Att utbilda framtidens toppforskare

En elititisk artikel. Men är elitism förnuftig?

Det är jämlikheten som gjort Sverige framgångsrikt och rikt. Satsa på befolkningen. Satsa på utbildning för alla och envar. Det var en tidig folkskolereform som startade Sveriges väg ut ur fattigdom.

Ge istället fasta utbildnings- och forskningsresurser till vuxenutbildning och högskolor.

Vi ser idag en tydlig social trend mot elitism men den är ineffektiv.

Se människan.

Nej det är inte jämlikheten som har gjort Sverige framgånsrikt. Grunden till den svenska framgången är att vi har en bra balans mellan jämlikhet och personlig utveckling.

För att vi ska kunna erbjuda alla elever personlig utveckling måste det finnas strukturer för att fånga upp motiverade elever. I dagsläget är man som barn beroende av högutbildade föräldrar eller en grundskola i ett lite finare område för att som elev motiveras till att tänka själv.

Att skrika elitism! om varje försök att ta hand om duktiga elever är ett utmärkt sätt att cementera samhällsklyftor. Högutbildade föräldrar är mer troliga att ställa krav på sina barn och även att byta till skolor som de uppfattar som mer ambitiösa. För att även ge duktiga elever från lågutbildade familjer krävs det att vi på statlig nivå går in och skapar strukturer där även dessa elever får utmaningar som kan driva dom vidare.

Tobias Krantz har inte alls lovat avsätta flera hundra miljoner kronor till ett hundratal toppforskare. Tobias Krantz har inte heller lovat satsa mer pengar på forskare som verkligen åstadkommer något, tvärt om så sa han ju att kraven på resultat skulle vara lägre på de 100 unga forskarna. Finansieringen kommer som vanligt att ske genom att resurser flyttas från de mindre universiteten och högskolorna.

Visst ska man uppmuntra personlig utveckling, självständigt tänkande och egna val. Där är vi överens.

Men klassresor verkar inte vara vanligare i andra kulturer än den svenska.

Elitism vilar i grunden på en pessimistisk människosyn. Det finns bara ett fåtal som klarar av något. Men uppfattning är motsatsen. Satsa på bredden.

Man kan börja med att ytterligare höja den redan redan internationellt höga andelen av BNP som går till forskning och utveckling. Man kan prioritera vissa forskningsområden. Det är också viktigt att satsade pengar omvandlas till produkter och tjänster.

Men det är också viktigt att understödja en allmän kultur av kritiskt tänkande och diskussion. Här ingår också tex humanistiska ämnen som inte direkt leder till produkter och tjänster.

Sverige är ju snart så dumt så skolor med namnet Janteskolan och Lagomskolan är på sin plats, för att påvisa den önskade nivån av dumhet. Andra som inte anpassar sig till detta göre sig icke besvär.
(Norge och Danmark tar emot de intelligenta så misströsta icke)

Ska svensk dumhet få fortsätta att råda för att övertalet inte har hög intelligens och kreativitet och de som har det, måste "lägga sig" för att de dumma inte ska få mindervärdeskomplex, ja då är vi förbannat illa ute.

Elitskolor och intelligens behandlas med svenskt rådande Jante-kommentarer av Dummies med samma förrakt som "rasist", "feminist" och "Alliansen".

Bara en idiot begriper inte den hand som försörjer dem.

Pia vilda, ditt känslomässiga rus imponerar inte.

Din argumentation med det sverigefientliga och obligatoriska referenser till Jante är klichéartad.

#6 Och vad har "Doktorn" för kloka råd i debatten att komma med då?
Blir lite sosseri då man bara kritiserar andras kommentarer men har noll och inget att presentera av förslag själv.

Sen skriver jag inte för att just du ska bli imponerad och lycklig, den biten får du på eget bevåg ta ansvar för.

#1 #4 Doktor Eleph@nt

"Det är jämlikheten som gjort Sverige framgångsrikt och rikt." Har du lyssnat på SVT?

