Kvinnornas val 2010

Maud Olofsson om Kvinnornas val 2010

Som feminist kände jag igen statsministerns kränkande maktspel

Publicerad: 2010-06-29 14:06, Uppdaterad: 2011-11-02 16:11

"Min mamma. Alla tre starka kvinnor som kämpade och tog sig rätten att få leva sina egna liv. De tog debatt med männen utan att vara rädda, även om tiderna då var annorlunda jämfört med idag. De hade ett eget engagemang och de skaffade sig en stark självkänsla. Om något gav de mig redan som liten insikten om hur viktigt det är, särskilt som kvinna, att kunna och försvara sin rätt att stå på egna ben." Det skriver MAUD OLOFSSON i ett utdrag ur sin nya bok "Ett land av friherrinnor".

282 millningar
27 kommentarer
Bokmärk & dela artikelnTipsa om artikeln vie e-post
Facebook
Twitter
dela
skriv ut
Facebook
Twitter

Om författaren

Maud Olofsson är centerns partiledare. Texten är ett utdrag ur hennes nya bok Ett land av friherrinnor som släpps den 30 juni.

Särskilt min farmor, Karin Olsson, återkom ofta till det. Jag minns särskilt en gång när jag fortfarande var ganska ung och hade kommit hem och berättat om en pojke jag hade träffat. Han var förmodligen, i mina föräldrars och andra ögon, inte den de helst hade önskat sig att jag skulle träffa, men så såg jag inte saken just då. Och jag minns att farmor sa, med mycket större allvar i rösten än situationen krävde; "Maud, var friherrinna så länge du kan." Det var ett välmenat råd, från en som visste mer än de flesta vad motsatsen kunde betyda.

Långt tidigare, när farmor var ung och jobbade som piga, hade hon mött en pojke som hon blev kär i och älskade över allt annat. De hoppades få gifta sig, men pojkens familj tyckte inte att hon var fin nog. Inte ens när det visade sig att hon var gravid och skulle föda deras barn veknade de. De fick inte gifta sig, och hon fick än mindre behålla det barn hon skulle föda. Som ung kvinna, i den tidens samhälle, hade hon inget val. Hon hade ingen möjlighet att ens tänka tanken att ta hand om barnet på egen hand. För som kvinna hade hon inga resurser. Allt byggde på att kvinnan levde tillsammans med en man, där mannen oftast var den som tjänade pengar och ägde både hus, gård och pengar. Och att föda och uppfostra ett barn som ogift var mer än vad som var möjligt på den tiden.

Farmor skickades iväg och fick stanna borta tills graviditeten var fullgången och barnet fött och omgående lämna bort den lilla flickan för adoption. Den hemligheten bar farmor väldigt länge. Efter en tid träffade hon min farfar, och de gifte sig och fick flera barn. Historien säger att farfar fick reda på att farmor hade fött barn och adopterat bort det. Detta gjorde inte livet enklare för farmor. Farfar var tidvis inte särskilt snäll, och farmor fick finna sig i att ständigt bli påmind om sin historia.

Hos sin adoptivfamilj i Sidensjö, strax utanför Örnsköldsvik, gick en fortfarande ganska ung Birgit och undrade var hennes biologiska mamma kunde vara. Vem hon var, hur hennes rötter såg ut. Hur det kom sig att hennes mamma hade valt att adoptera bort sitt eget barn. Till slut fick hon kontakt med församlingens präst, som lovade att försöka hjälpa till. Jag vet inte exakt vad som hände men på något sätt lyckades prästen och Birgit ta reda på vem farmor var och var hon bodde. Att hon var gift och numera hade fler barn. Men hur hon skulle ta kontakt, och om hon vågade, visste hon ännu inte. En tid senare hittade Birgit en dödsannons i tidningen. Någon av farmors eller farfars släktingar hade gått bort, och farmors namn stod med i annonsen. Birgit läste, och förstod att här hade hon sin chans. Hon åkte dit, gick på begravningen, och fick för första gången se sin biologiska mamma i levande livet. Men hon gick aldrig fram och hälsade och presenterade sig, utan det var först senare som de fick kontakt. Och farmor konstaterade väldigt snabbt att Birgit hade varit på begravningen, och att hon hade känt igen henne direkt hon såg henne. Ibland inträffar mirakel i livet, och för farmor och Birgit kom det miraklet nu. Trots att farfar knappast från början öppnade stora famnen så togs Birgit ändå in i familjen, och fick vara med. Och ända sedan jag var liten har Birgit bara varit faster Birgit, utan någon särskild åtskillnad mot pappas andra syskon. Jag vet att farmor var en mycket stark kvinna, men som inte fick ta plats och som fick stå ut med väldigt mycket.

