Den ekonomiska krisen kan bädda för borgerlig valseger 2010

Alliansen talade mycket om företagande i valrörelsen 2006... Därefter har inte mycket hänt => Småföretagarna är oerhört besvikna på alliansen...

Pensionärerna är arga över att dom får betala högre skatt än de som arbetar...

Ungdomar får varken bostad eller arbete och är missnöjda.

Låg och medelinkomstagare är förbannade på förändringen av A-kassan.

Det finns inte tillräckligt många miljonärer för regeringen... Miljonärerna är dom som vunnit mest men det räcker inte för att få sitta kvar...

Dessutom kommer arbetena inte att räcka till... Tokhögern kan skrika om lägre skatter och mindre arbetsrätt i evig tid men det räcker inte...

Det finns för få arbeten och dessvärre kommer det att förbli så. 1990-1995 sjönk sysselsättningen från 86,51 till 74,83%... 2007 var sysselsättningen 78,77%! Dvs Sverige hade återtagit ca 1/3 av de arbeten som förlorades under åren 1990-1995... 1990 var i likhet med 2007 toppen av en högkonjunktur så jämförelsen är relevant.

Se min artikel för vidare resonemang...

Enda lösningen är att dela på de arbeten som finns. Högre livskvalitet måste inte nödvändigtvis handla om mer pengar.

Jag tycker det är tråkigt att fackföreningarna inte orkar ta diskussionen internt... Det är bättre att dela på uppsägningarna och låta alla gå ner med 10-20% i arbetstid... Både för de anställda, företagen och inte minst samhället...

Ju längre tid det tar innan man erkänt detta, desto större problem kommer vi att få...

USA som har få regler, låga skatter och som finansieras med lån (uthålligt så det förslår) har också en galopperande arbetslöshet...

Det finns ingen snabb enkel lösning som skapar 2 miljarder nya arbeten... Det är gissningsvis det som krävs globalt... Inse det!

Idag tappar vi arbeten i samma takt som 1992... Jag gissar på att sysselsättningen ligger kring 70% när dagens kris har värkt ut...

Vi har inte tid eller råd att hoppas på en vändning (sysselsättning varaktigt över 85%) som tar ytterligare 30 år att åstadkomma...

Motkrafterna mot full sysselsättning är alldeles för starka... Rationaliseringar, robotisering och global konkurrens gör uppgiften omöjlig att lösa. Vi måste börja diskuttera andra lösningar...

Alliansens nedgående opinionssiffror har, under mandatperioden, till stor del berott på ett antal så kallade affärer. Fredrik Reinfelts ledarskap och utnämningar ifrågasattes till en början men kritiken har tonat ut när affärerna har upphört. Tillskillnad från konjunkturnedgången på 90-talet och i början av 00-talet är opinionen idag mer medvetna om att Sverige är en del av en globaliserad värld vilket ger alliansen större ansvarsfrihet för den nedgång vi nu ser. Den internationella finanskrisen och de nu stundade ”skit åren” ger istället regeringen möjlighet att visa handlingskraft och beslutsamhet. Regeringes politik kommer att ställas på hårda prov under våren och försommaren när varslen övergår i konkreta uppsägningar. Retoriken mellan alliansen och de rödgröna är lätt att förutse. Frågan är om opinionen vill att de som då blir arbetslösa ska få ett nytt jobb eller högre ersättning från sina a-kassor.

Hur hantera de arbetslösa eftersom detta står helt klart att arbetslösheten kommer att öka. De rödgröna vill höja nivån till 80% för dem som är kvalificerade till detta. Dock framstår alternativet att alla har en obligatorisk riskförsäkring som huvudalternativet. Då handlar det främst att inte se till taket utan föreslå detta och bibehålla kvalificeringsregeln 6 månader för att motstå höjningskravet på 80%. Vågar alliansen detta? Tilläggsförsäkringar i all ära men det slår blint vilket förbund du är ansluten till. De som gått ur a-kassan och aldrig kommer in i jobb är idag de stora förlorarna i dagsläget. De kan avgöra valet 2010.

