Idag letar vi skribenter i följande ämnen:

Miljöpartiet

Miljöpartiet håller kongress i helgen. Läs (13) Skriv

EMU

Nyval i Grekland. Kan landet räddas kvar i eurozonen? Läs (91) Skriv

Hyresrättens roll i ekonomin

Vilken roll spelar egentligen hyresrätten för arbetsmarknaden och för den reala och finansiella ekonomin? Skriv

Kvinnornas val 2010

Foto: Scanpix
Lawen Mohtadi om Kvinnornas val 2010

Bildt har varit en katastrof i Iranfrågan

I valrörelsetider bör svenska feminister rita blicken utåt och solidarisera sig med dem som kämpar för sina mänskliga rättigheter utanför Sveriges gränser. Iran och dess utsatta kvinnorörelse är ett sådant brännande exempel. "Om vår nästa utrikesminister inte heter Urban Ahlin sätter jag hoppet till Birgitta Ohlsson." Det skriver vänsterfeministen, frilansjournalisten och Bangs chefredaktör LAWEN MOHTADI.


Om författaren

Lawen Mohtadi, frilansjournalist och (tjänstledig) chefredaktör för den feministiska tidskriften Bang.

En av de mest uppmärksammade feministiska rörelserna i världen på senare år är One million signature campaign i Iran. Där kämpar kvinnorna för att ändra på de lagar som inte erkänner kvinnor och mäns lika värde, och de är inte få. Kampanjen går ut på att samla in en miljon namnunderskrifter genom ett systematiskt folkrörelsearbete bland män och kvinnor ur samhällets olika sociala skikt.

Som feminister i Sverige med möjlighet att fritt uttrycka oss och sätta press på våra politiker tycker jag att vi borde vända oss ut mot de delar av världen där yttrandefrihet och kvinnors mänskliga rättigheter inte är en självklarhet. Det gäller tyvärr många länder, men i synnerhet Iran.

Iran beskrivs av många som en apartheidstat när det gäller synen på könen. Enligt islamiska regler måste kvinnor och män hållas åtskilda och religionen förespråkar en strikt rollfördelning mellan kvinnor och män. Män anses vara mer känslosamma, irrationella, mindre intellektuellt begåvade och bättre lämpade att sköta livet i den lilla världen. Ja, nu kunde jag kosta på mig ett skämt, men den islamiska republikens lagar är sannerligen inget som får en att dra på smilbanden.

När shahen störtades i en folklig revolution 1979 och mullorna med Khomeini i spetsen kom till makten var deras första åtgärd att införa lagar som direkt attackerade kvinnor. Lagarna reglerar både livet i det privata och i samhället i stort. Några exempel: En kvinna kan inte vara domare, president eller högsta andliga ledare. Hon hålls också i praktiken borta från andra höga poster i samhället. En kvinna får inte lämna landet - och egentligen inte heller sitt hem - utan tillåtelse från sin man eller, om hon är ogift, sin pappa. Hennes medborgarskap kan inte föras över till hennes barn utan det är pappans medborgarskap som bestämmer ett barns nationalitet. Det är också svårare för kvinnor än för män att skilja sig och vid skilsmässa tillfaller barnen automatiskt pappan. Män får vara gifta med fyra kvinnor samtidigt.

Som bekant måste kvinnor enligt lag täcka sig för män, annars riskerar mannen att bli lockad av kvinnans förförelser (det vill säga bland annat synligt hår på huvudet). Att inte bära slöja är en tyst inbjudan till sexuella trakasserier och övergrepp. I den logiken är en otäckt kvinna en provokation mot mäns dominans över det offentliga rummet och hon blir därför lovligt byte. I en sådan logik uppmanas också en man att bli förövare.
De iranska mullornas besatthet av åtskillnad mellan könen och kvinnors underkastelse i förhållande till män blir ännu tydligare i deras syn på homosexualitet. Homosexuella relationer går helt enkelt emot islams idé om obligatorisk heterosexualitet där allt som faller utanför en man-kvinna-relation ses som ett hot mot samhällets ordning. Det är därför vi med jämna mellanrum nås av förfärliga och djupt tragiska nyheter om män som offentligt hängs för att de är homo. (Lesbiska finns det färre rapporter om men klart är att de också förföljs enligt lagen.)