Farmors liv blev mycket begränsat och hon önskade hela tiden större frihet. I någon mening överförde hon säkert sina önskningar på sina barn och barnbarn, i synnerhet på mig. Vad det betydde för pappa att det plötsligt dök upp en vuxen syster i hans liv kan jag bara spekulera om. Men jag tror farmors öde påverkade honom och hans förhållningssätt till kvinnor väldigt starkt. Liksom det faktum att han växte upp med en stark mamma, omgiven av fem likaledes tongivande systrar. Pappa hade alltid en otrolig respekt för min mamma, sin hustru. Han försvarade alltid kvinnorna. Han såg igenom andras invändningar och såg vad de hade och bar på, och gjorde vad han kunde för att starka kvinnor skulle lyftas fram. Han gjorde det där hemma, men han gjorde det också i politiken.

Att pappa så tydligt visade att han respekterade oss kvinnor präglade mig starkt. För mig var det, när jag växte upp, lika naturligt som någonting annat. Och frustrationen när mina livscirklar vidgades och jag stötte på motsatsen blev förstås desto större. Jag kunde inte för mitt liv förstå varför kvinnor inte skulle få ta plats. Hur det kunde komma sig att det var ok att anmärka på att en kvinna minsann hade för hög röst, eller för låg röst, var för påstridig eller hade fel färg på läppstiftet? Varför var det okej att anmärka så på en kvinna, när det sällan gjordes om en man? När jag hörde sådant var det farmors röst jag hörde inom mig: "Stå på dig, Maud! Ta plats! Ta dig rätten att leva din dröm. Våga sticka ut!"

Kanske är det därför som en del retar sig på mig. För att jag inte drar mig för att ta plats. För att jag vägrar förställa mig till någonting jag inte är - oavsett om det handlar om tonfall, kläder eller idéer. För att jag tar mig rätten att låta det engagemang jag känner inom mig synas också utanpå. För att jag tar mig rätten att öppet stå för vad jag tycker, och vägrar delta i olika typer av kotterier. För att jag inte ber om ursäkt, inte ber om lov, och inte viker undan ens för de mäktigaste av mäktiga män i kostymer. Den inställningen är det mest dyrbara arv jag någonsin fått, och jag fick det bland annat av farmor. Hon drömde, vis av egen erfarenhet, om att alla vi flickor och kvinnor som fanns runtomkring henne skulle kunna stå på egna ben och bli framgångsrika. Och just därför var hon, när hennes dotter Gertrud tog sjuksköterskeexamen, sprickfärdig av stolthet. För hon visste ju vad det betydde att Gertrud nu hade en egen gedigen utbildning och därmed kunde stå på egna ben, utan att behöva bli påtvingat beroende av någon annan.

