Idag letar vi skribenter i följande ämnen:

Miljöpartiet

Miljöpartiet håller kongress i helgen. Läs (13) Skriv

EMU

Nyval i Grekland. Kan landet räddas kvar i eurozonen? Läs (91) Skriv

Hyresrättens roll i ekonomin

Vilken roll spelar egentligen hyresrätten för arbetsmarknaden och för den reala och finansiella ekonomin? Skriv

Energi och fattigdom

Anders Wijkman om Energi och fattigdom

Millenium-målet minskar världens fattigdom

Ett fokus under den kommande FN-konferensen om energiförbrukning bör vara det så kallade Millennie-målet. Så länge människor bara har brännved och djurspillning för att möta sina energibehov kan fattigdomen aldrig utrotas. När dom däremot har tillgång till el och bränslen förändras livet radikalt.  Det skriver ANDERS WIJKMAN, vice ordförande för Tellberg foundation.


Om författaren

Anders Wijkman är vice ordförande för Tällberg Foundation.

Tillgång till modern energi i form av el och bränslen är en självklarhet i ett land som Sverige. Det har rått ett nära nog linjärt samband mellan tillväxten i ekonomin och energianvändningen under moderniseringen av vårt samhälle. Genombrottet för både oljan och elektriciteten under 1800-talets senare hälft kom att helt revolutionera utvecklingen.

Givet energiförsörjningens fundamentala betydelse för utveckling är det en gåta att en så stor andel av befolkningen i de fattiga länderna fortfarande inte har tillgång till modern energi. Om vi undantar ett litet antal oljeproducenter - och några få länder med stora koltillgångar - är energiförsörjningen ett bristområde i alla utvecklingsländer.

Mer än 1,6 miljarder människor saknar tillgång till elektricitet. I Afrika är 85 % av befolkningen utan el. I Södra Asien är andelen dryga 60 %. Om vi går till energi för matlagning och värme är situationen än mera katastrofal. Nära 3 miljarder människor är hänvisade till fasta bränslen, som brännved, träkol, dynga eller vanligt kol.

Eldning med ineffektiva och dåligt ventilerade spisar leder till svåra hälsoproblem. Minst 1,6 miljoner människor, mest kvinnor och barn, dör en för tidig död varje år på grund av dålig inomhusluft. Dålig inomhusluft utgör tillsammans med undernäring, orent vatten och oskyddad sex de största hälsoriskerna globalt. Föroreningarna från ineffektiva spisar ger därtill ett starkt negativt bidrag till klimatförändringen, i form av s k black carbon.
Den kritiska frågan är varför både regeringar och biståndsgivare, med få undantag, hittills givit energifrågorna så liten uppmärksamhet. Av det totala biståndet år 2008 på knappa 120 miljarder dollar gick mindre än 7 miljarder dollar till energisektorn. EU-kommissionen, världens näst största givare, avsatte mindre än 5 % till energiområdet. I Sveriges fall har andelen varit än lägre och pendlat mellan 2 och 4 % under de senaste tio åren. Även om vi räknar in krediterna från Världsbanken är stödet till energisektorn mycket lågt prioriterat.
Behoven inom biståndet är enorma och anslagen skall räcka till många olika saker. Ändå är det helt obegripligt att just stödet till energiförsörjningen fått så låg uppmärksamhet. Inte minst att de fattiga på landsbygden lämnats helt i sticket. Hur kunde det gå så fel?

Den låga köpkraften har gjort att de fattiga byarna lämnats åt sitt öde precis som vad gäller hälsovård och mediciner. Vad som absolut krävs på båda dessa områden är partnerskap mellan den offentliga sektorn och företagsamheten. Eftersom statskassan i fattiga länder som regel är tom finns här en jätteuppgift för biståndet.
Om några månader organiseras en stor FN-konferens i New York om Milleniemålen. Syftet är att utvärdera hur det går med löftet att halvera fattigdomen till år 2015. Om vi tittar på världen som helhet ser det ganska positivt ut. Om vi däremot exkluderar Kina är det långt kvar till målet i de flesta länder. Den viktigaste förklaringen är de skriande bristerna i energiförsörjningen.