De som gått ur a-kassan och förlorar jobbet får faktiskt skylla sig själva. De som hävdar att de gick ur för att de inte hade råd ljuger. Vi fick alla en skattesänkning som gav mer än vad a-kassan tog. Vad dessa människor gjorde var att vinstmaximera - ingen a-kasseavgift + skattesänkning. Jag tycker inte synd om dessa människor, var och en får faktiskt se om sitt eget hus och ha adekvata försäkringar om det skulle gå snett. Alla normala människor har hemförsäkring, varför skulle man inte ha en försäkring för arbetslöshet?
Alliansen gjorde rätt som höjde avgiften och de gjorde rätt i att inte göra den obligatorisk. De gör också rätt i att inte höja a-kassan som vänsterpakten vill. Det är upp till varje fackförbund att ha avtal om det.

SCB:s undersökning lider av en för en politisk reporter tråkig underlighet. Nedbrytningarna på ålder, kön och yrke görs inte utifrån huvudfrågan: Vilket parti skulle du rösta på om det vore val...
I stället görs det utifrån frågan vilket parti sympatiserar du med. Detta är som alla vet inte alltid samma sak. När man då upptäcker att gruppen Övriga är nästan 9 procent bland förstagångsväljarna, vet man alltså inte om samma procentandel utgörs av Sverigedemokraterna som för huvudfrågan, där den är nästan 70 procent. Man vet inte heller om det faktum att varken c, fp eller kd får fyra procent i den gruppen skulle påverka hur förstagångsväljarna skulle rösta.

Man undrar lite över vem som sätter rubrikerna här. Man får intrycket att artikelförfattaren, som är seriös statsvetare och således borde stå för viss vetenskaplig vederhäftighet, anser att undersökningsresultatet talar för en borgerlig valseger 2010, men så är ju inte riktigt fallet va - grundtipset är ju ändå regeringsskifte.

Och mer i den riktningen kan vi nog vänta oss - om det inte blir krig med Ryssland eller något liknande (iofs inte omöjligt). Dvs att sympatierna nu rusar vänsterut.

Och följer då inte politkerna efter kan man förvänta sig greklandsliknande reaktioner. Tror jag alltså.

Jag menade då att vad artikelförfattaren säger i den riktningen är ju inte en borgerlig valseger, utan antingen en trolig vänsterseger eller en otippad socialmoderatisk samregering (för att slippa sverigedemokraterna som vågmästarparti).

Det tror jag är det tänkbara tipset som också stämmer väl överens med nyligt gjorda ratificeringen av Lissabonfördraget i riksdagen - där det ändå kommer att bli så att lagstiftningsmakten redan är överlämnad till EU - och då blir det ju endast ministerrådsrepresentanterna som har reellt inflytande - och EU-parlamentet endast som medbeslutande

SCB:s undersökning gjordes innan den rödgröna alliansen existerade. Det var innan en röst på socialdemokraterna var en röst på kommunisterna. Denna undersökning är i stort sett helt värdelös.

Vi får väl vänta och se då tills nästa undersökning.

Men jag tror att det blir nog så att Sverige kommer att tala med en röst i EU mer eller mindre eftersom det är så få representanter och då blir det nog nån form av framkompromissad svensk modell i de olika frågorna. Carl Bildt kanske - lätt sufflerad i kulisserna av Mona Sahlin (eller Östros). I övrigt hålls väl lite seminarier och kampanjer där lobbygrupper representerar sig för att försöka påverka Sveriges policy, som sedan kommer att få framgång i den mån den överensstämmer med EU:s ställningstagande och då främst kommissionen.

jag måste säga att det är anmärkningsvärt hur LITE Gilljam noterat av politiska skeenden denna höst/vinter. Ta ex denna textsnutt:

"Även vänsterblockets samarbetsschabbel innebär med andra ord en gratischans för den sittande regeringen som den inte skulle ha fått om till exempel Göran Persson hade fått bestämma. Och åtminstone just nu känns det som om de fyra regeringspartierna verklig vill jobba och samverka med varandra, medan någon/något (oklart vem/vad) har tvingat fram det nya vänstersamarbetet. "

