Vilken roll spelar egentligen hyresrätten för arbetsmarknaden och för den reala och finansiella ekonomin? Skriv

Publicerad: 2010-07-07 12:07, Uppdaterad: 2011-11-02 16:11
Att för ett ögonblick tro att det funkar att börja jobba vid 30, gå i pension vid 60 och dö vid 90 är en modell som inte funkar i Sverige, Grekland eller något annat land i världen heller. Det innebär ju att vi är tärande under 60 år och närande i 30 år och det är lätt att inse att det inte kan fungera. Om detta borde vi berätta, anser Mikael Nyman, chefredaktör för Pensionsnyheterna.
Mikael Nyman är chefredaktör på Pensionsnyheterna.
Ett av de svåraste sambanden när det gäller våra framtida pensioner handlar om varifrån pensionerna egentligen kommer. I kommentarerna från folkdjupet som kommenterar inläggen här - och så snart det handlar om pensioner - heter det att pensionerna kommer att ta slut eller att någon tagit pengarna och stuckit. Ur ett makroperspektiv är pensioner dock alltid en fördelningsfråga och de hämtas alltid ur den produktion som utförs varje enskilt år.
Affärsvärlden konstaterade för mer än 20 år sedan elegant att det inte går att spara pengar över tid utan bara investera dem i framtida produktion. Pensionärskostymer, rollatorer eller kepsar kunde man möjligen låsa in i bergrum och ta fram till behövande i framtiden och räkna med att värdet för att producera dem i förväg var lägre än det värde det skulle kosta att producera dem 30 eller 40 år senare när tillväxt ökat produktionskostnaderna. All konsumtion måste dock tas ur varje års BNP och det är ingenting som går att ändra, även om vi på senare år insett betydelsen av att investera pengar i andra länders tillväxt och alltså låta deras barn arbeta för våra pensionärer, vilket är en fungerande, om än inte långsiktigt hållbar metod.
Men sambandet går inte att komma runt och det är lätt att se genom att översätta vårt samhälle till en jordbrukarfamilj där föräldrarna föder ett antal lata barn som vägrar arbeta på gården och därmed ser till att det inte sås något på åkrarna. I det läget får föräldrarna inget att äta, ett problem som de förvisso delar med sina barn, men poängen är att det är produktionen på åkrarna, nationalinkomsten, som avgör hur höga pensioner som pensionärerna kan beviljas.
Fördelningen mellan generationerna kan göras efter olika nycklar och består egentligen av att man skaffar sig dragningsrätt på den yrkesarbetande delen av befolkningen. I det gamla ATP-systemet tog staten risken för att upprätthålla nivåerna i det förmånsbestämda systemet, nästan oavsett intäkterna i form av pensionsavgifter. Ökande medellivslängd i kombination med för låg tillväxt och olika stora generationer ledde till att systemet blev ohållbart, när allt fler tjänat in till fulla förmåner.
Det fanns helt enkelt för få barn för att finansiera de äldres pensioner. Detta särskilt som den 65-åriga pensionsåldern fortfarande betraktades som en grundbult, som varken staten eller avtalsparterna ville mixtra med. Men där ligger en viktig del av lösningen på pensionsproblemet men det är något som varken fack, arbetsgivare eller försäkrings- och pensionsbranschen har lust att prata om.
För facken innebar det ju att man skulle beröva sina medlemmar en möjlighet till en "andra barndom" där fullt friska människor kan ägna sig åt att göra allt man inte hunnit med under ett stressigt arbetsliv. Att nu börja fiffla med kontraktet riskerar att skapa badwill, även om det ska erkännas att det i vissa yrken finns de som inte orkar med att jobba vidare efter 65-års ålder. Merparten av tjänstemännen går dock in i sin "andra barndom" fullt friska.
Sen är det inte säkert att en yrkesgaranti är rätt lösning på problemet. Bara för att brandmän inte anses lämpliga i räddningstjänsten efter 58 års ålder och att balettdansöser inte kan dansa som förr efter 40, så är det inte i första hand pension de ska erbjudas utan annat arbete.
Arbetsgivare har inte heller varit särskilt sugna på att ha äldre arbetskraft kvar och det var först när riksdagen fattade beslut om att ändra avgångsskyldigheten i LAS från 65 till 67 år som man tog in det i avtalen. De vill ju ha en smidig och rationell produktion med produktiva och rätt utbildade medarbetare i rätt ålder.
Motståndet är lätt att förstå men om man betänker att det mesta av snacket om otillräckliga pensionsnivåer skulle kunna hanteras om vi istället indexerade utträdesåldern ur arbetslivet med den förväntade återstående medellivslängden.
Då skulle dagens 20-åringar via sina orangea kuvert få en kalkyl för pensionen baserat på sin egen generation och då till exempel kunna läsa att deras beräknade pensionsålder infaller vid 68 år och 11 månader, inte 65. Den här ökningen skulle ge dem i princip samma pension som deras mor- och föräldrar haft. Och med det skulle problemen med otillräckliga pensionerna vara ur världen, eller?
Alla som säljer långsiktigt sparande vill gärna att arbetande människor ska bli osäkra om sina framtida pensioner. Osäkerhet är bra för den som säljer riskprodukter. På så sätt kan de förmås att spara mer vilket gynnar den egna affären. Men det är fåfängt, för att inte säga rent korkat, att tro att vi kan möta den ökande medellivslängden med ökat finansiellt sparande.
Inte heller kan man slå i folk att man genom att öka risken i sparandet genom att övergå till att ha en större andel av pensionskapitalet placerat i aktier. Riskpremien på aktier skulle då kunna höja den förväntade avkastningen och minska behovet av eget sparande eller senare pensionsålder. Det är möjligt att det går. Men att ta risk har inte lönat sig under den senaste tioårsperioden. Och inte den föregående heller.
Om det skulle vara lösningen borde det vara möjligt att lasta in alla pengar i aktier med hävstång och på så sätt spara ihop till det som fattas för att undvika en ålderdom i fattigdom. Men långtifrån alla skulle få betalt för den ökade aktierisken och det behövs bara ett par börsras för att man ska rutscha ned mot nollavkastning eller minus, så även om pensionsportföljen behöver matchas är det svårt att få majoriteten lycklig genom att höja risken. För att inte tala om hur man ska hantera dem som hamnar i normalfördelningskurvans svans genom otur med tajmingen. Vad kan vi erbjuda dem?
Det enda sättet att möta utvecklingen är att unga kommer ut tidigare på arbetsmarknaden, att de stannar lite längre och därmed blir pensionärer några år senare, gärna i kombination med ett eget sparande.
Att för ett ögonblick tro att det funkar att börja jobba vid 30, gå i pension vid 60 och dö vid 90 är en modell som inte funkar i Sverige, Grekland eller något annat land i världen heller. Det innebär ju att vi är tärande under 60 år och närande i 30 år och det är lätt att inse att det inte kan fungera.
Om detta borde vi berätta.
Ointresset för svenskarnas absolut största affär i livet, sparandet och pensionen, är märklig i jämförelse med hur livets näst största affär, boendet, omhuldas. Varför är det så?

