Korruption inom biståndet i Afghanistan: När skall Sverige reagera?

Så får vi meddelat i början av juli genom TT - som tar uppgifterna från en artikel av Matthew Rosenberg i The Wall Street Journal, från 25 juni - att mer än 3 miljarder dollar i kontanter flugits ut från Kabuls flygplats. Kontanter - i väskor, säckar och hela lastpallar - har öppet lastats på flyg till framför allt Dubai. Man frågar ju sig, hur alla dessa kontanter i främmande valuta först har kommit in i Afghanistan tro? Amerikanska myndigheter menar, att det mesta av dessa miljarder kommer från "västerländska biståndsprojekt".
Mr Asif Jabar Khail - som är chef för tullen och som registrerat dessa utflöden av pengar - säger att detta endast är "en liten procent" av alla de pengar som förts ut över Kabuls flygplats, eftersom VIP- personer inte undersöks.

Han säger dessutom att miljarder dollar lämnar landet via Iran och Pakistan.
Amerikanska myndigheter hävdar att bara de deklarerade pengar som förts ut är egentligen mycket högre än 3 miljarder dollar. Dokument man kommit över visar, att enbart en kurir hade fört ut 2,3 miljarder dollar under ca ett år. En siffra som nämns av både afghanska och västerländska myndighetspersoner är att minst 10 miljoner dollar om dagen lämnar Afghanistan. Det blir ca 3,65 miljarder dollar om året vilket är mer än 25% av landets hela BNP (på ca 13,5 miljarder dollar). Innebär också att mer pengar lämnar landet än totala skatteintäkter och tullinkomster per år.

TT meddelar också den 1 juli, att två direktörer från hälsodepartementet i Afghanistan troligen lämnat landet med 720 000 kronor av stulna norska biståndspengar.
Myndighetspersoner från väst anser, att de som på detta sätt skickar miljontals dollar ut ur landet innefattar flera personer i president Hamid Karzai's administration. Men även presidentens bröder är involverade. Den yngste brodern, Ahmad Wali Karzai, är guvernör i Kandahar (landets andra stad) och anses vara en av de rikaste knarkbaronerna i landet. Enligt New York Times(31 Mars 2010) är han en riktig skurk: Lägger beslag på mark och tjänar enorma belopp genom att främja opiumhandeln i sin provins. Samtidigt som han regelbundet mutar talibanerna i området, har han hyrt ut ett stort område utanför Kandahar- som tidigare var talibanernas grundare mulla Omars hem- till en amerikansk specialstyrka. En annan bror till presidenten är "affärsmannen" och miljonären Mahmood Karzai. Han är amerikansk medborgare och äger bl.a. en restaurantkedja i USA. Han är grundare av the Afghanistan International Chamber of Commerce och anklagas också för att föra ut stora summor ur landet. Nyckelpersoner levererar följande uttalanden enligt Wall Street Journal
Mahmood Karzai svarar på anklagelserna: - Ja, miljoner dollar lämnar landet, men alla dessa pengar tas ut av politiker. Mutor, korruption, rubbet. Låt oss ta reda på vilka. Det har jag sagt till amerikanarna.
President Hamid Karzai gav själv följande märkliga kommentar vid en presskonferens: - Att tjäna pengar är bra. Släktingar till politiker kan göra det. Även min bror. Men korruption är en möjlighet!
Finansminister Omar Zakjilwal framförde sin version på "Inte en aning om": - Vi vet inte vem som för ut pengar, varför pengarna förs ut eller vart pengarna tar vägen.

Kontanter förs förstås också ut utan att man deklarerar detta. Myndighetspersoner kör ofta hela vägen fram till flygplanen. Tullchefen Asif ger ett exempel när han försökte stoppa en hel pall med miljontals dollar i kontanter: - Jag utsattes för påtryckningar uppifrån. Det kom högt uppsatta ämbetsmän och sa att detta var ett arrangemang med centralbanken, så därför skulle jag låta det passera!

Frågan är förstås var alla dessa pengar kommer ifrån? De växer ju inte på träd, säger en amerikansk tjänsteman som söker utreda korruptionen. - Det ser faktiskt ut som om man stjäl våra skattepengar!( Wall Street Journal)
När det gäller förskingring av biståndsmedel i Afghanistan handlar det alltså om miljarder dollar som fysiskt förs ut ur landet till framför allt Dubai. "Det mesta av kontanterna lastas på något av de åtta flyg per dag från Kabul till Dubai". Amerikanska utredare säger: "Dubai och de näraliggande emiraten, med slutna banksystem, har länge brukats av talibanerna och al-Qaida antingen för parkera pengar där eller för penningtvätt."
John Cassara, tidigare agent inom USA: s finansdepartement skriver i boken Hide and Seek från 2006: Vi söker spåra "smutsiga pengar" på fel ställe. I institutioner i väst. Om det är knarkpengar, människosmuggling eller finansiering av terrorverksamhet: Alla vägar leder till Dubai.

(Pengar från människosmuggling verkar alltså ofta hamna i Dubai med andra illegala pengar. Omfattar förstås även de 150 000 kr - lika med 30 årslöner för en vanlig lärare i Afghanistan - som betalas för smuggling av ett s.k. ensamkommande flyktingbarn till Sverige. Varifrån kommer sådana pengar? Ingen fattig har pengar till en sådan "resekostnad"!)

Journalisten Gretchen Peters sammanfattar i boken Seeds of Terror( 2009,s 167) som hon skriver efter lång och frustrerande erfarenhet från området som reporter för den amerikanska nyhetskanalen ABC NEWS: - Åtta år efter 9/11 är det största misslyckandet inte att vi inte fångat Osama bin Ladin, eller att talibanerna är på väg tillbaka, eller att al- Qaida håller på att omgruppera sig i stamområden i Pakistan och antagligen planerar nya attacker. Det är snarare att vi inte kunnat stoppa det penningflöde som håller terroristnätverken flytande."
Nu verkar det ju faktiskt, som om våra biståndsmiljarder ökar på detta penningflöde!

Dessa penningtransaktioner sker alltså utanför banksystemet genom s.k. HAWALA- systemet: Som har sitt ursprung i muslimsk tradition för penningtransaktioner från 700-talet.
Om denna metod - hawala - kan man t.ex. läsa: Polis- och skattemyndigheter i västvärlden har satsat betydande resurser på att granska hawala - transaktioner som man tror har gagnat al-Qaida och andra terroristnätverk. Hawala förknippas ofta med penningtvätt, narkotikapengar och terroristverksamhet (se Hawala; a tool to fund terror, www.terrorfinnace,org). Nu senast med anknytning till personer bakom den misslyckade bilbomben vid Time Square i New York 1 maj i år.