Att Sverige är rikt har vi att tacka ett antal storföretag, som Ericsson, Alfa Laval, AGA, Kullagerfabriken etc, för. Med andra ord ett antal individer som haft förmågan att bygga framgångsrika företag i ett storföretagarvänligt politiskt klimat. "Människan" (the small people) som du uttrycker det har åtminstone sedan sent 60-tal suttit på undantag i detta land med en ekonomisk brandskattning som lett till orörlighet och oförmåga.

Din materialistiska (mera pengar mera pengar) kollektivistiska människosyn till trots så byggs samhällen av individer. Individer som har speciella förmågor som inte "människan" i övrigt besitter. Att kalla främjandet av dessa individer för elitism är inget annat än en ideologisk klyscha utan belang.

Genom att inte vilja se individen utan bara "människan" (kollektivet) ger du uttryck för vänsterns utpräglade människoförakt. En människosyn som sågar de flesta vid fotknölarna (ingen har ju rätt att sticka upp - vara bättre än någon annan = dagens grundskola och gymnasium) och undanber sig all kreativitet och framåtanda.

Pia vilda, jag har ju lämnat flera förslag. Dina kommentarer innehåller inga alls. Däremot ger de kanske en bild av din personlighet.

Jag tror att det var i högskoleverkets senaste rapport om ökad kvalitet i högskolan som genomströmningshastighet föreslås som ett sätt att öka kvaliteten i högskolan. Jag hävdar av motsatsen. Man kommer släppa igenom flera elever för att få intäkterna från staten. Detta är redan verklighet men kommer få ökad genomslagskraft med högskoleverkets förslag.

Mitt förslag är att man i stället ska öka de fasta utbildningsresuserna. Bara en professor tex i sociologi kan bedöma om en elevs tentamen är bra eller ej. Han ska själv bedöma om studenten uppfyller kriterierna eller ej. Givetvis ska han rätta efter en rättningsmall.

Jag föreslår att särskilt det offentliga kraftigt ska öka sin andel av BNP som vi satsar på forskning. Alla högskolor ska få ökade forskningsanslag. Man ska alltså inte ha forskare som ägnar en massa tid till att söka anslag. De ska ha anslag från början. Forskare ska forska - inget annat.

Vi ska ta hit flera utbytesstudenter från andra länder. Om så krävs genom att erbjuda studier utan terminsavgifter. Dessa studenter ger nya impulser och motverkar provinsialism.

Det ska vara lätt och billigt att utbilda sig och sadla om till nya jobb. Vuxenutbildning ska vara utbyggd och generös.

Jörgen Trauner - du kan väl ha rätt i så måtto att vissa individer lyckas bättre än andra. Men det är svårt att veta i förväg vem som ska lyckas bäst. Därför ska vi satsa på många för att öka sannolikheten för framgång.

Men jag delar alltså inte din elitistiska pessimistiska människosyn. Och det är ju uppenbart att Pia Nordin har samma pessimistiska människosyn. Det finns många som är duktiga och kan göra viktiga samhällsinsatser.

"Att Sverige ska satsa mer pengar på forskare som verkligen åstadkommer något är en utmärkt idé."

Däremot bör man nedvärdera hela svenska akademia till intet och ingenting och sen låta dom bevisa att dom kan tjänna sitt uppehälle. Endast då kommer vi kunna få dom som kan lära ut, sen kan man enkelt sparka resten.

#9 Doktor Eleph@nt

Min människosyn är realistisk och inte pessimistisk. Naturligtvis måste människor mötas med öppna sinnen och förutsättningslös optimism, i annat fall är det omöjligt att få kunskap om vilka individer som förmår och vill prestera utöver det normala - till samhällets gagn.

Denna syn står i bjärt kontrast till din människosyn som endast är inriktad på bredden (kollektivet) och är ogin att tillvarata individens behov, eller ens försöka utforska individens behov. I dagens skola och utbildning är detta ett dokumenterat synsätt där såväl botten som toppen ignoreras och lämnas vind för våg. Det är denna materialistiska människosyn som ignorerar individen som jag anser vara ett nedsättande människoförakt. Det är endast bredden (kollektivet) som räknas och individen är en störningsfaktor i systemet.