Samtidigt vet vi lyckligtvis att människor gör allt de kan för att leva sina liv som de önskar, för att uttrycka sin personlighet och sina åsikter. Vad vi som feminister i Sverige kan göra är att stödja de initiativ och grupper som verkar för demokrati och frihet i Iran. Vi kan skapa kontakt och samarbeten med exempelvis kvinnorörelsen och studentorganisationer, informera oss, hålla möten, skapa opinionsbildning och sätta press på våra politiker. Sveriges politik gentemot Irans upprepade och allvarliga kränkningar av mänskliga rättigheter är obefintlig. Carl Bildt och regeringens uttalanden mot arresteringarna, tortyren och avrättningarna i spåren efter förra sommarens fuskval i Iran är nedslående få.

Överhuvudtaget klingar kombinationen Carl Bildt och mänskliga rättigheter inte trovärdighet på senare år. Om vår nästa utrikesminister inte heter Urban Ahlin sätter jag hoppet till Birgitta Ohlsson. Och vad gäller oss, som är fria opinionsbildare, aktivister och andra som bryr oss, fortsätter vi att tala, skriva och kämpa mot Irans kvinno- och homohatiska regim.





Trackback URL: http://www.newsmill.se/trackback/24179

16 kommentarer Logga in för att kommentera
I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.

Du glömde visst bort att de svenska feministerna med Gudrun Schyman i spetsen bestämt att det är rasism att var emot kvinnoförtryck i muslimska länder.

Permalänk | Anmäl #1 Mats Forssblad, 2010-06-21, 11:28

Iran har aldrig varit en demokrati och kommer
kanske aldrig att bli det.
Där har vi en orsak till att vi inte kommer att
få se kvinnors rättigheter bli vad debattören vill.
Dessutom är jag inte säker på att folket i Iran är i
majoritet som motståndare till den nuvarande regimen.
Den s.k oppositionen som skall vara hoppet består
av allt från kommunister till monarkister.
Det finns inte som jag ser det några riktiga demokrater
i den gruppen.
Så vad är det de svenska feministerna sätter sitt hopp till?

Permalänk | Anmäl #2 Bo Grahn, 2010-06-21, 11:44

Bra artikel.
Mats Forsblad, kan du inte avslöja vilka uttalanden av Gudrun Schyman du syftar på? Jag tycker att t.o.m. Gudrun Schymans berömda 'talibantal' - ett av hennes mest ifrågasatta och där hon uttrycker sig mest radikalt och kanske minst välformulerat - visar motsatsen. Om hon anser att det är i grunden samma förtryck i Sverige och Afghanistan, då förutsätter ju det att hon anser att det finns förtryck i Afghanistan. Som är ett muslimskt land.

Jag vet inte så i detalj vad just Schyman tycker, men jag tror att de allra flesta vänsterfeminister har ungefär samma syn som Lawen Mohtadi när det gäller islamistiska regimer.
För den sakens skull är vi i allmänhet inte för att bomba och invadera de länderna, men det är en annan debatt.

Permalänk | Anmäl #5 Jon Weman, 2010-06-21, 16:41

Om Mohtadi sätter sitt hopp till Ahlin så borde det bygga på en jämförelse mellan tidigare S-regeringar och dagens Alliansregerings utrikespolitiska agarenden. Så, på vilket sätt har S-regeringar varit bättre främjare av mänskliga rättigheter i världen?

Permalänk | Anmäl #7 Niclas Kuoppa, 2010-06-21, 21:38

#5 Jon Weman skriver "Mats Forsblad, kan du inte avslöja vilka uttalanden av Gudrun Schyman du syftar på".
Det finns många exempel, men det mest ökända är artikeln här på Newsmill - "Idén om hedersvåld är rasistisk", http://www.newsmill.se/node/5385.
Se även de andra artiklarna i den debatten, där Gudrun ger sig på människor som i sin vardag utsätts för och kämpar för hedersvåld, fördömer dem som rasister och icke politiskt korrekta.
Gudrun är givetvis bara ett exempel på hur de svenska feministerna vänder de verkligt förtryckta ryggen.