Enligt överenskommelse mellan den afghanska regeringen och USA och Europa - sedan flera år tillbaka- skall alla misstänkta transaktioner över HAWALA i Afghanistan rapporteras till Centralbanken. - Tills nu har inga misstänkta aktiviteter rapporterats, säger tjänsteman på Centralbanken som är ansvarig för att reglerna följs!
Nu är avslöjanden om missbruk av biståndsmedel i Afghanistan egentligen ingen nyhet!
Världsbankens representant påpekade i maj förra året, att det är en skandal hur de över 300 miljarder kronor som betalats ut i bistånd till Afghanistan från västvärlden sedan 2002 har används: Svinnet inom biståndet är skyhögt. Man plundrar det hela. Det är en skandal.(Independent, 1/5 2009)

I januari i år sammanfattades läget som följer ( BBC News, 5 jan. 2010):
För folket i Afghanistan - trots miljarder av dollar i utländskt bistånd - har deras levnadsförhållanden endast blivit värre. Men detta inte p.g.a. brist på pengar utan därför att pengarna spenderas så illa. Korruption avleder resurser från dem som har störst behov. Bland de oskyldiga offren är afghanska barn som lider av en av de högsta graderna av undernäring i världen.

Efter 8 år och miljarder dollar i bistånd (över 300 miljarder kr) och otaliga konsulter, är Afghanistan ett av få länder i världen där människor har fått det mycket sämre. Afghanistan har fallit från plats 117 till 182, d.v.s. andra plats från botten - när det gäller FN: s index för social utvecklingsnivå.
Den fattige bonden Abdullah skriker rakt ut: - Istället för att biståndet skulle gå till oss fattiga som behöver det, går det till de rika och korrumperade.

I boken Seeds of Terror slår Peters först hål på myten att opiumproduktionen minskade under talibanväldet från 1996 till 2001. Visserligen förbjöd talibanerna ( s 81)"growing, using and trading in hashish and heroin" i ett dekret från den 10 september 1997. Men vad som faktiskt hände var att produktionen fördubblades från 2 804 ton 1997 till 4 581 ton 1999 enligt beräkningar från UN Office on Drugs and Crime, UNODC. 97 % av denna produktion skedde i områden som kontrollerades av Talibanerna. (Som beskattade produktionen med ca 70 dollar per kg. Vilket ger en årlig inkomst på ca 2,5 miljarder dollar.) Vad gäller förhållandena idag slår dock Peters fast ( s. 236 i boken och i en intervju i Time Magazine, May 2009): Den största utmaningen är korruptionen, därför att jämfört med vad talibanerna tjänar på knarkhanteringen, så tjänar korrupta myndighetspersoner i Afghanistan och Pakistan ännu mer från biståndet.

Vi skall kanske börja tala om knarkbaroner och biståndsbaroner? Ofta samma personer.
Skildring av anonym afghan: En total obalanserad maktbalans där krigsherrar sitter på olika poster och öppet kräver pengar för statliga tjänster som skall vara gratis. När man öppet kan se ministrar köpa loss stora delar av huvudstaden, där personen i fråga bara för några år sedan knappt ägde en bit mark eller ens en åsna... Dessa personer äger nu "Plaza" och marknadsplatser som kostar flera hundra miljoner dollar... Dessa personer blir eskorterade i "Hummer"jeeps av egna säkerhetsvakter som helt struntar i allt vad trafikregler innebär. Ministrar är djupt inblandade i olika knarkaffärer värda flera miljarder dollar.(www.isocondor.com, dec 2009)

Makthavare för alltså inte bara ut miljarder av biståndspengar ut ur landet. Samma personer spenderar dessutom miljontals dollar på gigantiska lyxvillor inom landet i Kabul, vilket bl. a. visas i en fransk dokumentär (Premières Lignes Télévision, se Dokument Utifrån, SVT2, 2 maj i år). Parlamentsledamoten Ramazan Bashardost blir tystad i parlamentet när han frågar vart alla biståndsmiljoner tar vägen. Han visar sedan på lyxkåkar i Kabul och anger namnen på myndighetspersoner som byggt dessa. En gammal fattig man, vars lilla hus man tagit, skriker rätt ut sin ilska. Han ombeds lugna ner sig! Frågan blir: "Varifrån får en statstjänsteman tag i en miljon dollar får att bygga sådana här palats?" Svaret från jurist, Ahmed Nacery från Rådet för mänskliga rättigheter: "Från korruption och förskingring av biståndspengar ..."
Det är makteliten som förskingrar biståndsmiljarder. Men eftersom dessa personer samtidigt är "viktiga allierade i kriget mot Talibanerna har väst gjort sig beroende av dessa och blundar därför för anklagelser om korruption".(Wall Street Journal, 25 juni).
Men detta är inte nog. När väl elitens status och makt har etablerats, så kräver de i nästa steg alltmer i mutor från befolkningen, så snart man är beroende av en tjänst från myndigheternas sida..
I en nationell studie över omfattningen av korruptionen - av Integrity Watch Afghanistan (IWA): Afghan Perceptions and Experiences of Corruption A national survey 201 0- utifrån ett slumpmässigt urval av 6500 afghaner från hela befolkningen - framkom
• Ca 1,7 miljoner afghaner betalade mutor år 2009. och totalt har korruptionen fördubblats från 477 miljoner dollar 2007 till ca 1 miljard dollar 2009.
• "Medelmutan" per person och år var 7 769 Afs eller 156 dollars vilket som man säger(s 10) "representerar en enorm utgift i ett land med en per capita inkomst på 502 US dollar"(d.v.s. 31% av BNP per capita.) Översatt till svenska förhållanden skulle det innebära att varje hushåll måste betala 85 000 kr i mutor per år(!)
• Korruptionen ökar hela tiden och varje familj hade fått betala mutor åtminstone två gånger det senaste året. Polis och rättsväsendet(!) är de mest korrumperade samhällsinstitutionerna.
• De högsta mutorna måste befolkningen dock betala, för att få del av social service som hälsovård och utbildning, där medelstorleken på mutorna har ökat till 217 US dollar.
• Den tyngsta bördan bärs av de fattiga. Hushåll med endast en inkomst på mindre än 3000 Afs (60 US Dollar) per månad är de som är mest exponerade för mutor och korruption.
• De anser också att korruptionen är Afghanistans största problem. Den anses bero på girighet snarare än behov.("greed rather than need" s 13) I tidigare studie (2007) ansåg de flesta att låga löner hos offentlig anställda var huvudorsaken till korruption.Numera anser de flesta att girighet och avsaknad av öppen redovisning är huvudorsaken.
• 50% av deltagarna i studien ansåg att korruptionen( s 11) "främjar Talibanerna expansion, och ökar Talibanernas politiska kapital och främjar deras upprorskamp"
Slutsats: Det är inte bara så att miljarder av biståndspengar som är ämnade för att fattiga skall få bra hälsovård och utbildning bärs ut ur landet och sätts på konton i Dubai. De fattiga får nu dessutom betala allt mer i mutor för att få del av den undermåliga utbildning och hälsovård som bjuds. Och som biståndsmiljarderna egentligen har betalt för flera gånger om.