Det är individen som gör skillnad i samhället, bredden (kollektivet) som målgrupp och politisk norm kväver och omöjliggör kreativiteten och förnyelsen - som samtliga socialistiska samhällen hitintills har bevisat. Utan en humanistisk människosyn inget humant samhälle.

Jörgen Trauner, jag har inte nämnt någon materialistisk människosyn. Inte heller är jag marxist. Jag har inte sagt något om att det är bra med kollektivism eller att alla ska vara stöpt i samma form. Utan det är dina associationer när jag pratat om jämlikhet.

Albert Einstein misslyckades med sina gymnasiestudier. Hans lärare i grekiska sa till honom att det kommer aldrig bli något av dig Einstein.

Einstein var en låg tjänsteman på patentverket när han skrev på relativitetsteorin.

Hade Einstein klarat Svenskt Näringslivs elitsatsningar?

Källa: Albert Einstein: Creator and Rebel (Plume) by Banesh Hoffman and Helen Dukas (Paperback - May 1, 1973)

Dags att återigen resa sig för Lars Vilks!

Nu också när hans "Nimis" firas!

Res er för Lars Vilks!

http://www.youtube.com/watch?v=8bh-raHrMJQ

AVE!

# 14 Doktor Eleph@nt

Nej, du har inte ordagrant sagt att du har en materialistisk människosyn, men du har efterlyst mera pengar till ett system som redan har 13 miljarder i outnyttjade medel.

Om du är marxist kan jag inte uttala mig om, men jag har i mina kommentarer ej heller kallat dig för marxist.

Du har inte heller sagt att det är bra med kollektivism, men när man förordar satsningar på och mera pengar till "bredden", för att erhålla spetskompetens, så betyder en satsning på den stora massan (bredden) en satsning på kollektivet. Det är ju trots allt det som är skillnaden mellan en satsning på spetsen (ett antal mycket kompetenta individer) och en satsning på bredden (kollektivet). Visserligen uttryckt i politiska termer, men inte desto mindre rätt i sak.

Du har inte heller sagt (ordagrant) att alla skall vara stöpta i samma form, men en satsning på bredden (massan, kollektivet) innebär per automatik regler som tillämpas kollektivt (på bredden, den stora massan), vilket tvingar massan in i en och samma form för att motsvara förväntningarna.

Det är mycket som kan sägas utan att man för den skull är tvungen att använda politiskt laddade, och därför ev. känsliga, ord - utan att man genom användandet av andra ord nödvändigtvis behöver missa den politiska poängen.

# 15 DE

Det är ovidkommande om Einstein hade klarat en satsning, som Svenskt Näringslivs elitsatsning. Det som är avgörande är att Einstein hade den individuella förmågan och kraften att skriva historia ändå.

Som jag påpekade tidigare så byggs samhällen, och görs historia av - individer.

# 4

"Elitism vilar i grunden på en pessimistisk människosyn. Det finns bara ett fåtal som klarar av något. Min uppfattning är motsatsen."

Prestationer som för samhällen framåt, sätter avtryck i historien, är det bara ett fåtal som klarar.

Alla kan inte springa 100m kring 10'', bestiga Mount Everest, svetsa ett visst antal löpmeter, bygga upp multinationella företag, klarar att spika upp ett visst antal kvm vägg, sy upp en kostym på några få timmar, tänka ut relativitetsteorin, ta fram ett visst antal proffessorer i sitt läraryrke, lösa stora konflikter, segla jorden runt, you name it.

Alla förmågor är lika viktiga i ett samhälle, men vissa situationer kräver vissa förmågor - och oftast är det bara ett fåtal som besitter en maximal sådan förmåga som efterfrågas - dock i de allra allra flesta fall inte "bredden".

Jörgen Trauner, du har ju inga förslag utan ältar ju bara dina ideologiska ståndpunkter.

Min poäng med Einstein-exemplet är att det kan vara svårt i förväg vem som blir bra. Därför ska vi satsa på bredden.

Om jämlikhet var så dåligt som du säger skulle välfärdsstater som Schweiz, Sverige, Norge, Tyskland inte finnas.

"Jörgen Trauner, du har ju inga förslag utan ältar ju bara dina ideologiska ståndpunkter."