Permalänk | Anmäl #8 Mats Forssblad, 2010-06-21, 21:47

Mohtadis och exil-iraniernas agenda ska inte sätta ramarna för Sveriges utrikespolitik. Vi har mycket att jobba för inne i Sverige för oss som betalar skatt. Ärligt, så skiter de flesta i Sverige (liksom jag) i att kvinnor och män i Iran inte får göra dittan eller datten.
Carl Bildt är moderat och lagom i sin kritik, och är mycket skicklig i att prioritera frågor som är för Sveriges bästa! Politiken ska inte styras efter Mohtadis monarki-ambitioner i Iran.

Permalänk | Anmäl #9 Ahmed Ahmed, 2010-06-22, 00:29

Lawen Mohtadi skriver om situationen i Iran:

"Som bekant måste kvinnor enligt lag täcka sig för män, annars riskerar mannen att bli lockad av kvinnans förförelser (det vill säga bland annat synligt hår på huvudet). Att inte bära slöja är en tyst inbjudan till sexuella trakasserier och övergrepp. I den logiken är en otäckt kvinna en provokation mot mäns dominans över det offentliga rummet och hon blir därför lovligt byte. I en sådan logik uppmanas också en man att bli förövare."

Tänk om det är så att motståndet mot islam och mot slöjan i Sverige, grundar sig på exakt denna insikt och inte på "islamofobi"?

***

Anna Ardin, en annan vänsterfeminist, förhåller sig dock annorlunda när hon skriver (http://www.newsmill.se/artikel/2009/09/23/skilj-pa-sloja-och-sloja).

"Som feminist tycker jag att det är tragiskt att jämställdhetsaspekten används som en politiskt korrekt murbräcka för att attackera islam."

Anna Ardin är troende och detta påverkar säkerligen hennes ställningstagande, men frågan kvarstår, åtminstone för mig:

Varför försvarar svenska vänsterfeminister muslimers "rättighet" att förtrycka varandra i Sverige, när de samtidigt upprörs över detta förtryck när det pågår i t ex Iran? Hur blir det som i Iran fördöms som ett tvång och ett uttryck för en "patriarkal struktur", i Sverige en mänsklig rättighet, vars motståndare mer eller mindre sjukdomsförklaras (de är ju "islamofobiker" = "rubbade").

Sammanhanget är annorlunda, ja, för muslimer är inte i majoritet i Sverige medan de är det i Iran. Men är det inte tankesättet bakom, motivationen och ideologin bakom tvånget att bära slöja som bör värderas, snarare än hur stor andel av befolkningen som omfattar värderingen?

Permalänk | Anmäl #10 John H Nilsson, 2010-06-22, 08:42

Mycket bram tydligt, insatt och inte minst modigt skrivet!!!

Har tyvärr inte mycket hopp till de stora partierna, de är så lika så man kan inte se skillnad på dem.
Enade i pro-islamism och elände.

Kan inte se ngt alternativ till att rösta nytänkande i år så politikerna får upp ögonen för andra frågor än hur de skall höja sina egna löner...
(Min tanke går nog iallafall hit... http://sverigedemokraterna.se/ )

Permalänk | Anmäl #13 McGregor, 2010-06-22, 17:54

#2

Hej Bo Grahn...du frågar:
"Så vad är det de svenska feministerna sätter sitt hopp till?"

Förslag till svar: Kvinnor, modiga kvinnor, kaxiga kvinnor som vill något. Och likadana män. Som begriper att befrielse och demokrati inte är något man får i present av överheten. Den måste erövras.

Det tar tid. Men inte hopplöst lång tid. Min farmor till exempel, levde länge utan att vara myndig och röstberättigad. I över 40 år. I Sverige! Kvinnorna i Schweiz har ganska nyligen fått rösträtt. Här i Europa!