Så länge människor bara har brännved och djurspillning för att möta sina energibehov kan fattigdomen aldrig utrotas. När dom däremot har tillgång till el och bränslen förändras livet radikalt. Belysning, värme och kyla samt kraft till olika maskiner öppnar möjligheter för alltifrån ungdomars studier, säker förvaring av mat och mediciner samt företagande och nya jobb.

Det viktigaste som kunde hända i New York vore att besluta om ett nytt Milleniemål, med fokus på energiförsörjningen. Målet borde vara: att halvera antalet människor som lever utan el eller tvingas koka sin mat på ineffektiva spisar till 2020, samt att förse alla skolor, sjukhus och kliniker samt kommunala lokaler med el samt alla byar med mekanisk energi före 2020.

Till skillnad från situationen för bara ett tiotal år sedan finns idag ett stort antal förnybara energiteknologier - modern biomassa, vindkraft samt solenergi i olika former - som lämpar sig utmärkt för många utvecklingsländer. Möjligheterna för s k tekniksprång är stora. Solkraft från öknarna i Kina och Afrika, vindenergi från Västafrikas kuster eller el från solceller i fattiga byar är några exempel. Bara i Bangladesh har en miljon människor fått el från solceller de senaste åren.

Kruxet är bara att investeringskostnaden som regel är högre än för fossila bränslen. I gengäld är driftskostnaderna låga. Därtill kommer en klimatbonus i form av låga CO2-utsläpp.
En stor internationell konferens i Leksand i början av juni - REWORK the world - kommer att lyfta fram rader av nya exempel på hur investeringar i förnybar energi kan ge fattiga människor bättre möjligheter till utveckling och därtill skapa många nya jobb för ungdom. Biogas, solel för belysning, kylskåp och drift av datorer samt mer effektiva eldstäder är några exempel. Förhoppningen är att konferensen skall ge både regeringar, biståndsorgan och privata företag inspiration att satsa kraftigt på en utbyggnad av energiförsörjningen i de fattiga länderna. Då minskar fattigdomen. Då skapas nya jobb för unga människor. 





Trackback URL: http://www.newsmill.se/trackback/23122

11 kommentarer Logga in för att kommentera
I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.

När tom Spanien och Californien har misslyckad med sina satsningar på solceller(priset för producerad kWh alldeles för hög) och vindkraften i stor skala är alldeles för dyrt och klarar inte av konkuransen, utan stöds av skattepengar.
Hur skall då dessa fattiga länder kunna utnyttja denna typ av ineffektiv eltillverkning i stor skala???

Sluta att förvärra situationen för u-länderna och ge stöd till dem att använda de energilösningar som är mest lönsamma och blanda inte in koldioxidspöket i sammanhanget eller se till att BEVISA hur mänskliga utsläpp av koldioxid höjer jordens medeltemperatur(trovärdigheten är redan obefintlig för AGW-teorin, så förvärra inte läget för fattidomsbekämpningen med rena gissningar).

Permalänk | Anmäl #1 Bertel Kevin, 2010-06-01, 12:33

Vi kommer att ha fullt upp med att hålla svälten borta själva när oljan tryter, Anders Wijkman, så hur kan du tro att vi ska ha möjlighet att modernisera hela den extremt överbefolkade tredje världen?

"Tycka synd om"-industrin verkar ha obegränsade tillgångar som det bara är att fördela.

Permalänk | Anmäl #2 Bo T, 2010-06-01, 13:01

#1 och #2: ni är alldeles för pessimistiska. Utvecklingsländerna bär inte på samma kostnader för olika slags infrastruktur som vi har i den utvecklade världen. Incitamenten ser inte likadana ut.

