlighet som mer taktik än den "nyansering och problematisering" artikelförfattarna efterlyser.

Permalänk | Anmäl #6 Jan O Lindgren, 2010-08-11, 11:20

Jösses! När man läser Jan O's brinnande inlägg kunde man nästan tro på femårsplaner och för sitt inre se sjungande arbetare på fälten igen...

Men det den bubblan har visst alltid spruckit rejält, så pass att den inte kunnat repareras efteråt!

Permalänk | Anmäl #7 Johan, 2010-08-11, 15:03

Mycket intressant association, Johan. För jag tror att det är just nån liknande bild Svenskt Näringsliv försöker frammana med sitt nya budskap om sitt "medborgaransvar":

sjungande, rosiga och vänligt leende vinstdrivna entrepenörer och riskkapitalister, iklädda t ex nätta sjuksköterskehättor för att få oss att knyta ansvaret för välfärden till utvecklingen av bolagens rörelseresultat och balansräkningar. Få oss att lita till ägarnas strategiplaner, dvs de där planerna som numera styrs mest av börskursen.

Permalänk | Anmäl #8 Jan O Lindgren, 2010-08-11, 15:51

Håller med Jan O ovan, men Jan, du är alldeles för begränsad i din revolutionära tanke. Jag ser inte bara det som nödvändigt att vi tar tillbaka produktionen och förstatligar den inom vård, skola och omsorg, utan jag tänker mig även att många andra områden som det profiteras på på statens bekostnad. Hur är det inte med bygg och anläggningsjobb som Skanska, PEAB mfl drar in miljarder på. Varför har vi inte ett statligt byggföretag. Ge vägverket alla byggjobb, och köp tillbaka alla delar vi har sålt ut i Nordea, Telia och vattenfall, så att staten och alla kommuner blir självförsörjande på tjänster som behöver köpas.

Permalänk | Anmäl #9 Jakob L, 2010-08-11, 19:04

"De vinster som görs inom privat driven vård, skola och omsorg är i själva verket ett bevis för att betydande delar av de offentligt drivna verksamheterna drivs ineffektivt, då ersättningsvillkoren ju är lika för privata och offentliga utförare".

Nej, det är inte ett bevis för att de offentliga verksamheterna drivs ineffektivt.

Permalänk | Anmäl #10 Johan Rydén, 2010-08-12, 14:33

Re #1! Jaha.....professor.....och?? Skriver han om vad han till äventyrs kan och är professor i. Mig förefaller det som han inte rört sig nämnvärt utanför 50-skyltarna i Sthlm. Att Sverige fått toppbetyg av de stora ekonomiska tidskrifterna/instituten ute i världen eller att det varit/är en global ekonomisk kris, förefaller ha gått honom fullständigt förbi. Valpropaganda kallar jag detta och missbruk av akademiska titlar/examina.
Re #5 ! Jovisst, men effektivitet och kvalitet kan ibland löna sig och gör det uppenbarligen.
Re #6 ! Det var nog ett tag sedan du tittade upp ur vallgraven, men du har säkert ett bra exempel på var dina gamla ide' er fungerar. Dvs utan våld. Fascinerande ordbajseri dock.
Re #8 ! Har du inte upptäckt att bästa börskursen vanligen åstadkoms av bästa kvalitén och därigenom säljbarheten av verksamhetens produkt ?
Re #10 ! Såvitt jag vet levererar friskolor elever med högre betyg och försiggår färre avhopp………….eller ?

Permalänk | Anmäl #11 Bengt Mona, 2010-08-12, 20:18

När välfärdens stjärnljus Lars Ohly är färdig med politiken kommer den definitivt att bli tråkigare. Han är ju fantastisk, som ekonomiskt kan lyfta sig själv i håret samtidigt som han uttalar att det vore förödande för svensk välfärd med företag som går med vinst! Otroligt att någon väljare vill förbruka årets rösträtt på Lars.