Kvinnorna i Iran har rösträtt...det är ett viktigt steg på vägen.

Permalänk | Anmäl #14 Gunnel Gomér, 2010-06-22, 20:31

Länge Leve Carl Bildt. Den bästa utrikesministern vi haft i Sverige. Neutral, balanserad och mycket kunnig. Han har minskat UD:s korrumperade roll, slipat myndigheten, och skapat stor respekt för Sverige. Han har kunnat undvika att falla för exiliraniernas shahinistiska agenda, där de med hot och lögner försökte tvinga politiker att bära de gröna banden. Carl Bildt gjorde rätt val: han bär ett enda band - och det är Sveriges säkerhet och intressen.

Permalänk | Anmäl #15 Ahmed Ahmed, 2010-06-22, 22:31

#14

Gunnel, visst har kvinnorna i Iran rösträtt, men de får, lika lite som männen, möjlighet att rösta på kandidater (i såväl president- som parlamentsval) som politiskt agerar för att ge dem samma medborgerliga rättigheter som männen i Iran åtnjuter. Den politiska kampen i Iran måste naturligtvis framför bäras upp av iranierna själva men det är lite förnumstigt att uppmana till tålamod och uthållighet utifrån vår trygga position i Sverige. Hur många svenska kvinnor fick under 1800- och 1900-talet sätta livet till i den politiska kampen för kvinnors rösträtt, lika rättigheter m.m. Lawens konstaterande att den svenska regeringen har varit förvånansvärt mild i sina fördömanden av den iranska regimens brott är helt korrekt. Vilka ömma tår är Bildt egentligen rädd att trampa på i denna fråga?

Permalänk | Anmäl #16 Hillis B Toklas, 2010-06-23, 10:40

Visst kvinnorna i Iran ska ha samma möjligheter som män, detta gäller såklart inte bara Iran utan alla länder värden runt. Tyvärr ser det ju inte ut så i stora delar av världen, mer eller mindre så ligger kvinnor efter..............Det är bra att alla politiker värden runt försöker att i största möjliga utsträckning förespråka alla människors lika rätt.

Permalänk | Anmäl #18 Anna Toumi, 2010-06-23, 21:49

#16

Hej Hillis B Toklas!

Jag uppmanar inga iranska systrar till uthållighet och tålamod inför förtrycket. Det vore förmätet, det har du rätt i.

Jag utgår lugnt ifrån att de har ett eget förstånd, långt större än mitt, att arbeta för befrielse i sitt eget land, i sina egna förutsättningar.

Men det tar tid! Det inser varje människa i den världsomspännande demokratirörelse som feminismen faktiskt är. De insiktslösa tror att man kan befria kvinnor med hjälp av bomber - som till exempel i fallet Afghanistan.

Jag brukar stolt säga: Feminismen är en befrielserörelse som vunnit stora segrar utan att kasta en enda bomb :-)

Permalänk | Anmäl #20 Gunnel Gomér, 2010-06-24, 21:55

#20 Gunnel,

då är vi överens, i stort sett. Men i artikeln av Lawen Mohtadi efterfrågas inga våldsamma insatser mot Iran utan diplomatiska markeringar som tydligt visar att den svenska regeringen ser allvarligt på den iranska regimens kränkning av kvinnors - och andra utsatta gruppers - rättigheter. Tvärsäkra och hårda uttalanden om andra länders övergrepp mot mänskliga rättigheter saknas inte, varför är det så tyst när det gäller exempelvis Iran eller Kina? Värnar man utrikeshandeln mer än mänskliga rättigheter?

Permalänk | Anmäl #21 Hillis B Toklas, 2010-06-25, 12:17

#21

Hillis, du undrade:
"Värnar man utrikeshandeln mer än mänskliga rättigheter?"

Ja, det tror jag *suck* Sverige har nyligen fått exportorder på vapensystem till SaudiArabien och upprättat nya handelsavtal, även EU. Någon mer förtryckande islamistisk diktatur får man leta efter i världen. Det gäller både kvinnoförtryck och förtryck av oliktänkande av båda könen.