Studien slår ju också hål på den vanligt förekommande myten att det är dåliga löner hos lägre tjänstemän och poliskonstaplar som är orsaken till korruptionen. Dvs. behoven hos de lägst betalda. I stället är det ju så - som alla egentligen vet som arbetat i regionen - att de är de högst betalda och de rikaste som lägger beslag på mest i mutor. Det är helt enkelt så, att det inom polisen, tullverket, rättsväsendet och regeringen finns ett "system" som innebär, att varje lägre "tjänsteman" har att leverera en viss summa varje månad till närmast överordnade. Det är alltså girighet (greed) och inte behov (need) som är drivkraften inom korruptionen. Ju högre lön ju mer i mutor! Och det är de fattiga som i första hand måste fylla detta girighetens gap.

Men så äntligen en reaktion från USA! Kongressledamoten Nita Lowey, ordförande för kommittén som övervakar hur biståndsmedel spenderas, menar att korruptionen i Afghanistan gör det svårt att försvara att skattepengar går till detta. Och hon säger (Al Jazeera World News 1 juli): - Det har funnits rapporter som cirkulerat som jag fick veta först i söndags. Jag blev chockad. Miljarder dollar i kontanter har skeppats ut ur Afghanistan.
Och så sätter hon ner foten: Jag kommer inte att bevilja "one more dime for assistance to Afghanistan" tills jag blir övertygad om att inte USA:s skattepengar hamnar i fickorna på korrumperade regeringstjänstemän och knarkbaroner.(BBC News, 1 juli 2010)

Kommittén beslutade därför att hålla inne 4 miljarder dollar i nästa års budget för bistånd till Afghanistan. Justitieministern - demokraten Eric Holder - meddelar, efter besök i Kabul, att man satt sina mest erfarna kriminella utredare på att undersöka korruptionen. Republikanen Mark Kirk, tycker dock, att man inte skall bry sig om korruptionen "eftersom det kan skada krigsansträngningarna". Så kan man alltså inte separera bistånd från kriget i Afghanistan.

Hur reagerar vi då i Sverige?
Sverige skickade över en halv miljard kronor i bistånd till Afghanistan förra året. Hur står det till med dessa pengar? Vart tog de vägen? Tror vi att just svenska pengar hamnar någon annanstans än i det korruptionsträsk där amerikanska, europeiska och norska pengar hamnar? Är det återigen exempel på den målkonflikt som vissa tjänstemän på Sida gav uttryck för i en revisorrapport redan 2003:Vissa av Sidas medarbetare upplever en målkonflikt i sitt jobb. De tycker att hantering av korruptionsrisker måste vägas mot en önskan att få betala ut så mycket pengar som möjligt. ( citerat i Bengt Nilsson bok från 2008, s 62: Sveriges Afrikanska krig)
Om vi har anledning att misstänka något så utreder vi det, men vi har inte haft några fall av korruption hittills, svarar Eva Johansson, teamchef (!) för Afghanistan på Sida i artikel från TT, 2 juli.

(Jämför med uttalandet från ansvarig vid centralbanken i Afghanistan:- Inga misstänkta transaktioner har rapporterats hittills.) Frågan är förstås hur det skall gå till för att en Sidabyråkrat "skall få anledning att misstänka något"? Man påstår vidare, att eftersom Sida inte arbetar direkt med staten utan genom Världsbanken, FN och Svenska Afghanistankommittén, SAK så minskar risken för korruption. Vilket är nys! FN och Världsbanken jobbar förstås i sin tur direkt med staten och driver inte - och kan inte driva - några slags egna projekt. Och världsbankens representant slog ju larm redan för ett år sedan( Se ovan: Svinnet inom biståndet är skyhögt. Man plundrar det hela.)
Alltså: Nu bär dom ut miljarder dollar och packar i plan till Dubai. Sidas teamchef: -Inga misstänkta transaktioner har rapporterats hittills! Menar man på Sida att det inte finns någon anledning, att ens misstänka, att eventuellt några miljoner kommer från den halva miljard kronor som Sverige pumpar in i Afghanistan?). Hur aningslösa får vi vara?
Vad gäller SAK (Svenska Afghanistankommittén) så hävdar dess platschef, Anders Fänge i samma TT artikel, att "har man inte system som förhindrar korruption så bjuder man in till att folk roffar åt sig pengar." Men eftersom SAK arbetat i Afghanistan i 30 år, så har man haft längre tid på sig att bygga upp rutiner än regeringen! SAK förmedlade ca 170 miljoner kronor av svenska skattepengar år 2009.
Frågan är vad för slags rutiner SAK syftar till.? Jag har tidigare undersökt de "rutiner" SAK hade för att hantera ca 300 miljoner kronor av biståndspengar under åren 1996 t.o.m. 2001, då Talibanerna var vid makten i Kabul.
Låt mig ge en bakgrund.
Betänk nu att det faktiskt handlar om en verksamhet i ett Afghanistan till stora delar kontrollerat av talibanerna, vilka faktiskt var nära allierade med al-Qaida. Enligt uppgift gifter sig en av Osama bin Ladins söner med en dotter till den muslimska prästen Omar. I boken: Vägen mot Kaos, av den mycket initierade författaren och journalisten Ahmed Rashid, utgiven av SAK i Sverige 2008, kan vi läsa följande, s 69:
"Talibanernas ledare mulla Omar inbjöd bin-Laden att bostätta sig i Kandahar hösten 1996 ... Talibanerna överlät till al-Qaida träningsläger i östra Afghanistan...I gengäld började bin Ladin finansiera några av mulla Omars favoritprojekt, som ett stort moskébygge i Kandahar...Nu började talibanledarna insupa tankarna på ett globalt jihad Den strategiska alliansen med talibanerna gav bin Ladin ett helt land som operationsbas.. Han lyckades samla tusentals islamiska extremister och utvidga sina operationer över hela världen." ( s 69,)..
Samma år, 1996, annonserar al-Qaida sitt jihad och bin Ladin utfärdade en fatwa, som innebar krigsförklaring mot USA och dess allierade. Det jag undersöker här är alltså just hur SAK handhade svenska biståndsmiljoner på under tiden från 1996 till 2001. Då man "byggde upp sina rutiner."
Nu fanns ett avgörande dilemma. För att någon skulle få bedriva biståndsverksamhet i landet, hade talibanerna nämligen som krav, att utbetalningar till anställda i Afghanistan skulle ske i lokal valuta (afghani, "afs" kallat). .för att sedan få motsvarande utbetalt i hårdvaluta utanför landet. "Afs" var i stort sett värdelösa utanför landet. Det trycktes nämligen miljarder av "afs", vilket ledde till en våldsam inflation; Från ca 50 afs/dollar 1996 (officiell kurs) till ca 17 000 afs/dollar på bara ett år. Penningväxlare satt till slut på ofantliga pappershöger av afs. En 10 000 afs sedel var till slut värd endast 25 cent. I miljon afs var värt ca 150 sv kr. När talibanerna till slut lämnade Kabul i november 2001, brydde man sig inte ens om att ta med sig 18 miljarder afs från en bank. Däremot tog man med sig "hårdvaluta", 3 miljoner US dollar, och 22 miljoner pakistanska rupees. ( Independent, 30 nov. 2002)