Med den inställningen var det inte så konstigt att "kvinnofrågan" tidigt var en av de politiska frågor som engagerade mig. Då, när mitt engagemang väcktes, fördes i stort sett hela den debatten av vänsterns kvinnor och vänsterns samhällsdebattörer. Det var de som då hade tänkt mest och längst kring kvinnors underordning i samhället, som var duktigast på att definiera och sprida kunskapen om hur samhället såg ut från en kvinnas horisont. Så i någon mening tog jag nog, liksom många andra, vägen över vänstern när det gällde jämställdhetspolitiken, helt enkelt därför att de var de enda som märktes i den delen av samhällsdebatten då. Det var de som definierade begreppen, förhållningssättet, och förslagen. Var du för jämställdhet då låg det också nära till hands att andra utgick från att du per definition var vänster. Den liberala feminismen fick inte plats. Men även om jag gladdes åt och beundrade deras förmåga att höja medvetenheten och sätta frågan på dagordningen, så brottades jag med deras svar och insåg snabbt att jag inte ville ha de lösningar de föreslog.

För mig handlade och handlar vänsterfeministernas jämställdhetspolitik om så mycket omhändertagande och offerkofta, och så oändligt lite om frihet och valfrihet. Vad de än föreslog så var själva utgångspunkten att vi kvinnor i huvudsak skulle arbeta kvar i offentlig sektor, och varje tanke på att öppna upp för fler arbetsgivare och ökad konkurrens slogs tillbaka, eftersom de hävdade att det hotade kvinnors trygghet. Och på samma sätt var det med synen på kvinnors pengar. Hela tankesättet gick ut på att kräva att kvinnor skulle ha rätt att få högre lön, men konsekvent motsätta sig att kvinnor kunde ha minst lika, eller ännu större, nytta av lägre skatter. Och hur de än försökte, i avtalsrörelse efter avtalsrörelse, så blev det inte särskilt mycket bättre. Men det de kan och ska ha äran av är deras förmåga att höja medvetenheten om vad ett ojämställt samhälle betyder, både för den enskilda och för samhället. Att de synliggjort strukturella problem och individuella härskartekniker.

Om inte jag hade sett Berit Åhs video om härskartekniker, som en del av en kurs kring härskartekniker i Robertsfors kvinnoprojekt, så hade jag förmodligen lagt hela skulden på mig själv när jag hade blivit partiledare och Göran Persson i olika sammanhang tråkade mig för min vikt. Eller när han i en TV-sänd partiledardebatt inför valet 2006 vände mig ryggen mitt i en mening, i direktsändning inför hela svenska folket. Att det varit möjligt för mig att formulera en liberal feminism, som bygger på frihetens grund, beror på att andra modiga kvinnor gått före. Att andra tålmodigt och återkommande lyft upp problemen och förberett den mylla som vi nu kan plantera våra jämställdhetsreformer i. De kvinnorna finns i vänstern, men de finns också i Centerpartiet. Ta Karin Söder, som faktiskt var Sveriges första kvinnliga utrikesminister och landets första kvinnliga partiledare. Eller ta Märta Leijon, som engagerade sig så till den milda grad i kampen för kvinnors rätt att få bli präster i Svenska Kyrkan att hon skrev in sig i Uppsala för att börja läsa teologi när hon blev invald i den utredning som 1950 avlämnade sitt betänkande om kvinnliga präster. Den enda ledamoten som reserverade sig till förmån för att även kvinnor skulle kunna bli präster i Svenska Kyrkan var Märta. När regeringen sju år senare, 1957, skulle lägga förslag i frågan var det Märtas reservation som låg till grund för propositionen. Och som efter många års kamp gick segrande ur den striden. Eller ta Svea Wiklund, som när hon skulle gå på ett av sina första politiska möten, långt innan hon blev ordförande i Kommunförbundet, talade om för sin smått överraskade man att hon skulle gå med orden: "Jag går, och jag sätter mig längst fram."

Alla de kvinnorna finns där i Centerpartiets egen historia, och många många fler. Men vi har varit för dåliga på att berätta om dem, att beskriva dem och att lyfta fram deras jämställdhetskamp i ljuset. Men jag känner stor tacksamhet över vad de gjort, därför att det gjort mitt liv som kvinna lättare. Och just därför känner jag att jag i min tur har en skyldighet, i mina roller, att förbättra för min dotter och för alla andra kvinnor som kommer efter mig."