Både Iran & Irak under Saddam måste nog betecknas som mer demokratiska och mindre kvinnoförtryckande än SaudiArabien...och det vill inte säga lite det!

Permalänk | Anmäl #22 Gunnel Gomér, 2010-06-26, 15:10

"Samtidigt vet vi lyckligtvis att människor gör allt de kan för att leva sina liv som de önskar, för att uttrycka sin personlighet och sina åsikter. "

Hur går det ihop med att vara feminist? Är det inte bättre bli humanist istället?

Permalänk | Anmäl #23 Leif D, 2010-06-28, 03:23


annons:
annons:

Dagens populäraste artiklar


  1. Imamerna upplyser om tron, inte om lagarna
  2. Varför nonchaleras muslimer som vill ha jämställdhet?
  3. Toppmoderater: Vi stödjer Loreens kamp mot diktaturen
  4. Newsmill fyller en viktig funktion för sakkunniga röster
  5. Tar Newsmill ansvar för yttrandefriheten?
  6. Med RFSU:s retorik kan abort tillåtas fram till födelsen
  7. Kalifornien kan bli USA:s Grekland
  8. Azerbajdzjanska Riksförbundet bör ta avstånd från regimen i Baku
  9. Stryp inte mångfalden i den svenska skolan, MP
  10. En bokstavstroende muslims svar till Uppdrag Granskning
  1. Imamerna upplyser om tron, inte om lagarna
  2. Varför nonchaleras muslimer som vill ha jämställdhet?
  3. Med RFSU:s retorik kan abort tillåtas fram till födelsen
  4. Tar Newsmill ansvar för yttrandefriheten?
  5. Newsmill fyller en viktig funktion för sakkunniga röster
  6. Klimatpolitiken gör mer skada än nytta
  7. Stryp inte mångfalden i den svenska skolan, MP
  8. Toppmoderater: Vi stödjer Loreens kamp mot diktaturen
  9. En bokstavstroende muslims svar till Uppdrag Granskning
  10. Stora risker med MP:s energipolitik
  1. Stoppa bojkottsförsöken mot Israel
  2. Vad gjorde Jan Björklund på Bilderberg-gruppens möte 2009?
  3. För terroristen i Norge var svenska SD ett ljus i mörkret
  4. Reaktionerna på den ekonomiska krisen hotar EU:s existens
  5. Dags för ett nytt svenskt förhållningssätt till EU
  6. Tack vare SD har vi nu en kritisk debatt om mångkulturen
  7. Missnöjda soldater blir dyrt för Försvarsmakten
  8. Länderna måste undvika protektionism
  9. Censuren på arbetsplatser är ett demokratiproblem
  10. Dagstidningarna märkligt lågmälda om nya klimatfynd

Newsmill-bloggen

Newsmill med i nationella provet

100 000 gymnasieelever sitter nu och skriver nationellt prov i svenska. Enligt uppgift ingår två Newsmill-artiklar, ...

annons:

Om Newsmill

Newsmill är det första sociala mediet i Sverige som spinner kring nyheter och debatt. Vi publicerar varje dag olika personer med exklusiv kunskap om dagens viktiga händelser. Om du har egna erfarenheter av de frågor vi tar upp kan du omedelbart medverka i debatten. Du kan kommentera och skriva egna inlägg som publiceras på hög nivå eller medverka genom din blogg.

 

Läs mer om Newsmill

Newsmill-bloggen

Newsmill med i nationella provet

100 000 gymnasieelever sitter nu och skriver nationellt prov i svenska. Enligt uppgift ingår två Newsmill-artiklar, ...

Vad är att Milla?

Millningen är ett sätt att kommentera med känslor. Du väljer ett ord eller ett namn som du vill mäta i opinionen och läsarna kommenterar genom att välja en av fyra känslolägen som representeras av fyra färger. Rött är arg, blått är glad, grön nyfiken och gult är uttråkad. Resultatet visas direkt och rubriken på artikeln färgas med den färg som de flesta väljer.


 
© 2008 Newsmill. All rights reserved.