"Afs" hade alltså i stort sett inget värde utanför Afghanistan, men med hjälp av biståndsorganisationer som SAK kunde talibanerna ändå förvandla dessa "afs" till hårdvaluta
Hur detta gick till kan man läsa i en offentlig rapport. Den svenska konsultfirman ÅF (Ångpanneföreningen) Management Group genomförde nämligen hösten 2001 en s.k. Systemrevision över SAK. På uppdrag av Sida och för en kostnad av 1,1 miljoner kronor. (Slutrapport 16 nov.2001, sidhänvisningar nedan är till denna rapport) Och här återkommer igen HAWALA-systemet. som kritiserats ovan.
Under stycket: Medelshantering och underrubriken Metoder för överföringar i ÅF: s rapport står följande att läsa på sidan 47 (Inom parentes mina förklarande anmärkningar):
1. Kansliet (i Sverige) skickar pengar till platskontorets dollarkonto (som alltså är beläget i Peshawar i Pakistan)
2. Regionkontoren (inne i Afghanistan) får förskott från lokala "money dealers". "Money dealers" får ett kvitto av det kontor som tar emot pengarna (alltså "afs" upptryckta av talibanerna). "Money dealern" tar med sig kvittot till platskontoret (utanför Afghanistan) där beloppet betalas ut kontant (alltså i hårdvaluta). Metoden kallas hawala.

En svaghet nämns:
Genom att regionkontoren tar ut förskott genom hawala minskar kontrollen. Regionkontoren har möjlighet att ta ut obegränsade summor(!) som platskontoret (alltså utanför Afghanistan) sedan inte kan vägra att betala tillbaka (alltså i hårdvaluta).

Man talar alltså om "obegränsade summor". Svensk regionchef för SAK i Jalalabad i Afghanistan upplyste mig om, att det kom lastbilar med "afs" till kontoret vid löneutbetalningar. Den närmste medarbetaren hade ca 17 miljoner "afs" i månadslön och fick bära hem lönen i en stor jutesäck. Totalt handlade det om 100-tals miljarder av "afs" som omsattes på detta sätt. Att märka är, att anställda inom SAK i Afghanistan, hade föredragit betalning direkt i hårdvaluta. Men det gick inte talibanerna av förklarliga skäl med på
Man tillägger dock i rapporten: Eftersom tre underskrifter, däribland regionchefen, krävs på kvittot för förskottet kan nog ändå risken betraktas som acceptabel. " Tre underskrifter", från personer som alla har som intresse att pengaströmmen fortsätter!
Genom "hawalametoden" kunde alltså SAK få in pengar i Afghanistan. Samtidigt kunde talibanerna (och därmed al-Qaida) smidigt omsätta sina upptryckta "afs" till hårdvaluta som kunde brukas utanför Afghanistan. (Att eventuellt användas till att betala flygutbildning i Amerika för framtida terrorister. Aktionen den 11 september kostade med flygutbildning och allt, enligt uppgift, ca en halv miljon US dollar)