Permalänk | Anmäl #12 Lars Colliander, 2010-08-12, 22:27

Eftersom Ohrly envisas med att hänvisa till Danmark och deras syn på detta område.
Så skall jag inte vara sämre:
Enligt den senaste statestiken från det Danska folketinget så går över 28% av barnen i Köpenhamn i Privata skolor och denna siffra visar på en stadigt stigande tendens.

Den danska befölkningen ytatlar dessuom ett stöd för de privatara alternativen framför de offentliga.

Detta gäller så väl skola som sjukvård.
Dessutom så föredrar det Danska foket att, förutom att bo i egen villa, ägarlägenhetr, en boendeform som inte finns i Sverige ännu men som förhoppningsvis kommer i famtiden.

Så Orly borde nog ta och studera det danska systemet lite grundligare och inte bara drömma sig tillbaka till sitt gamla DDR

Permalänk | Anmäl #13 Bengt Hesdorf, 2010-08-13, 14:18

Svenskt näringsliv bekänner här vilken symbios mellan offentligt och näringsliv som existerar.

Sluta hyckla en doktor med privat namnskylt eller en landstingsskylt betald av svenska skattebetalarna är samma sak.
Både Ohly och skattekontot på cayman island hotar doktorns hälsa!

Vi som lever utanför höger vänsterskalan vet att det behövs nya grepp för att befria verklighetens entreprenörer från ohly och svenskt näringsliv.

Permalänk | Anmäl #14 jmz, 2010-08-16, 10:09

Varför ska de som anser att vården ska fortsätta att drivas utan privata vinstintressen anklagas för att vara "DDR-drömmare"?

- Löjligt!

Var Sverige ett DDR för 20 år sedan?

Privat vinst i vården innebär otvivelaktigt att någon snor åt sig skattepengar och stoppar i egen ficka, pengar som annars skulle använts till just vård. Dessutom hamnar skattemedlen och inrättningarna utom demokratisk kontroll.

Vad det handlar om är att kapitalägare och marknadskramare, här företrädda av Svenskt Näringsliv, insett att detta är de expansiva områden där de stora vinsterna fortfarande går kapa åt sig, bara man får med sig tillräckligt många politiker på skutan. Tillverkningsindustrin kräver allt mindre produktivt arbete och där har man redan grävt färdigt.

Hesdorf - försök att lära dig rätt namn på åtminstone partledare innan du skriver om dem! Det är pinsamt att se fadäserna.

Permalänk | Anmäl #15 Jeanna Gabrielsson, 2010-08-21, 00:33

Johan,

"För vem skall betala kalaset när företagen och jobben flyr det socialistiskt/kommunistiskt högskatte-samhälle som han vill göra Sverige till..."

Det ska som vanligt vi med vårt arbete. Känner du inte till att det endast är genom arbete som värde skapas? Kapitalägarna har vi ingen nytta av; de endast stjäl värdet av vårt arbete.

Med betydande företag, skola, vård och omsorg under demokratisk kontroll är det vi, medlemmar i en demokrati, som bestämmer över vad som ska ske med eventuellt överskott.

Utdelning till kapitaägare, högrisk-eller andra slipper vi ta hänsyn till.

Permalänk | Anmäl #17 Jeanna Gabrielsson, 2010-08-21, 16:53

Karl Marx, den gamle filosofen, skulle vänt sig i sin grav om han läste Ohlys synpunkter på den privata välfärdsföretagsamheten. Han ifrågasatte aldrig effektiviteten i den privata företagsamheten, tvärt om såg han den som ett löfte inför framtiden om en effektivare verksamhet som inte i sig kunde ifrågasättas. Den gamle Kalle såg rent vetenskapligt på det hela och kunde inte se något som helst problem med en verksamhet som producerade samma välfärd till halva kostnaden så länge ingen blev utnyttjad.