Ett exempel: i det utfattiga Kambodja där jag arbetar finns idag 6 miljoner mobiltelefeoner på 15 milonern människor, men bara några tiotusental fasta linjer. Man går alltså rakt in i den trådlösa världen.
Samma sak kan åstadkommas inom energiförsörjningen. Man arbeta med olika typer av mikrovattenkraftverk, enkla solcellssystem (dock inga vindkraftverk här, men de finns på andra ställen).

Detta sker ofta med motstånd från statsmakterna, storbolag och institutioner som Världsbanken som vill ha stora kraftverk, dessa gynnar dock mest städerna eftersom stamledningsnätet går högt över byarnas tak.
Det är det stora problemet idag - inte tekniken som sådan. Tekniken används ju redan av initiativrika krafter.

Permalänk | Anmäl #3 Jens Rosbäck, 2010-06-01, 15:45

Jens Rosbäc #3

Jag är inte teknikfientlig,tvärtom och förväntar mig att snart kommer thorium reaktorerna vara i drift och vind/solkraft, i småskaligt bruk, kan vara ett bra alternativ i u-länder.

Vad jag motsätter mig att Anders W kommer åter med koldioxidspöken, som kan försvåra storskadlig ytnyttjande tex kolkraft i Sydafrika mm vilket får direkt skadlig verkan för de flesta U-länder.

Permalänk | Anmäl #4 Bertel Kevin, 2010-06-01, 15:56

När uttömningen rullar på blir nog vissa så kallade förnybara tekniker som är oberoende av fossilt bränsle lönsamma. Det ser ut som Kina är torsk på kol och har börjat importera stort. Snart blir priserna nog väldigt höga på det fossila och det mesta som behövs för det moderna livet. Förmodligen är det inte längre bort än ekonomins vändning. När det fossila blir dyrare så blir det mesta dyrare. Tillgången på järn och vissa metaller är begränsad och högre priser där gör den produktion i sig dyrare. Priserna på allt inkl. livsmedel hänger ihop och går upp ungefär samtidigt, vilket gör att de förnybara teknikerna blir dyrare också. Idag vet ingen vad som blir lönsamt och kommer att finnas kvar.

Att trycka ut ny teknik politiskt ger svinn, snedvridningar och allt möjligt galet och fungerar inte, vilket bland annat koldioxidhandeln inom EU visar. I stort sett allt misslyckas. Om Sverige tänkte mer på sin egen försörjning av livsmedel, bränslen, handelsgödsel med mera så skulle nog andra få sig en funderare och göra samma sak. Landet har nog alunskiffer för att säkerställa en oljeproduktion skapligt stor i hundra år.

Sverige är ett skräckexempel på hur det går till när politiker styr inom energi, vilket är ett annat skäl att inte starta utländska äventyr på området. De fattiga skulle förmodligen drabbas ännu värre av bristsituationerna och det vore fel att riskera deras framtid. Nu är i och för sig situationen närmast hopplös för dem som lever på någon dollar om dagen och inte har egna odlingsmöjligheter. I de fattiga länderna finns det rika och det måste börjas där. Biståndet är också en skräckhistoria och borde läggas ner. Det är för sent att rädda världen i varje fall.

En fördel med bistånd till kraftverk är i varje fall att det blir stora pengar för ett projekt, att kostnaden för ett kraftverk är förhållandevis känd och det blir något konkret. När byråkraterna på SIDA försnillade 50 milj kr i Zambia så fattade de inget från att det stod i lokaltidningen, vilket visar att de inte vet vad de håller på med. Om Vattenfall byggde egna termiska solkraftverk för skattemedel på löpande band i världen så skulle det inte gå till så och bli mer rationellt. Biståndet räcker för ungefär 10 GW årlig installerad effekt och en produktion motsvarade ett par kärnkraftverk. Pluggen borde dras på SIDA och om det byggs förnybar kraftproduktion och med svenskt urspung på en stor del av leveranserna så vore det bättre.

Permalänk | Anmäl #5 Urban Persson, 2010-06-01, 18:21

Bra artikel i stort, men…
AGW är med överväldigande sannolikhet helt riktig och oljebrist närmar sig. Uttaget av brännved ökar avskogning och bidrar till CO2 utsläppen. Elektrifiering och ökad energianvändning bidrar till att minska befolkningsökningen. Så gör också urbanisering.