Peshawar - där SAK hade sitt kontor och gjorde sina utbetalningar 1986 till 2001 till penningväxlare i hårdvaluta - var verkligen inte vilken plats som helst. Sedan CIA under 80- talet öste in pengar och vapen och genom pakistanska militären tränade kanske 40 tusen mujahedin- soldater för att strida mot Sovjet. Dessa mujahedin - frihetskämpar på Reagans tid- som sedan i stor utsträckning blivit nuvarande talibaner.
Jag besökte området i slutet på 80-talet Citerar ur min dagbok:
Jag sitter på golvet på fina handvävda mattor och äter tillsammans med två afghanska klanledare utanför Peshawar i Pakistan. Gästvänliga, självsäkra. Har ett bullrande skratt. De berättar för mig att de är nomader som flyttar inom sitt stamområde beroende på årstid. Stamområdet sträckte sig delvis inom det vi kallar Afghanistan, delvis inom vad vi kallar Pakistan. Jag visste ju, att inte ens på officiella kartor fanns det någon gräns utmärkt. Områdena i vad vi ser som "gränslandet" kallas helt enkelt "tribal areas".
Men nu hade mina "vänner" fått reda på, att om de stannade kvar här i denna del av sitt stamområde, skulle de betraktas som flyktingar av FN. De hade uppgivit att man hade ca 1200 personer i sitt läger. Det fiffiga var nu, berättade man och log illmarigt, att eftersom de höll sina kvinnor i avskildhet ("purdah") så släpptes inte några in i lägret för att kontrollera denna siffra. Nu fick man så och så mycket mjöl, torrmjölk, fotogen, etc. per person. Det blev en väldig massa fotogen och torrmjölk räknade jag ut. - Vad gör ni med allt detta? - Det säljer vi förstås här i Pakistan!
Lite längre fram under kvällen tog de fram en broschyr. Där fanns bilder på de berömda "Stinger robotarna", som man fått från Amerika. De hade ett pris på några miljoner rupies. - This business we have together with a pakistani general. - Säljer ni sådana här robotar? - Javisst, sa man och skattade så där bullrande igen. - Och vilka är era kunder, frågade jag. - Främst Iran, blev svaret. - Iran? - Ja, de använder dom att skjuta tillbaka på amerikanska skepp i Gulfen!
Varför hade de bjudit in mig till sitt näste? Jo, jag representerade ett officiellt, statligt biståndsorgan. Money, money, money... Jag besökte senare ett flyktingläger nära Peshawar. Ganska välordnat faktiskt. Åtminstone i jämförelse med ett vanligt pakistanskt slumområde på andra sidan gatan. Som ingen brydde sig om. De var ju inte flyktingar - som dessa frihetshjältar från de fria vidderna i Afghanistan. Dessa mujaheddin som redan då var nedlusade av vapen och pengar. Som redan då byggde sin feodala maktstruktur på jordägandet och därmed kontroll av knarkhandeln. Och spädde på det med biståndspengar. Jag besökte skolor som drevs av Hekmatyars grupp -en av de värsta krigsherrarna - med pengar från Sverige. Det var rena madrassas - koranskolor - där talibaner och al-Qaida-krigare fostrades.
Hit till Peshawar kommer Khalid Sheikh Muhammad (KSM) "the Master Mind" bakom 11 september attentatet i slutet på 80-talet. Han anses vara "one of the most senior operatives in Osama Bin Laden's al-Qaeda network". (BBC News nov 3, 2009). KSM blir bekant med bin Laden och blir den som planerar 11 september attackerna i USA och förmedlar "the bulks of funds" för deras genomförande. KSM är enligt Pentagon skyldig "from A to Z" för attackerna den 11 september. Han har också själv tagit på sig ansvaret för attackerna på World Trade Center i New York 1993 och bomningarna på Bali 2002. Han meddelar också stolt på en video, att han var "operationell chef för Obama bin Laden", att han var "emir" för Martyrernas hus i Kandahar i Afghanistan där kaparna förbereddes för den 11 september attentatet och att han med sin "egen, heliga, högra hand har halshuggit journalisten Daniel Pearl år 2002. Och han slutar: For those who would like to confirm, there are pictures of me on the Internet holding the head.

Så till finansieringen av 11 september attacken. För att förstå mer läser jag den officiella amerikanska rapporten från 11 september kommissionen på 155 sidor: National Commission on Terrorist Attacks Upon the United State, Monograph on Terrorist Financing.. Rapporten bygger på en mängd källor, intervjuer och tidigare hemligstämplat material
Jag läser och citerar(min översättning):
• Till Peshawar flyttar Khalid Sheikh Muhamad (KSM)"the Master Mind" bakom 11 september attentatet och blir där bekant med bin Laden:): In the late 1980s he moved to Pakistan's north-western city of Peshawar, where he became acquainted with Bin Laden (s142)
• al Quida fördrog att transferera pengar genom penninväxlare, och kurirer som förde kontanter över gränser. "The plot" (11 september) kostade al Quida mellan 400 000 -500 000 dollar... I USA spenderade kaparna pengar framför allt på flygutbildning och levnadskostnader-(s 3)
• al Qaida blev frekventa användare av HAWALA för att transferera pengar (s 140)
• Efter det att bin Laden flyttade till Afghanistan 1996, använde sig al Qaida allt mindre av banksystemet för pennikngöverfföringar utan allt mer av " money movers" eller "bulk cash couriers" (s 4)
• Al Qaida använde en Pakistani-based money changer to move $1 million"(s26)
• Mr Mohammed(KSM) är farbror till Ramzi Yousef, som dömdes 1997 för bombningen av World Trade Center fyra år tidigare. KSM förmedlade och skaffade fram huvudparten av pengarna för även den attacken. (s 134)
• "The plot leader Khalid Sheikh Mohammad levererade en stor summa pengar i kontanter, kanske 120 000 dollar, till en medhjälpare Abdul Aziz Ali i Dubai. Ali överförde sedan dessa kontanter till kaparna i USA.
• FBI Assistant Director Pistole vittnade om att huvudsakliga delen av finansieringen kan spåras direkt tillbaka till KSM i Pakistan. (s 144)
• Hawsawi en av kaparna, hade en budget på $100,000 och KSM försåg honom med alla dessa pengar genom kurirer som passerade över UAE, "after picking up the money from KSM in Pakistan.( s 142)
• Kaparna fick också pengar direkt från Khalid Sheik Mohamed(KSM) när de reste via Pakistan innan de kom till United States..(s 3)
• Bin Laden hade pressat KSM (Khalid Sheikh Mohamed) i månader att genomföra attacken tidigare - så tidigt som i mitten av år 2000. Även om bin Laden förstod att Atta och andra "piloterna" just hade anlänt till USA och börjat sin flygutbildning, ville ledaren för al-Qaida genast straffa USA för deras stöd till Israel. bin Laden menade att det var bara att krascha planen, utan att rikta dem mot specifika mål. KSM stod emot och hävdade att operationen inte skulle bli så lyckad om inte "piloterna" var fullt utbildade och kaparteamet var större.