Det här tror jag Ohly bör studera närmare och inte dra några slutsatser utifrån Marxistiskt tänkande i alla fall. Marx var aldrig emot effektivitet, snarare tvärt om, så såg han det som människans frälsning. Klasskampen har ingenting med det här att göra enligt vår käre Marx. Det är ganska svårt att ifrågasäta honom på den här punkten, så varför gör Ohly det? Han är ändå en av våra viktigaste politiker. Tillbaks till skolbänken min käre partiledare. Eller är det helt enkelt din engen åsikt? I så fall får vi ju acceptera den.

Permalänk | Anmäl #18 Kristian Fredriksson, 2010-08-23, 00:15

annons:
annons:

Dagens populäraste artiklar


  1. Imamerna upplyser om tron, inte om lagarna
  2. Varför nonchaleras muslimer som vill ha jämställdhet?
  3. Toppmoderater: Vi stödjer Loreens kamp mot diktaturen
  4. Newsmill fyller en viktig funktion för sakkunniga röster
  5. Tar Newsmill ansvar för yttrandefriheten?
  6. Med RFSU:s retorik kan abort tillåtas fram till födelsen
  7. Kalifornien kan bli USA:s Grekland
  8. Azerbajdzjanska Riksförbundet bör ta avstånd från regimen i Baku
  9. Stryp inte mångfalden i den svenska skolan, MP
  10. En bokstavstroende muslims svar till Uppdrag Granskning
  1. Imamerna upplyser om tron, inte om lagarna
  2. Varför nonchaleras muslimer som vill ha jämställdhet?
  3. Med RFSU:s retorik kan abort tillåtas fram till födelsen
  4. Tar Newsmill ansvar för yttrandefriheten?
  5. Newsmill fyller en viktig funktion för sakkunniga röster
  6. Klimatpolitiken gör mer skada än nytta
  7. Stryp inte mångfalden i den svenska skolan, MP
  8. Toppmoderater: Vi stödjer Loreens kamp mot diktaturen
  9. En bokstavstroende muslims svar till Uppdrag Granskning
  10. Stora risker med MP:s energipolitik
  1. Stoppa bojkottsförsöken mot Israel
  2. Vad gjorde Jan Björklund på Bilderberg-gruppens möte 2009?
  3. För terroristen i Norge var svenska SD ett ljus i mörkret
  4. Reaktionerna på den ekonomiska krisen hotar EU:s existens
  5. Dags för ett nytt svenskt förhållningssätt till EU
  6. Tack vare SD har vi nu en kritisk debatt om mångkulturen
  7. Missnöjda soldater blir dyrt för Försvarsmakten
  8. Länderna måste undvika protektionism
  9. Censuren på arbetsplatser är ett demokratiproblem
  10. Dagstidningarna märkligt lågmälda om nya klimatfynd

Newsmill-bloggen

Newsmill med i nationella provet

100 000 gymnasieelever sitter nu och skriver nationellt prov i svenska. Enligt uppgift ingår två Newsmill-artiklar, ...

annons:

Om Newsmill

Newsmill är det första sociala mediet i Sverige som spinner kring nyheter och debatt. Vi publicerar varje dag olika personer med exklusiv kunskap om dagens viktiga händelser. Om du har egna erfarenheter av de frågor vi tar upp kan du omedelbart medverka i debatten. Du kan kommentera och skriva egna inlägg som publiceras på hög nivå eller medverka genom din blogg.

 

Läs mer om Newsmill

Newsmill-bloggen

Newsmill med i nationella provet

100 000 gymnasieelever sitter nu och skriver nationellt prov i svenska. Enligt uppgift ingår två Newsmill-artiklar, ...

Vad är att Milla?

Millningen är ett sätt att kommentera med känslor. Du väljer ett ord eller ett namn som du vill mäta i opinionen och läsarna kommenterar genom att välja en av fyra känslolägen som representeras av fyra färger. Rött är arg, blått är glad, grön nyfiken och gult är uttråkad. Resultatet visas direkt och rubriken på artikeln färgas med den färg som de flesta väljer.


 
© 2008 Newsmill. All rights reserved.