När argumenten tryter börjar pajkastningen.

1. Jag reagerade med en kommentar på ditt uttalande att ovanstående artikel skulle vara elitistisk och att elitism är förkastlig. Jag är inte för elitism per se, men jag är för en individualistisk humanistisk människosyn - i motsats till din människosyn som har kollektivet (bredden) som målgrupp. Och jag är inte enbart för ett främjande av människor med förmågor som avviker uppåt från normen utan även för ett främjande av människor som avviker i sina förmågor nedåt. Detta är en människosyn som är för varje förslag som grundar sig i individens behov. Självklart är detta en ideologisk ståndpunkt när jag vill att varje människa (individ) är värd att tillvaratas, precis på samma sätt som din ståndpunkt är ideologiskt grundad och där tonvikten läggs på "bredden" (kollektivet). Vad gäller Einstein så kan det ses som ett bevis för att undantagen bekräftar regeln. Hellre några missade förmågor i en riktad insats än ingen insats alls.

2. Var i mina inlägg har jag uttalat mig om och påstått att jämlikhet är dålig? Tvärtom har jag i #19 gett uttryck för att "alla förmågor är lika viktiga i ett samhälle". Det är exakt detta jämlikhet betyder för mig. Jag anser det inte vara en förutsättning för jämlikhet att hävda att alla människor har samma förmågor och ambitioner (detta är ideologiskt strunt) - och att man därför skall satsa på "bredden". En breddsatsning som inte fokuserar på individen är i mina ögon människoförakt.

3. Hur kan man nämna länder som Schweiz, Sverige, Norge och Tyskland i samma andetag. Visserligen är dessa länder "välfärds"stater men där slutar också likheterna. Schweiz är det enda av dessa länder som är en demokrati, i den mening att maktbalansen mellan medborgare och stat är just i balans och där medborgarna i sina civila liv inte begränsas av den starka statens övervåld mot individen. Den maktförskjutning till statens fördel som skett under "välfärdsförtecken" börjar nämligen urgröpa demokratin. Tyskland har i detta avseende inte nått lika långt som Norge och framför allt Sverige, men är på god väg. Välfärdsstaten är politikens alibi för en livsstilsdiktatur, politiskt korrekta media som går i politikens ledband och en lagstiftning som fråntar medborgarna snart all makt över sina civila liv. Det är först och främst genom beskattningsrätten som medborgarna tvingas till det liv som staten föreskriver: från val av bostad, barnomsorg, utbildning, familjebildning, entreprenörskap till pension. Men den konfiskatoriska beskattningen har på senare tid alltmer kompletterats med en inkvisatorisk (samt även en moralistisk, sexistisk) lagstiftning som t.ex. prostitutionslagen, barnporrlagen, skollagen, Norges spellag, samt, för Sveriges del, en grundlag som överordnar partipolitiken rättsstatens rättssäkerhet på lång sikt, genom att prioritera tillfälliga majoriteter i riksdagen som har möjligheten att förändra Sveriges statsskick i grunden.. Om de tendenser som finns för närvarande håller i sig kommer de länder du räknat upp (förutom Schweiz) snart inte kunna kalla sig för demokratier värt namnet.

Jörgen Trauner, du har ju rätt egenartade syn på demokrati när du säger: "Schweiz är det enda av dessa länder som är en demokrati". Allt du skriver är ganska egenartat i negativ bemärkelse.

Visst, det kan synas egenartad i ett samhälle där den politiska eliten bestämmer vad som får diskuteras och hur i det offentliga rummet - och där media fogar sig. Se, där är jag av den bestämda uppfattningen att detta är början för ett odemokratiskt samhälle.

Jag är också av den bestämda uppfattningen att medborgare som är ekonomiskt beroende av staten, eller beroende av statens övertagna civila funktioner, har kommit i sådan beroendeställning till staten att deras reella inflytande på politiken (deras demokratiska möjligheter) begränsas till rätten att rösta. Eftersom idén om den starka staten, med fler och fler civila funktioner, omhuldas idag från vänster till höger och där denna stat bestämmer mer och mer över hur privatlivet skall levas, så är jag övertygad om att detta inkräktar på demokratins grundtanke. Du må vara av annan åsikt, men eftersom detta i det "demokratiska" Sverige är en total icke-fråga (understödd av media) så finns det ingen reell möjlighet att diskutera detta - om man vill vara politisk korrekt.