Vi behöver en pensionärsutbildning

Frihet är att kunna opta ut och göra det själv

Största hotet mot pensionen är anställningar utan kollektivavtal

Dagens system är varken rättvist eller effektivt

LO: Det kan bli dyrt att inte bry sig om pensionen

Trygghetskontraktet har skrivits om

Pensionsfrågan handlar faktiskt om jobben

Pensionen får du spara ihop till själv

Hur ska du få pengar när du blir gammal?

Risk för svår svekdebatt om pensionerna
Newsmill är det första sociala mediet i Sverige som spinner kring nyheter och debatt. Vi publicerar varje dag olika personer med exklusiv kunskap om dagens viktiga händelser. Om du har egna erfarenheter av de frågor vi tar upp kan du omedelbart medverka i debatten. Du kan kommentera och skriva egna inlägg som publiceras på hög nivå eller medverka genom din blogg.
Läs mer om Newsmill
Millningen är ett sätt att kommentera med känslor. Du väljer ett ord eller ett namn som du vill mäta i opinionen och läsarna kommenterar genom att välja en av fyra känslolägen som representeras av fyra färger. Rött är arg, blått är glad, grön nyfiken och gult är uttråkad. Resultatet visas direkt och rubriken på artikeln färgas med den färg som de flesta väljer.