Läs gärna hela boken, se centerpartiet.se.

Maud Olofsson (11 artiklar)

Anmäl

Trackback URL: http://www.newsmill.se/trackback/25220

27 kommentarer Logga in för att kommentera
I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.

Om detta är reklam för boken, så har jag läst många likadana skildringar från samma tidsepok, fast bättre skrivna.

http://soldatmamma.blogspot.com

Permalänk | Anmäl #1 Carina Nordén Åkerlund, 2010-06-30, 15:02

Anekdoter som kan vara intressanta. Men som debattartikel och ursäkt för Centerns högersväng vet jag inte om det var så bra. Sänka skatten är ju hela högerns politik.

Permalänk | Anmäl #2 Doktor Eleph@nt, 2010-06-30, 15:09

Påstår Maud Olofsson att män har monopol på härskartekniker? Tänk om världen var så enkel.

Det är såå trist att läsa att "starka kvinnor" ska vara bättre än andra människor. Att samspela med omgivningen på ett balanserat sätt borde uppskattas mer än egotrippade ångvältar.

Permalänk | Anmäl #3 Bo T, 2010-06-30, 15:16

I varenda smmanhang där hon förekpmmmer så brukar jag säga:

100% skatt
100% trygghet
100% mänsklighet

100% Antidumiskallen

Permalänk | Anmäl #4 andreas lundström, 2010-06-30, 16:09

Jag minns Nalin Pekgul som berättade i ett radoprogram hur hon manövrerade ut män i en grupp eller styrelse genom att använda
olika metoder. Men hon kallade inte detta för härskartekniker utan det vara bara nåt man måste göra som STARK KVINNA.

Permalänk | Anmäl #5 Bo Grahn, 2010-06-30, 17:18

Jag diggar Maud. Hon har många sidor av sig som jag beundrar. Det jag klagade mest på med henne när hon blev partiledare var att hon inte tog för tillräckligt mycket plats.

Bo T: Så klart att kvinnor använder härskartekniker. I vänsterpartiet främst så verkar dom ha det som en manual. Jag tycker det är ett vidrigt och olämpligt sätt att bete sig, oavsett vem man är.

Permalänk | Anmäl #6 Tobias Cuthbert, 2010-06-30, 17:27

Hoppsan. Föregående kommentar var riktad till Dr Eleph@nt, into Bo T.

Permalänk | Anmäl #7 Tobias Cuthbert, 2010-06-30, 17:29

Ja det är sannerligen så att du har levt i ett annat land än jag. Fast det påstås vara samma land. Det heter visst Sverige. I min släkt har det också alltid funnits starka kvinnor. Både min mamma, min farmor, min farfars syster och alla de andra. Och ingen har tvingat någon att lämna bort något barn. Utan de har istället tagits om hand.

När 17-åringen (min moster) blev gravid så tog hennes äldre bror hand om pojken och han växte upp som om han vore deras son. Men jag har förstått att det har varit skillnad på olika landsändar i Sverige och kanske är det så fortfarande.

När du skriver så känns det som om du skulle vara äldre än jag själv, men det är du inte, utan tvärtom yngre. Det där du pratar om går inte att applicera på alla kvinnor eller alla karlar. Det är det som är feminismens stora kardinalfel.

Vi är alla individer och nog har jag sett fler kvinnor bestämma över männen än tvärtom. Eller helt enkelt dela upp saker emellan sig och göra det som var och kunde bäst.

Göran Persson är en dryg j-kel. Det har han alltid varit. Men låt inte en sådan dryg figur bestämma takten åt oss alla.