Den "elitistiska" forskningen skrämmer egentligen bara två olika samhällsgrupper. Den kommunistiska som ser hotet mot sin strävan efter "år noll", och den förvirrade gruppen av samhällskritiker som å ena sidan känner sig underlägsna intellektuellt men som samtidigt kräver exempelvis en sjukvård av yppersta kvalitet om de själva skulle bli sjuka och tvingas söka vård.

Jantelagen går att bota.
Lycka till med ditt arbete Tomas Klingström.

Tobias Klingström har helt rätt och det är sorgligt att alla inte är överens om att satsningar på de duktiga i skolan behövs.

Hur hjälper vi bäst mellanstadiets bästa (och tystaste) mattetjej? Ska vi säga till henne: "bra, fortsätt så här (men satsa lite mer på syslöjden så får du bättre medelbetyg)" eller ska vi säga "Wow, du kan verkligen gå hur långt som helst. Vi byter mattelektionerna mot kommunens problemlösningsträffar så du får träffa särskilt intresserade lärare och vara med på nationella tävlingar."

Vi har redan elitism i samhället och de som verkligen lyckas är de som har enorm egen motivation, som t.ex. Klingström själv. Statistiskt så är det stor övervikt på killar och stor övervikt på "akademiska hemmiljöer". Inte för att talangerna bara finns där utan för att man behöver ha så mycket stöd för att anstränga sig trots skolans grundmurade slöhet.

Skolans uppgift borde vara att låta alla få samma chans att utvecklas!

Sveriges kraftigt fallande testresultat har uppmärksammats i Newsweek:

http://www.newsweek.com/2009/01/02/education-sweden-s-test-crisis.html

#24 och #25 Tack! Skönt att själva sakfrågan kom fram, även om jag vill poängtera att mitt mål är att skapa ett system som är självselekterande (de som tycker att tävlingarna är roliga får stimulans, studerar hårdare och blir sedan otroligt duktiga) snarare än elitistiskt.

@Dr Eleph@nt. Den rapporten är mycket oroväckande och det finns även andra problem än medelbetyget. Jag hade i våras ett samtal med min gymnasielärare i fysik/matematik och han berättade att de diagnostiska testen som görs när elever börjat på gymnasiet var katastrofala i år. Vanligtvis brukar ca 6% ha alla rätt på testen trots att det totala medelvärdet har sjunkit oroväckande under flera år. Det som hände 2009 var att inte bara medelvärdena har sjunkit utan även att "toppgruppen" har raderats ut och nu istället har ungefär 36 rätt av 40 möjliga. Det verkar alltså som att vi har nått en brytpunkt där även de bästa eleverna inte klarar av att prestera lika bra som förut.

Baserat på mina erfarenheter från DN debatt (brädad av en känd sosse som skriver om könsneutrala toaletter) är mitt nästa mål att samla ihop några matematikprofessorer/gymnasielärare och ta upp behovet av att reformera grundskolans matematik. I dagsläget är det brutala skillnader på pedagogiken eftersom naturvetare/tekniker numera ska läsa samma grundmatte som samhällsvetare och byggarbetare.

Att Einstein skulle ha haft dåliga betyg är förövrigt en myt, däremot var han inte duktig i alla ämnen. Min erfarenhet är förövrigt att det är ganska vanligt bland forskare. Är man en hängiven fysiker så är kanske inte religionshistoria ett prioriterat ämne (du kan följa referenserna om Einsteins betyg i den här artikeln http://www.esterson.org/Who_Did_Einsteins_Mathematics.htm).

Dessutom genomfördes Einsteins arbete om den fotoelektriska effekten till stor del under hans doktorandtid. Det var alltså efter det arbetet som han hade varit aktuell för Krantz satsning på toppforskare. Frågan är därför snarare, hade Schweiz fått behålla Einstein om de hade haft sitt eget toppforskarprogram?