EFTER denna mätning skapades den rödgröna alliansen - den positiva nyheten är inte ens med i mätperioden, ändå sopar den rödgröna alliansen banan med högeralliansen. Men ännu viktigare. har Gilljam missat att det pågår "en tyst regeringskris" där Kd allvarligt internt talar om att lämna regeringen efter reinfeldts hanetring av könsneutrala äktenskap. Gilljam skriver att det ser ut som att de fyra inom regerinegn vill samarbeta. Gilljam missar också det faktum att det är moderatrena som ökaqr och äter upp sina stödpartier. det är ent av okunnigt skrivet. dret kommer att skpas stora spänningar under krisåren med dessa underligganmde faktorer. Läs på!

Men en kanske vikitigare reflektion:

Massarbetslöshet, det är vad vi fick med två år av reinfeldt-styre. Nolltillväxt, näst intill depression. Alla kurvor pekar fel, snart får vi stora underskott som grädde på moset när Wibbles arvtagare Borg sätter fart. herregud - de kommer att kastats ut. Och Mona sahlin kommer att visa vilken come back woman hon är. SCB idag måste fått de borgerliga att gtråta blod, här har de gått och trott att de just under novemeber skulle ha ökat enormt och sossarna backat. Att s backat 2 procent i en besvärlig månad plus under finanskrisen plus efter regeringens godisregn i budgeten - det är otroligt lite. Lycka till!

Men vilken dum artikel! Mikael Giljam diskuterar enbart valtaktiska frågor och visar därmed total likgiltighet för politikens sakfrågor. Ett blocköverskridande samarbete enbart för att stoppa Sverigedemokraterna blir ju svansen som viftar med hunden vilket alldeles kommer att rasera den svenska allmänhetens förtroende för det politiska etablissemanget.

Hmmm... - Personligen är jag åt hållet helt övertygad om en aldrig tidigare skådad skrällseger för Alliansen i nästa val - ifall dom har politisk kraft för att genomföra sina föreliggande förslag till en helt ny och banbrytande lagstiftning ? ! ?

Eftersom en majoritet av sveriges befolkning är synnerligen egoistiska och rätt enfaldiga kommer vi troligen att få en kvasiregering med en röd-röd-grön smet. Man tror att medlemskap i A-kassan kommer att vara gratis och taket för ersättningen höjas till ca 30.000.- och det kommer att ligga på 80% hela perioden + en automatisk förlängning efter 300 dgr. Pensionärerna tror att deras skatt kommer att sänkas, men istället kommer man att skylla på lågkonjukturen och höja arbetsskatterna till den gamla nivån.
Bodström kommer åter att bli justitieminister och sedan går vi med stormsteg mot en totalitär enpartistat. IPRED kommer att vara en västanfläkt mot vad vi kan förvänta oss.

Valresultatet 2010: alliansen och de rödgröna får 45% var. Sd får 10%. Varför? Faktor nr 1: den naiva, blåögda journalistkåren. Faktor nr 2: socialdemokraternas oförmåga att presentera ett trovärdigt politiskt alternativ. Faktor nr 3: den majoritet av Sveriges befolkning som är livrädda för att ta eget ansvar och som fortfarande lever efter mottot "staten tar hand om mig".

Om Borgs hand är fortsatt fast på det finansiella rodret så tror jag Alliansen vinner 2010. Varför kasta ut en regering som fungerar när det stormar, i synnerhet till förmån för en PK-specialiserad lättviktare som Sahlin? Nej, vi bör nog snarare studera vilka i den socialdemokratiska plantskolan som ska kämpa om tronen efter Sahlins avgång.

Kanske (mp) dessutom försuttit en episk chans att komma till makten? Nog kunde en miljökämpe som Reinfeldt vara kapabel att välkomna ytterligare ett parti till Alliansen för att cementera ett långt, långt maktinnehav av en bred centre-rightkoalition?