Basförsörjning av el är svår att ordna med förnybart än så länge. Med tiden kan nog förnybara energikällor också fixa basförsörjningen. Men just nu ordnas den genom att det byggs massor med kolkraftverk i stora delar av tredje världen. Ända alternativet tillbuds är kärnkraft. Urantillgången är långt ifrån nått större problem som många påstår. Nya effektivare reaktorer och uranutvinning ur havsvatten är dessutom nära.
Men Utbyggnad av kärnkraft kräver statlig inblandning. Därför ses den inte med blida ögon, inte bara av ”gröna” utan också av delar av högern.
Världsbanken har nyligen beviljat ett stort lån till Sydafrika för att bygga ett stort kolkraftverk. Världsbanken borde hellre ge lån till kärnkraftsutbyggnad.

Ett bra ställe att kolla fakta på är http://www.gapminder.org/
En bra och nytänkande miljöbok http://www.amazon.com/Whole-Earth-Discipline-Ecopragmatist-Manifesto/dp/...

Permalänk | Anmäl #6 Torulf Greek, 2010-06-01, 23:09

När Sydafrika tillsammans med sina generösa finansiärer beslöt att bygga ett kolkraftverk så var det på vissa grunder. En lösning med så kallad förnybar kraft eller kärnkraft hade gett en bråkdel så mycket kraft för pengarna. Landet är fattigt och det statliga kraftbolaget Eskom är konkursmässigt (reglerade kraftpriser). Sverige röstade för världsbankens lån. Man kan anta att aktörerna var rationella.

Utvecklingen har i princip en självförstärkning. Men uttömningen på en mängd områden med fördyringar kan göra att välståndet minskar mer än exempelvis kärnkraft och solkraft blir billigare. I så fall kan Sydafrika fortsätta att välja det mest kostnadseffektiva och göra detta tills kolet är borta. Man kan på liknande sätt inte forska om det kostar mer än det ger tillbaka. Det är Moder natur som sätter gränserna. Och Moder natur är förlåtande och säger stopp om det blir allt för galet.

Något annat som visar att internationell hjälp inte fungerar är den svenska försäljningen av gripenplan till Sydafrika för ungefär lika mycket som kolkraftverket kostar. I princip när de fattiga får något så gör de något vansinnigt, varvid gåvan förfaller. Makthavarna saknar förmåga till tänkande, både inrikes och utrikes. Det är tur att Moder natur är förlåtande. Konferenser för att lösa världsproblemen är meningslösa. Är det inte koldioxidhot som ska bort så är det något annat.

Kolkraftverket i Sydafrika släpper ut ungefär 25 milj ton koldioxid, vilket är nästan lika mycket halva Sveriges utsläpp. När kolet väl finns i atmosfären kommer det under lång tid att göda växterna och bidra till att det växer mer på planeten. För de fattiga som spenderar en stor del av sin inkomst på mat är detta den bästa gåva som de kan få. Klimathot och fattigdomsbekämpning är socialpsykologiska fenomen på liknande sätt religioner. De nya religionerna konkurrerar och effekterna kan vara svåra att förstå.

Permalänk | Anmäl #7 Urban Persson, 2010-06-02, 12:59

Produktiviteten i arbetad timme per ton kol totalt i gruvorna över och under jord i USA faller med cirka 2 procent årligen. Ändå sker det en teknikförbättring. Kolet kvalitet och värmevärde faller också något. Toppen i produktivitet är uppenbart passerad. Myndigheterna i USA är duktiga på statistik med varenda gruva redovisad. Tillförlitliga och tydliga uppgifter från världen i övrigt är inte enkelt tillgängliga. Kvoten mellan vad som har tagits och vad som finns kvar av kolet är ungefär lika stor i USA som i övriga världen. Mycket därför är nog fallet i produktivitet i USA rerpresentativt för världen i stort. I exempelvis Indien öppnas gamla gruvor för att skrapa rent.