Det finns alltså en tidens och rummets enhet mellan(1) SAKs kontor i Peshawar, där miljoner av hårdvaluta betalas ut,(2) hawalakurirer, (3)Osama bin Laden och al Qaida och (4)Sheik Khalid Muhammed ,"the plot leader." Och pengar i hårdvaluta överfördes genom Hawala systemet av "money movers" (kurirer, penningväxlare). Inom SAK och inom al-Quaida. Svenska skattepengar på bortåt 300 miljoner kronor fördes genom SAK in i detta Hawala system i Peshawar under tiden 1986 till 2001. Vet man verkligen var dessa pengar i hårdvaluta hamnade till slut? Och jag frågar: Är det dessa tidigare uppbyggda rutiner SAK refererar och som skulle var någon slags garant mot korruption idag!
Vad säger jag? Att SAK medvetet mutade talibanerna? Nej, men att man okritiskt accepterade talibanernas villkor för att få verka i landet. Man ifrågasatte inte. Så gjorde ej heller konsultfirman ÅF i sin s.k. systemrevision. Och varför skulle man göra det. Varför skulle man skära av den gren man sitter på? Och vi är aningslösa om vi tror, att just lilla Sverige idag skulle ha någon slags egen metod för biståndsverksamhet i Afghanistan. Som ingen annan har upptäckt. Som skulle innebära att våra biståndsmiljoner forslades genom någon slags direktkanal till "det afghanistanska folket".
Jag säger också, att i sådana genomkorrupta miljöer som i Afghanistan regionen, gör våra byråkratiska regelverk och revisionsrapporter ingen skillnad. Det förstod jag tidigt.
Jag säger att korruption och mutor är den gängse metoden för både bistånd och krigföring i Afghanistan. Allt sedan det stora spelet från kolonialismens dagar: "Inflytande över Kabul fördes med hjälp av list och mutor... och kallades för det stora spelet." (Rashid: Vägen mot Kaos, s 61).
Och spelet fortsätter. Det var ju USA (NATO) som tillsatte Karzai på lyxhotellet Petersburg utanför Bonn i december 2001. Fullständigt över huvudet på det s.k. afghanska folket. Valet 2009 var ett fuskkval trots 7000 extra trupper och personal från väst som skulle "övervaka" och säkra valet. Alla anklagelser om korruption gör att många vill ersätta Karzai idag. Men vem skall avsätta honom?
I USA diskuteras öppet att man kanske skall muta i stället för att kriga. "Bucks" istället för "bullets". Milt Bearden (tidigare CIA chef i Pakistan som ansvarade för överföringen av miljarder dollar till de sk mujahedeen i kriget mot Sovjettrupperna) säger i en intervju följande (se www.charlierose.com) Afghaner gillar inte regelrätta drabbningar ... Talibanerna betalar ca 8 dollar om dagen till nya rekryter. Om Nato betalade lite mer skulle de säkert kunna vinna över "soldater" från Talibanerna.
Både Norra Alliansen och Talibanerna vann tidigare över fler klanledare genom mutor än genom regelrätt krigföring. Så gör även ISAF - trupper i kriget mot Talibanerna. "Italien har betalat tiotusentals dollar i mutor för att talibaner inte ska anfalla italienska soldater i Afghanistan." avslöjar Nato-tjänstemän för The Times (dec 2009) Vid ett bakhåll i distriktet Sarobi - mellan Jalalabad och Kabul - dödades 10 franska soldater därför att de inte mutade den lokala talibanledaren, som de italienska soldaterna tidigare hade gjort. Italiensk underrättelsetjänst hade regelbundet betalat tiotusentals dollar till lokala krigsherrar. - Jag bedömer att över 50 procent av Nato-styrkorna på Afghanistans landsbygd har sådana uppgörelser, säger en anonym militär till AFP. 1.
Igen tycks vi emellertid tro att Sverige har någon alldeles unik, egen metod för krigföring. Följande utspelades i TV4´s program Kvällsöppet (10 feb i år). Soldater som hade återvänt till Sverige deltog och svarade samstämmigt på frågan vad som var deras uppgift: Vi gör en skillnad! Kan ni inte specificera mer? undrade programledaren. Nja, vi vet att vi gör en skillnad! Det blir lite pinsamt. Då rycker vår försvarsminister ut till hjälp med följande inlägg (ordagrant) - Jag följde med en patrull. Och när patrullchefen går på marknaden med färger och lukter och med handeln som pågår. Så ser jag plötsligt hur han ropar: Tjena, på östgötska! Och jag frågar: Hur tänker Du nu? Det finns ju ingen här som förstår östgötska! Nej, säger han. Men de ser mina gester, de hör mitt tonfall och de förstår mitt kroppsspråk. Och genast kom barn han hälsade på fram och snackade. (Man undrar på vilket språk: Östgötska?) Det är så Sverige uppträder. Denna nära relation till de civila. (Vilken idyll det plötsligt blev över att vandra omkring med automatgevär i en bazar i Afghanistan. Idyll utifrån vems perspektiv?) Den tidigare pinsamma stämningen i studion var som bortblåst. Programledaren påtagligt rörd: Det är en ganska fin beskrivning. Vad säger Du om den?, frågar han en deltagare från vänsterpartiet som är kritisk till kriget!
Ställ detta mot en brittisk ung soldat som beskiver (i brittisk dokumentär från Steadfast Television 2010, se TV4 Fakta 3 juli 2010) hur det är att patrullera gatorna i en annan by: - Man blir mer och mer nervös och rädd. Speciellt när man ser barn. Självmordbombarna blir allt yngre. Den yngsta var åtta år. I hörsnäckan meddelas: Håll koll på motorcyklarna! Se till att de håller händerna på styret! Man konstaterar att självmordsbombningar ökat med 70% i år. Man är konstant rädd. Den som säger att han inte är rädd ljuger.
Jag känner igen känslan. När jag i april i år besökte en skola i Pakistan, i vars närhet en bomb exploderat dagen innan och dödat 85 personer och skadat 140. Senare nästa dag ytterligare sju explosioner. Självmordsbombarna ropar, "Gud är stor", när de drar i snöret. Talibanerna tog genast och stolt på sig skulden och meddelar att de har ytterligare 6000 som väntar i leden. Fattiga soparbarn sitter hoptryckta på marken i skolan. Vi beder om fred, sa lärarinnan. En lite flicka skrev uppsats på engelska, Ämne: Min bästa vän. "Suman is man best friend", läser jag. Suman sitter på bänken jämte. Hon ler så mjukt och varmt, att jag börjar gråta. Vad finns det för hopp för dessa stackars soparbarn? Samtidigt är jag förbannad. På att så mycket av våra biståndsmiljarder går åt till meningslös byråkrati i Sverige och försvinner i korruption i mottagarländer.
När jag sedan talar med vänner som är muslimer så menar de flesta, att det är USA som står bakom självmordbombningarna. En rättrogen muslim skulle aldrig spränga andra oskyldiga muslimer i luften. Särskilt inte i en moské. När Palestinafrågan kommer upp, menar dock många, att ibland är självmordstaktiken det enda som står tillbuds mot Israeliska tanks och jaktflyg. Självsmordsbombning blir deras "Ship to Gaza"!
USA är klara i sin inställning. Hela deras närvaro i Afghanistan bygger ju på att 11 september attentatet mot World Trade Centre var ett angrepp på hela nationen USA. Som de menar ger dem rätt att hindra, att al-Qaida skulle få tillgång till någon säker geografisk plätt, "safe heaven", i Afghanistan, där man kan kasta sig i rep och öva "ålning medelst hasning". Som om al-Qaida höll på att träna någon slags armé som skulle invadera USA. Intervju med amerikansk soldat: Det är ju mycket bättre att döda fienden här i Afghanistan än i Texas! (Tala om hjärntvätt!) Attentatsmännen den 11 september fick ju sin flygutbildning i USA. Att tillverka bomber och hjärntvätta självmordbombare kräver inga safe heavans i Afghanistan. Det tycks t.o.m. vara så, att vad som nu faktiskt pågår är, att man i stället faktiskt skapar "safe heavens" för pengar från korruption och illegala aktiviteter: Amerikanska myndigheter tror att höga afghanska "ämbetsmän" och deras medarbetare sänder miljarder dollar från biståndspengar på avvägar till " safe heavens" i utlandet. (Wall Street Journal)