Permalänk | Anmäl #8 Ann Helena Rudberg, 2010-06-30, 17:48

Tack Maud Olofsson, jag gillar dig
Du och Tatcher har något litet gemensamt och det är en komplimang uttryckt från min sida..
Nu har jag fått klart för mig var Centern står i feministfrågan och som du berättar från dina erfarenheter så var dessa starka kvinnor de som ledde fram till där vi är idag. Nästa fråga kanske är var vi riktar fokus fr o m nu.
Jag har för några månader sedan blivit aktiv i Centerpartiet i min kommun och jag har under våren upplevt en otydlighet i var Centern står i andra frågor än företagande och miljö. Bra att informationen kommer nu innan valet sätter igång.

Permalänk | Anmäl #9 Christina Lundqvist, 2010-06-30, 17:54

Maud, du som framgångsrik kvinna med stark självkänsla, känner du verkligen ett behov av att inordna dig, så politiskt korrekt, i vänsterns feministfälla???

Permalänk | Anmäl #10 Jörgen Trauner, 2010-06-30, 18:29

Om ni vill bli av med röster - kom ut som feminist.

Permalänk | Anmäl #11 Henrik C, 2010-06-30, 21:24

@11 tänkte samma sak, tror inte lantbygdens "småfolk" kommer uppskatta att hon är feminist.

Permalänk | Anmäl #12 johnhenry, 2010-06-30, 21:31

Jag tycker det här debattinlägget luktar populism. Om Olofsson tycker att alla individer ska ha samma möjligheter så är det ju bra, men det kan hon göra utifrån en liberal eller humanistisk plattform. Hon behöver inte använda F-ordet.

Likaså blir exemplen lite löjliga när de tolkas utifrån feministiska glasögon. Att Göran Persson betedde sig elakt berodde ju knappast på att han var man, utan på att han kanske är lite bufflig som individ. Det finns kvinnor som pikar män för deras vikt också.

En liberal som Maud Olofsson ska inte flirta med en kollektivistisk ideologi som feminismen. Den som förenklar världen till att bestå av "grupper" och "strukturer" börjar snabbt balansera farligt nära marxism. Byt ut "man" mot "borgare" och "kvinna" mot "proletär" i någon feministisk skrift så ser ni hur kollektivismen lyser igenom på samma sätt i båda fallen.

Jag vet att Alliansen försöker "triangulera" för att vinna mittenväljare, men man behöver faktiskt inte gå för långt. Den som ställer upp på en kollektivistisk världsbild istället för att köra sitt eget race riskerar bara att kärnväljarna lägger sig på soffan i besvikelse medan motståndarna fortsätter rösta på originalet istället för en blek kopia.

Permalänk | Anmäl #13 Gustav S, 2010-07-01, 00:01

Exet Göran Persson må vara. Sittande statsminister kan också bete som en riktig hårding. Det borde Maud Olofsson skriva om - regeringen bakom kulisserna. I stället för att göra det om tio år när allt Allianselände ska avslöjas, hur det gick till när moderaterna manipulerade bort de borgerliga småpartierna. Intressant läsning som bjuder på stor dramatik.

Permalänk | Anmäl #14 Ivar Johansson, 2010-07-01, 08:44

Om våra äldre kvinnor inte varit starka, hade vi inte suttit här idag, det är alltid det starka som utvecklar samhället. Det är fel att inbilla sig att en tidigare samtid är en verklig plattform om det inte i plattformen finns invävd progressiv skolutbildning som leder till frigörande tankar och idéer. Detta skolsystem har drivits fram av både svaga och starka människor som tillsammans blivit starka. Inte av dig och inte av Alliansen, ni rider i den fruktskål som tidigare politiska system har fyllt till brädden.

Såg Olof Johansson idag på morgonen, det är skönt med människor som står för en sak och är beredda att strida för den, oavsett egen konsekvens. Maud, lär av honom, hans kappa var inte vändbar.

Permalänk | Anmäl #15 Åke Berntsson, 2010-07-01, 10:26

"Lite bufflig"?