http://www.eia.doe.gov/emeu/aer/pdf/pages/sec7_14.pdf

Saken har mätts i hundratals år i branschen och inte minst England. Att uppgifter inte finns tillgängliga beror mest på en allmän förträngning om tillgångarna och fantasier från världens makthavare om klimathotet. Att ställa samman uppgifterna skulle vara enkelt. Makthavarna föredrar en datormodell och uppblåsta teorier om att rädda världen. IPCC använder kolfantasisiffror i modellerna. Sanningen skulle dra pluggen på surret från världsförbättrarna. Specielt Kina är intressant.

Under det sista året har kineserna övergått från att vara en exportör till en importör av kol. Och det är inga små mängder. Importen ligger idag på cirka 6 procent av förbrukningen. Bara en mindre del av världens kol transporteras på världshaven. Under året har kolpriset varit på uppgång. Utan den så kallade finankrisen hade det varit betydligt högre. Det är fortfarande långt kvar till priset innan finanskrisen. Men det kommer nog inte ta lång tid innan det överskrids. Till och med konservativa International Energy Agency varnar.

http://www.guardian.co.uk/business/feedarticle/9078307

När resurserna blir dyrare, ekonomin försämras och välståndet faller kan det uppstå en negativ självförstärkning. På liknande sätt som stenåldersmannen stoppades av brist på kunskap kan brist på resurser och energi stoppa utvecklingen i framtiden. Utan ett visst välstånd kan inte uppoffringar som leder utvecklingen framåt motiveras. Kostnadseffektiviteten upphör. Utvecklingen blir som en rävfälla. Att i detta läge bränna krut på fattiga avlägsna länder och även på deras energiförsörjning kan inte rekommenderas.

Permalänk | Anmäl #8 Urban Persson, 2010-06-02, 15:24

Global Välfärdspolitik

"Så länge människor bara har brännved och djurspillning för att möta sina energibehov kan fattigdomen aldrig utrotas. När dom däremot har tillgång till el och bränslen förändras livet radikalt."

Den förändringen - tillgång till bl. a el och bränsle har redan inträffat här i sverige. Kraven från befolkningen minskade tyvärr inte av att livet förändrades radikalt utan missnöjesnivån fortsatte att ligga precis på gränsen till öppen revolt. Hur kommer det att gå nu?

Permalänk | Anmäl #9 Tobias Wallin, 2010-06-03, 10:55

Fattiga länder måste vara perfekta test och utvecklingsmarknader för alla teknikbolag som kan leverera solenergi. Om det handlar bistånd bör pengarna satsas i dessa länder. I Kalifornien i USA testar man gigantiska anläggningar med solceller och solkraftverk av Sterling-modell. Vad jag vet är anläggningarna framgångsrika och den tiden då solceller ansågs vara för dyra och ineffektiva verkar vara förbi. Sterlingmodellen är dubbelt så effektiv motsvarande vanliga solceller avseende elproduktion.

Vi har även många bra exempel på småskaliga lösningar för enskilda hushåll och villor över hela världen där sol används som enda energikälla för både varmt vatten och elektricitet.

Det är exakt nu som bästa tillfälle är att satsa stort på solenergi både storskaligt och småskaligt.

När man tar hänsyn till hela livscykeln (faktor 4, faktor 10) vid produktion av energi och jämför olja/kol med solenergi framkommer hur skitigt och kostsamt allt annat blir i jämförelse med solenergi.

Sterling Dish 500MW solar power plant
http://www.youtube.com/watch?v=OTQ4cFn5sXs

Permalänk | Anmäl #10 Torbjörn Sassersson, 2010-06-07, 09:11

Anders W har i stort sett helt rätt. Att satsa på en lösning för världens fattiga så att de åtminstone kan laga mat måste vara prioriterat. Som det sker idag är avskogningen ett jätteproblem, både lokalt och globalt. Och det finns inga koldioxidspöken, bara klara fakta. Dels ett mycket stort underlag i form av forskningsrapporter och dels rent konkret. Åk till National Glacier Park och kolla. Temperaturstegringens kurva ser ut som en hockeyklubba i formen men det beror säkert bara på tillfälligheter. Tycks en del tro. Så ur alla perspektiv är det nödvändigt att hjälpa till med nya tekniska lösningar, som ibland kan vara enkla, för att lösa detta problem.