Kriget i Afghanistan är USA: s krig. Har kostat ca 300 miljarder dollar sedan 2001. Kan jämföras med de totalt 3 miljarder dollar som gavs till mujahedin i kriget mot sovjettrupperna i Afghanistan under 80-talet. Under 2010 kommer kriget att kosta 73 miljarder dollar för USA. Sverige ställer upp med sina soldater med hänvisning bl. a. till att det finns ett FN mandat. Men även i USA är man tveksamma till detta. Enligt kongressrapporten CRS RL 30588 från juni 2010 framgår, att säkerhetsrådets resolutionen, 1368 från 12 september 2001, visserligen säger att man har rätt "att ta alla nödvändiga steg - inklusive våld - som respons till 11 september attacken." Men "den ger inte ett godkännande för den pågående invasionen under "Operation Enduring Freedom"! Så brukar vi tillägga att våra trupper är också där på inbjudan av regeringen i Kabul. Jovisst. Som vi själva har tillsatt! Och vad det inte just det som även Sovjet hävdade på sin tid efter det att in People's Democratic Party of Afghanistan hade tagit makten 1978. När muslimska fundamentalister och klanledare motsatte sig en alltför progressiv politik med gratis utbildning(också för flickor) och hälsovård. För att förhindra ett maktövertagande av muslimska militanta, mujahedin ( Islamitiska krigare)- så begärde regeringen hjälp från Sovjet. Som sänder in trupper 27 december 1979.
Och som det sägs i en kongressrapport från USA, juli 2010: "Most of those mujahedin leaders still active are part of the current government; others, fight it!"
Efter sju års krigföring, säger general Sergei Akhromeyev- överbefälhavare för Sovjets väpnade styrkor - i ett tal till Politbyrån 1986 :"Det finns inte någon del av Afghanistan som inte har varit intaget av våra soldater vid något tillfälle. Ändå så är det mesta av territoriet i terroristernas händer. We kontrollerar vissa huvudorter, men vi kan inte behålla kontrollen över de områden vi intar." Känner vi igen oss från juni 2010? Nu är det amerikansk general i stället.
Uttalande av innehavare av en liten affär utanför Kandahar 19856 : "Varje dag säger regeringen att matpriserna har blivit billigare. Varje dag sägs det att saker och ting förbättras tack vare samarbetet med Sovjet. Men det är inte sant. Inser ni inte, att regeringen inte ens kan kontrollera vägarna. Fuck them. De håller bara till i de större städerna.(Se Robert Fisk, The Independent, dec. 2009)
Den 15 februari 1989 efter över nio års krigföring lämnar så de sista sovjettrupperna Afghanistan.
When will we ever learn! Minns ni Saigon!

Men även biståndet ägs också till största delen av USA. Merparten av pengar till biståndet kommer från USA. Mellan år 2002 till 2009 har USA-enligt samma kongressrapport, RL 30588, / juni 2010- lämnat ca 40 miljarder dollar i bistånd. Vilket är kanske bortåt 80 % av det totala biståndet till Afghanistan. Men även biståndet drivs förstås av USA:s geopolitiska intressen. Och det har gått som det gått. I en kultur där korruption är regel - inte undantag. Makthavarna använder både fattigdomen och terrorismen till att tillskansa sig miljoner själva. Och de fattiga blir statister vid sidan av. Oftast tysta som lamm. Ibland skriker man till. Oj, kan de inte uppföra sig som folk!

Nu har allt hamnat på president Obamas bord. Han borde kanske lyssna på sin mor. Den radikala Ann Dunnham - som dog 1995 men dessförinnan arbetat med bistånd i Af- Pak (Afghanistan och Pakistan) regionen - med samma inriktning som jag varit involverad i sen början av 70-talet och i samma område. Hon skriver i sin avhandling från 1992 (utdrag i "Surviving Against the Odds", Duke University Press, 2009 s 64) att "biståndsprogram ofta förstärker rådande stratifiering och den styrande elitens makt och status": Many government (antipoverty) programs... foster stratification by channeling resources through officials, who then used the money to further strengthen their own status." Det är precis vad som sker nu, när hennes son (USA) och väst ger miljarder dollar i bistånd till korrumperade myndigheter i regionen. De brukar biståndspengar för att stärka sin maktbas, skapa lojalitet och smutsiga allianser. Biståndsgivare talar om hjälpa de fattiga, de styrande i mottagarländer ser biståndsmiljonerna som en resurs att stärka sig egen maktposition.