Permalänk | Anmäl #16 Åsa Rosenberg, 2010-07-01, 11:54

Som feminist borde du skämmas över hur denna enögda filosofi tillåts kränka och ljuga om män i decennier. Den som säger "mäns våld mot kvinnor" ger sig rätten att lögnaktigt ("hela sanningen") skuldbelägga män, för att kontrollera män och försöka ge oss kollektivt dåligt samvete. Och logiken? Dina släktingar hade ju inga problem säger du. Kanske dina manliga släktingar hade sin kamp att gå, sådant är ju livet för båda könen! Visst, "feminist" är valfritt för den som vill liera sig med Schyman, Lundgren, vin wachenfeldt m.fl. Men statsfeminism är könsrasism och saknar helt demokratisk legitimitet! Bort med den!

Permalänk | Anmäl #17 Joakim Steneberg, 2010-07-01, 14:26

Alla ismer har en höjdpunkt och feminismen hade sin på 70-80-talet. Det blev en trend att vara feminist, t o m Göran Persson anslöt sig. Inget parti vågade stå rakt för ett ickefeministiskt alternativ. Efter klimax planar dock alla ismer ut, sanningen kommer ikapp och visar sig vara mer komplicerad än bara slagord om patriarkat och könsmaktordning.

Feministerna och media som domineras av radikalfeminister har i symbios spridit idén om att könet är en social konstruktion.
Först i o m sociala media visar det sig att gemene man har en helt annan uppfattning och debatten om könet blir betydligt mer intressant och komplicerad. Tankar som förekommer här på Newsmill är chanslösa i gammelmedia och även här är modereringen i feministfrågor hårdare än i andra frågor.

Kvar finns nu bara de sista entusiasterna, Fiorna. De genomför genusforskning, -kunskapsspridning och -certifiering, en ren galenskap som jag som Joakim Steneberg inte heller anser att staten ska finansiera. Låt Fi stå för den kostnaden själv.
Jämlikhetsivrare Ja. Feminist Nej.

Permalänk | Anmäl #18 Christina Lundqvist, 2010-07-02, 05:53

Egentligen tycker jag det är märkligt. Gudrun Schyman och Tiina Rosberg har haft full frihet att starta ett institut för genusforskning i Lund, med våra skattepengar. Fi har 0,4% av rösterna. Vem har gett deras idéer och krav sitt berättigande? Inte svenska folket i alla fall.

Permalänk | Anmäl #19 Christina Lundqvist, 2010-07-02, 13:31

#19

Mona Sahlin.

Permalänk | Anmäl #20 Christina Lundqvist, 2010-07-02, 13:36

Precis som med andra feministrar såsom exempelvis Gudrun Schyman slåss man för kvinnors rättigheter vilket i sig är ngt de allra kan känna sympati för. Problemet blir när man undviker att skuldbelägga Islam som står för en kvinnosyn som är inkompatibel med västerländska värderingarna.

Kika gärna på Islamkritikern Robert Spencer här:
http://sverigefidelis.blogg.se/2010/july/den-svenska-asyltombolan-av-jul...

Eller hur debatten om våldtäkter mot kvinnor förs i Sverige respektive Norge: http://sverigefidelis.blogg.se/2010/july/valdtakter-i-oslo-demokrati-spe...

Permalänk | Anmäl #21 Ceasar Andersson, 2010-07-09, 08:57

Kära Maud Olofsson och andra likasinnade feminister.
Ledsen att behöva förstöra er världsbild men så här ser sanningen ut i verkligheten:

Från utbildning och sundhet till politisk ledning och barnavlelse är kvinnor i färd med att sätta av man

Norden, 2006: "Utfallen av danska och nordiska undersökningar tydar på att pojkar i utbildningssystemet är vid att urskilja sig som en nya klena grupp."
{Rapport från Danmarks Evalueringsinstitut]

USA, 2010:
Foräldrar, som sökar adoptivbarn inom USA, är villiga till att betala för det, de önskar sig aldra mest: Flickor. En adoptionsprocess, som slutar med en liten, ny dotter, kostar upp till 16.000 dollar mere.
[Undersökning från California Institute of Technology, 2010.]