Permalänk | Anmäl #12 Robert Stahl, 2010-10-13, 14:54


annons:
annons:

Dagens populäraste artiklar


  1. Imamerna upplyser om tron, inte om lagarna
  2. Varför nonchaleras muslimer som vill ha jämställdhet?
  3. Toppmoderater: Vi stödjer Loreens kamp mot diktaturen
  4. Newsmill fyller en viktig funktion för sakkunniga röster
  5. Tar Newsmill ansvar för yttrandefriheten?
  6. Med RFSU:s retorik kan abort tillåtas fram till födelsen
  7. Kalifornien kan bli USA:s Grekland
  8. Azerbajdzjanska Riksförbundet bör ta avstånd från regimen i Baku
  9. En bokstavstroende muslims svar till Uppdrag Granskning
  10. Stryp inte mångfalden i den svenska skolan, MP
  1. Imamerna upplyser om tron, inte om lagarna
  2. Varför nonchaleras muslimer som vill ha jämställdhet?
  3. Med RFSU:s retorik kan abort tillåtas fram till födelsen
  4. Tar Newsmill ansvar för yttrandefriheten?
  5. Newsmill fyller en viktig funktion för sakkunniga röster
  6. Klimatpolitiken gör mer skada än nytta
  7. Stryp inte mångfalden i den svenska skolan, MP
  8. Toppmoderater: Vi stödjer Loreens kamp mot diktaturen
  9. En bokstavstroende muslims svar till Uppdrag Granskning
  10. Stora risker med MP:s energipolitik
  1. Stoppa bojkottsförsöken mot Israel
  2. Vad gjorde Jan Björklund på Bilderberg-gruppens möte 2009?
  3. För terroristen i Norge var svenska SD ett ljus i mörkret
  4. Reaktionerna på den ekonomiska krisen hotar EU:s existens
  5. Dags för ett nytt svenskt förhållningssätt till EU
  6. Tack vare SD har vi nu en kritisk debatt om mångkulturen
  7. Missnöjda soldater blir dyrt för Försvarsmakten
  8. Länderna måste undvika protektionism
  9. Censuren på arbetsplatser är ett demokratiproblem
  10. Dagstidningarna märkligt lågmälda om nya klimatfynd

Newsmill-bloggen

Newsmill med i nationella provet

100 000 gymnasieelever sitter nu och skriver nationellt prov i svenska. Enligt uppgift ingår två Newsmill-artiklar, ...

annons:

Om Newsmill

Newsmill är det första sociala mediet i Sverige som spinner kring nyheter och debatt. Vi publicerar varje dag olika personer med exklusiv kunskap om dagens viktiga händelser. Om du har egna erfarenheter av de frågor vi tar upp kan du omedelbart medverka i debatten. Du kan kommentera och skriva egna inlägg som publiceras på hög nivå eller medverka genom din blogg.

 

Läs mer om Newsmill

Newsmill-bloggen

Newsmill med i nationella provet

100 000 gymnasieelever sitter nu och skriver nationellt prov i svenska. Enligt uppgift ingår två Newsmill-artiklar, ...

Vad är att Milla?

Millningen är ett sätt att kommentera med känslor. Du väljer ett ord eller ett namn som du vill mäta i opinionen och läsarna kommenterar genom att välja en av fyra känslolägen som representeras av fyra färger. Rött är arg, blått är glad, grön nyfiken och gult är uttråkad. Resultatet visas direkt och rubriken på artikeln färgas med den färg som de flesta väljer.


 
© 2008 Newsmill. All rights reserved.