Faktum är att kriget inte går bra. Faktum är att juni har varit den blodigaste månaden sedan kriget startade 2001.
Faktum är att biståndet inte fungerar ur de fattigas perspektiv. Fattiga människor har fått det sämre i Afghanistan trots över 300 miljarder kronor i bistånd totalt sedan 2001. - Förr var vi fattiga. Nu är vi ännu fattigare och dessutom rädda.. och 200 meter utanför den militära basen i centraldistriktet har varken den internationella eller den afghanska militären kontroll, säger trött, fattig afghan (www.fokus.se/2010/07/ bakslaget)
I en rapport från Afghanistan Analysts Network, The Other Side, kan man läsa att många av de som deltar i upproret mot utländska trupper inte är "terrrorister", utan drivs av ilska över korruptionen och av att vara ockuperade av utländska trupper. Man visar på mängder av övergrepp från ISAF trupper mot civila (se, Strangers kicking in your door, febr. 2010) I en artikel från 29 juni i år säger man,"... att det är helt klart att talibanerna ökar sitt inflytande till regioner som är utanför deras tidigare traditionella maktbas... 2001 var afghanerna positiva men i dag ifrågasätter de syftet med den internationella närvaron."
Fattigdomen kommer vi inte åt genom att ösa alltmer pengar ner i ett korruptionsträsk. Och talibanerna är inte på tillbakagång trots mer är 150 000 utländska soldater. Och det hela hänger förstås ihop. När det framkom att antikorruptionskommissionen leddes av en man - en nära vän till president Karzai som tidigare suttit i fängelse i USA för heroinsmuggling - fick det inga konsekvenser. Kaos och korruption är talibanernas bästa bundsförvanter. Den franska dokumentären om korruption och massmissbruk slutar med orden: - År 2001 räckte det med några veckor för att jaga bort talibanerna från Kabul. Men fattigdomen och korruption består: Är det förvånande att talibanerna nu efter snart 10 år är på väg tillbaka?
I Sverige tycks vi tro, att bara man lutar sig mot administrativa rutiner och mer byråkrati kommer man åt korruptionen. Det är den enda medicin som hittills föreskrivits av toppen inom biståndsbyråkratin. Jag har tidigare visat att byråkratin inom biståndet bara i Sverige kan svälja 70% av våra 30 miljarder av skattemedel till fattigdomsbekämpning. Palatsrevolutionen på Sida, initierad ovanifrån, med ny generaldirektör och styrelse löser förstås inte den korruption inom biståndet som förhållandena i Afghanistan är exempel på.
Riksrevisionen (RiR 2007:20 s 13) definierar korruption inom biståndet enligt följande:: Oegentligheter förekommer när någon utnyttjar sin ställning i en verksamhet för att skaffa sig egen otillbörlig vinning.. ... där enskilda befattningshavare... skaffar sig orättfärdiga förmåner inom ramen för den egentliga verksamheten, exempelvis genom att tillskansa sig omotiverade förmåner
Vad är orättfärdiga förmåner i Afghanistan idag när det gäller att roffa åt sig av pengar som var ämnade för de fattiga? Det finns förstås ett dolt samförstånd - ohederlig allians- mellan oss och de rika och korrumperade där. Mellan våra orättfärdiga "illegitima förmåner (i Kabul med upp till 330 000 kr/ månad för utländska konsulter. Se artikel: 'Gilded cage' lifestyle reveals the ugly truth about foreign aid in Afghanistan, Independent, maj 2009) och deras genom korruption erhållna illegala "förmåner". Detta samförstånd går att uppleva på barerna på lyxhotellen. I överklassens överdådiga middagsbjudningar (där de fattiga enbart uppträder som disciplinerade tjänstehjon) och på ambassadernas cocktailparties (där de fattiga återigen uppenbarar sig som disciplinerade tjänstehjon, om än något mer betalda.). Vi kan inte lita till att högt betalda konsulter och revisorer skall avslöja " korruptionen". Jag har sökt omsätta biståndsmedel till hjälp för de fattiga i 40 år. Aldrig har jag sett att någon är beredd att såga av den gren man själv sitter på! Men jag har sett många exempel på: Att man kan bli s.k. expert på världens elände och leva osedvanligt gott på den kunskapen.
Den lokala tidningen Mandegar Daily, Kabul går så långt, att den varnar för att ökat bistånd till Afghanistan bara spär på korruptionen. I en artikel: Först förändring av systemet sedan ökat bistånd: sägs också, att det internationella samfundet genom sina höga löner och förmånliga villkor ökar på korruptionen.
Det meddelas att (se The Frontier Post, 14 juli, ges ut i Peshawar, Pakistan) att Afghanistan's parlament har lagt fram ett förslag att ministrar och högre tjänstemän skall kunna ställas inför rätta för korruption. Hittills har de haft immunitet. Men för att få laga kraft måste president Karzai anta förslaget. Och det har inte skett ännu. Det finns dock anledning för regeringen, att nu i ord påstå att man bekämpar korruptionen, eftersom det kan ses som en god taktik inför givarkonferens den 20 juli. Tidigare har givarländer ställt krav på riktmärken och tidsangivelse för avstämningar där det kan visa att korruptionen bekämpas. Men som det sägs: "The due date passed, but no progress"
Den 20 juli är det konferens i Kabul där utrikesministrar från givarländer skall diskutera om förslaget att Karzai´s korrupta regering vill ta över och själv styra mer av biståndet. Hur skall Sverige ställa sig till detta?
När skall vi i Sverige besinna oss och våga säga: Stopp och belägg? Som kongressledamoten Nita Lowey, ordförande för kommittén för bistånd i USA, tycks ha gjort (och därför förtjänar att upprepas) Korruptionen i Afghanistan gör det svårt att försvara att skattepengar går till detta. ... Jag kommer inte att bevilja "one more dime for assistance to Afghanistan" tills jag blir övertygad om att inte USA: s skattepengar hamnar i fickorna på korrumperade regeringstjänstemän och knarkbaroner.

När skall våra politiker ha detta mod och se till att våra skattepengar inte hamnar där. Företräda de fattigas intresse inom biståndet. Inte bara som vacker retorik, men i real mening. Och därmed utmana lobbygrupper och makthavare, som nu exploaterar de fattigas elände för egen vinning.

Rodney Åsberg (9 artiklar)

Anmäl

Trackback URL: http://www.newsmill.se/trackback/25924

2 kommentarer Logga in för att kommentera
I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.

Enligt svensk praxis så finns det inga "skattebetalarnas pengar" utan detta är politikernas pengar så fort de nått statskassan eller fonderna. Det är således legitimt att använda pengar, som man kan lägga vantarna på, precis som det behagar. Sedan är det totalt ointressant om man tar medborgarnas pensionspengar eller pytsar ut pengar till talibaner och korrupta politiker.

Man skaffar sig en politiskt tillsatt, maktlös revisionsenhet och vipps är allting lagligt och korrekt.

Permalänk | Anmäl #2 Jörgen Trauner, 2010-07-22, 17:43

Artikelförfattare har säkert rätt i att det inte finns någon speciell svensk metod för krigföring eller Peace Support Operations. Men frånvaron av assymmetrisk krigföring i Sverige måste nog också tas med i beräkningen av vad den halva miljard kronor som biståndet kostade förra året faktiskt gav i retur. I artikeln anges ju bara att bistånd på avvägar kan ge säkerhet till trupp på plats.

Permalänk | Anmäl #4 Tobias Wallin, 2010-08-02, 19:38