8 kommentarer Logga in för att kommentera
I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.
Myten att en majoritet av befolkningen kan leva utan att jobba är svårdödad. När pensionen uppfanns var medellivslängden ca 65.....nu är den närmre 85... intressant också att fundera på är vad som händer när så många av de som röstar är pensionärer?
Man borde låta ålderspensionen komma gradvis. Efter pensionsåldern kan man t ex jobba 75% två-tre år, sen 50% några år, sen 25% en tid.
25% kanske man mår bra med i många år, eftersom det inte alls är tungt.
Det är faktiskt ganska grymt att chockartat kasta ut folk från full sysselsättning och arbetsgemenskap till pensionärens ibland stora isolering. Vid en gradvis övergång hinner man bygga upp ett bra pensionärsliv, så man mår sannolikt väldigt mycket bättre.
Samtidigt ökar antalet produktiva år kraftigt.
Arbetsgivare som oroar sig för att äldre kan ha lägre produktivitet per tidsenhet kanske får lättare att se dem som en tillgång om de arbetar reducerad tid. Då kan man nog hitta arbetsuppgifter som passar bra.
I arbetslivet är det väldigt ofta lönsamt att ha arbetsgrupper där olika karaktärsdrag finns representerade och kompletterar varann. Att vara gammal och erfaren kan vara ett sådant drag som blir en tillgång.
Det här var det bästa jag läst på länge om detta komplexa, men egentligen enkla område. Några egan reflektioner:
Ett ihopsparat pensionskapital blir, som Nyman mycket riktigt påpekar, inte mer värt än vad produktionen i framtiden tillåter en att handla för med de pengar man har. Detta är extra viktigt i tider då man diskuterar valutor och för och nackdelar med Euro, samarbeten osv.
Samtidigt hänger allt ihop. Ett samhälle som vårt, där vi uppnått en hög grad av jämställdhet mellan könen, är en aktiv familjepolitik extra viktig. jag är själv inte feminist men jag begriper att ett samhälle där kvinnorna föder 1,3 barn (t ex i östra Europa och sydEuropa) inte är uthålligt, inte erbjuder rimliga villkor, medan man i de de nordiska länderna generellt ligger i topp med Sverige snubblande nära 2 barn per kvinna (1,97 var det sista jag sett).
Till detta skall läggas avvägda och rimliga "piskor och morötter" så att så många som har möjlighet kan bidra och utveckla samhället.
Vi får heller inte stagnera till ett "museum" och bli ett förvaltande folk, utan kunna kasta gammalt och bygga nytt, samtidigt som vi måste kunna lära av gamla erfarenheter lärdomar. Jämför t ex "föriktigthetsprincipen" som inte per automatik alltid är bra i alla sammanhang.
Avslutningsvis: Till pensionen kan man även spara själv. Jag läste nyligen en artikel med kontentan att ett uthålligt kapital bör kunna ge en avkastning om 4% som kan tas ut över tiden. Om man som exempel vill ha 100 tkr från eget sparande per år livsvarigt bör man ha 2,5 Mkr placerade i aktier eller fonder. Men ibland blir det finanskris och då är det inte bra att ta ut nåt, utan ha ca 3 års uttag i mer likvida medel som kan tas snabbt, vilket blir totalt 2,8 Mkr. Nu ser man enkelt att dessa pengar (och mer) måste finnas i "det vanliga" pensionssystemet också, något som de flesta inte kan spara ihop på några år.
Återigen. En bra artikel som borde läsas flera gånger av alla!
Du glömde något helt väsentligt i din artikel. När du talar om pension så utgår du, utan kommentar, utan definition, ifrån skattefinansierade transfereringar (ur BNP) i statens regi.
Det finns även andra former för en pensionsfinansiering, än via BNP. Dessa former kan skiljas helt eller delvis från statens transfereringssystem. Så det du vill låta påskina med sådan självklarhet och alternativlöshet är i själva verket inte självklart eller utan alternativ. Det är det bara om du förutsätter den skattefinansierade välfärdsstaten. Den starka staten utan alternativ, som så ofta när välfärd och offentlig sektor diskuteras i detta land.
På många sätt och områden har vi tydligen nått vägs ände - men man verkar vara totalt ovillig att diskutera i andra banor än de invanda, trots att de helt klart inte längre lämnar några svar.
Man svänger sig med ekonomiska termer, som termen blandekonomi, men när det gäller välfärd och pensioner så kan (vill) man inte tänka outside the box. Politiken verkar vara totalt ovillig att göra några inskränkningar i sin makt och individen får lida för detta. Det rör ingen politiker i ryggen - de är välförsedda genom sina system, resten är ointressant.
Kan inte förstå att det finns folk som på allvar tror att det kommer att finnas några "pensioner" när dagens unga blir 68 år!
Så här är det: För dem som inte lyckats spara ihop rejält med pengar, betala av villan eller har barn som tjänar mycke pengar så kommer det att bli SOVSALAR, PULVERSOPPA och ETT PINGISBORD DONERAT AV FRÄLSNINGSARMÉN !
och då är jag ändå optimistisk!
Kan inte förstå att det finns folk som på allvar tror att det kommer att finnas några "pensioner" när dagens unga blir 68 år!
Så här är det: För dem som inte lyckats spara ihop rejält med pengar, betala av villan eller har barn som tjänar mycke pengar så kommer det att bli SOVSALAR, PULVERSOPPA och ETT PINGISBORD DONERAT AV FRÄLSNINGSARMÉN !
och då är jag ändå optimistisk!
#6 Marco Diamani - när wåra politiker kommit underfund med RÄNTEBLUFFEN - och gjort någonting åt det ca 150-årade eländet - så blir det rena himmelriket i Sverige för den tidens pensionärer - relativt hur det är i dags dato - så det så.
The shape ups shoes have been popular around the word and gained a good reputation for the fitness functions.
shape ups
gucci online shop
mbt shoes women
ugg boots online
shape ups skechers
handbags online
christian louboutin shoes
ugg boots uk
ugg boots sale