USA, 2010:
Gör-det-själv-mannen är hotad: 60 pct. av all kvinnor köpar nu håndverkar- och byggmarknadsföremål själv. Det är en tredubbling på tio år. Mängden av skottkärror med skära handtag är stigit med 170 pct.

Danmark, 2010:
En typisk timlön i industrin är från 1970 till 2008 stigit med 94 pct. för en man. Kvinnors lön är under samme period stigit med 141 pct. I 0erna steg en dansk kvinna inkomst typisk med 33 pct. Mans bara med 25 pct.

USA, 2008:
59 pct. av fäder hysar stress och en uttalad konflikt mellan arbetet och familjen. Bara 48 pct. av udearbejdende kvinnor har samme känsla.
(The Families and Work Institute, New York).

Canada, 2001:
"Världssynet i xxx samhälle är på samme tid blev mere gynocentrisk (fokuserat på behov och problem hos kvinnor) och misandrisk (fokuserat på det onda och otillräckliga i man)"
(Författarna Paul Nathanson och Katherine Young, som i boken "Spreading Misandry" dokumenterade utbrett löjliggørelse och utfall mot man i massmedia och masskulturen).

Forsätt ni gärna att leva kvar i en drömvärld som är en kvarleva från 60-70-talen
Men verkligheten talar ett annat språk.

Feminismen utgör, i sin förlängning, ett hot mot hela mänsklighetens existens.

Tag reda på FAKTA och vakna upp ur er drömvärld.

Permalänk | Anmäl #23 Bengt Hesdorf, 2010-07-11, 08:45

Our product is to be DVD Ripper reckoned with blu-ray ripper the speed of DVD to AVI development,DVD to iPod We are the DVD to MP3 first developer of DVD to MP4 DVD Ripper software Blu-ray Ripper in the world.Alone, Blu-ray Cloner I forget things DVD Cloner a person can only blu-ray converter remember a happy, convert blu-ray but forget blu-ray to ipod the small 7. rip blu-ray Along the way Mac DVD Ripper it used to mac video converter that aimless walk. mac dvd to ipod Looked at the sunVideo Converter through the clouds, mac video to apple tv and then recall mac video to apple tv converter the color of mac avi to iphone dyed golden. mac avi to ipod And smallvideo to avi, like a warm smile 7blu-ray to avi. Suddenly one dayblu-ray to hd, large flowers witherblu-ray to mp3, I watched the blu-ray to mp4 birds flying blu-ray to mpeg southblu-ray to psp,but could blu-ray to wmv not remember mac dvd to apple tv how all the mac dvd to avi photos on mac dvd to flv the sub-group mac dvd to gphone of girls mac dvd to iphone wearing pink mac dvd to mp3 What is mac dvd to mp4 the namemac dvd to mpeg,Memories of mac dvd to psp growing oldmp3 cutter. I look forward to mp3 splitter the dawn in the corner late at night.

Permalänk | Anmäl #24 xiangxian, 2010-07-21, 06:28

Head in to Argolis and get fire from Prometheus. He stole it from the Gods so we could get it from him... nice. Talk to the man in the temple of Replica handbags
Hermes birkin
Hermes
birkin
prada
prada handbags
birkin bag and he tells us to head back to Zeus... crap. Fall into the Salamander Pit and eat some expensive ambr

Permalänk | Anmäl #25 liumang, 2010-07-21, 13:54

The first thing you notice about this shoe is bright red top. footwear upper also includes money in detail. White is put into use on the inner wall, Nike swoosh, sole, laces, and other regions around the sneaker.
shoes sneakers Dhaka, the capital of Bangladesh,
nike sneakers are Cole Haan, which designs,despite their ban in 2002.
cheap jordans is one of the world's cities most polluted by plastic bags,
asics running shoes