Biståndet

Gunilla Carlsson om Biståndet

Gunilla Carlsson: Sidas ledning ansvarig för systemfelen

Publicerad: 2010-05-26 17:05, Uppdaterad: 2012-02-15 14:02

Biståndet och biståndsförvaltningen lider av omfattande systemfel. Det går inte att skylla på tidigare socialdemokratiska regeringar. Ansvaret ligger hos Sidas ledning när det gäller myndighetens tillkortakommanden, skriver biståndsminister Gunilla Carlsson.

515 millningar
32 kommentarer
Bokmärk & dela artikelnTipsa om artikeln vie e-post
Facebook
Twitter
dela
skriv ut
Facebook
Twitter

Om författaren

Gunilla Carlsson (m) är biståndsminister.

Hur står det till med den svenska biståndsförvaltningen? Under min tid som biståndsminister har jag gjort mitt yttersta för att skapa förutsättningar för ett effektivt bistånd som ger resultat i fattiga människors liv. En viktig förutsättning för detta är en biståndsförvaltning som tar korruptionsproblem på allvar och hanterar skattepengar ansvarsfullt. Tyvärr har jag missbedömt omfattningen av biståndsförvaltningens utmaningar. Alliansregeringens reformering av det svenska biståndet måste därför intensifieras och styrningen av Sida måste stärkas. För att nå visionen om ett bistånd som gör nytta fullt ut krävs omfattande förändringar och en mandatperiod till.

I höstas skrev jag en artikel där jag uppmärksammade en korruptionsskandal inom det zambiska hälsoministeriet. Det kunde konstateras att svenska medel inom hälsosektorn under flera år varit föremål för grov korruption och förskingring av betydande belopp, utan att det uppmärksammats inom biståndsförvaltningen.

För mig blev detta droppen som fick bägaren att rinna över. Jag berättade offentligt om min oro över att detta korruptionsfall med största sannolikhet vare sig var en engångsföreteelse eller ett undantag. Min oro bottnade i en stigande insikt efter då tre år på biståndsministerposten om att korruption dagligen undergräver svenska och andra utvecklingsinsatser runtom i världen. Och att vi själva, trots tydliga etiska riktlinjer och avsiktsförklaringar, fortfarande var för dåligt rustade för att effektivt förebygga, upptäcka och bekämpa korruption. Jag sa att jag som biståndsminister ytterst har ansvaret men att problemen var så komplexa och omfattande att vi behövde ett brett meningsutbyte bland svenska biståndsaktörer om vad som måste göras. Min artikel blev startskottet för en ovanligt livlig biståndsdebatt under hösten, där viktiga skillnader i synen på biståndets utmaningar och möjligheter kom fram i ljuset.

Idag, nio månader senare, vill jag lyfta fram sanningen om den hantering av svenska skattemedel som gjorde det möjligt att förskingra 56 miljoner biståndskronor i ett av Sveriges största biståndsländer utan att någon uppmärksammade korruptionen förrän den avslöjades i zambisk lokalpress. Det är ingen vacker historia. Men tyvärr befarar jag att den säger mycket om de mekanismer och trögheter som försvårar reformeringen av biståndet.

På begäran av svenska ambassaden i Lusaka utförde revisorer från Ernst & Young AB och Moore Stephens LLP efter att skandalen avslöjats, en oberoende granskning av den svenska hanteringen av stödet till hälsosektorn i Zambia. Deras främsta uppgift kan sammanfattas i två frågor: Hur var det möjligt att betydande oegentligheter vid det zambiska hälsoministeriet kunde pågå så länge utan att upptäckas av Sida? Är det möjligt att en liknande situation skulle kunna uppstå igen i framtiden?

Svaret var tydligt. Enligt konsultrapporten kan korruptionsskandalen i Zambia förklaras av flera allvarliga brister i Sidas hantering av såväl förberedelser som uppföljning av programstödet till hälsosektorn. För mig som biståndsminister är det nedslående läsning, som i stora delar bekräftar de iakttagelser som den svenska Riksrevisionen har gjort.

Av konsultrapporten framgår att det svenska stödet till hälsosektorn föregicks av en otillräcklig, delvis felaktig och undermåligt dokumenterad riskanalys; att varningssignaler om korruptionsmisstankar vare sig noterades eller åtgärdades; att orena revisionsberättelser ignorerades och att alltför lite tid avsattes för att diskutera ekonomiska frågor vid möten mellan biståndsgivare och hälsoministeriet.

Nu skulle alla som väljer att ursäkta korruption i biståndet med att "det är sådant man får räkna med" kunna hävda att detta är ett exempel på en klantig hantering i ett enstaka fall. Men i rapporten görs en annan analys.

Det som bekymrar mig mest är att revisorerna bedömer det som möjligt och till och med sannolikt att de problem som identifierats i hanteringen av det svenska hälsosektorstödet i Zambia skulle kunna förekomma var som helst. De betonar därför vikten av att deras rekommendationer genomförs i hela den svenska biståndsförvaltningen, för att undvika att biståndsfinansiering används fel, genom bedrägeri, oegentligheter eller ren vanskötsel. Samma typ av analys har under våren gjorts av såväl Riksrevisionen som Ekonomistyrningsverket. Deras granskningar av Sidas interna styrning och kontroll visar på omfattande brister. Bristerna är systematiska och strukturella vilket kräver kraftfulla åtgärder och organisatoriska förändringar.

Granskningarna visar att de riskbedömningar som görs inför biståndsinsatser är svaga och att försummad efterlevnad av interna regler är ett återkommande problem, vilket i sin tur är starkt förknippat med de korruptionsfall som uppdagats. Sida använder inte heller revisioner och granskningar som kontrollmetod på det sätt som myndigheten borde.

Det finns även väsentliga brister vad gäller ekonomisk planering och uppföljning av myndighetens förvaltningsmedel, vilket har lett till för höga kostnader. År 2009 uppgick Sidas ekonomiska underskott till 48 miljoner kronor. För att ge Sida möjlighet att hantera den ekonomiska situationen beslutade regeringen i december 2009 att bevilja myndighetens begäran om en utökad anslagskredit. Anslagskrediten är till för att en myndighet tillfälligt ska kunna dra över budgeten ett år för att betala tillbaka pengarna senare. Nu visar det sig att de sparåtgärder som myndigheten vidtagit för att komma till rätta med underskottet inte har gett avsedd effekt utan att underskottet istället riskerar att öka. Detta illustrerar att myndigheten inte anpassar sina kostnader till den av Riksdag och regering tilldelade förvaltningsbudgeten och att Sida inte har genomfört de åtgärder som krävs för att komma i ekonomisk balans.

Ingen annan slutsats kan dras av detta än att biståndet och biståndsförvaltningen lider av omfattande systemfel, som motiverar intensifierade reformer och tydligare styrning. Problemen är helt enkelt så omfattande att vi inte kan slå oss till ro med en åtgärdsplan för Zambiastödet och en ny antikorruptionshandbok på skrivbordet. För det handlar inte bara om Zambia och stannar inte vid korruptionshanteringen. Det handlar om den svenska biståndsförvaltningens grundläggande uppdrag att leverera ett effektivt bistånd enligt den politik som regeringen fastslagit.

Regeringens tydliga fokus på resultat har i debatten seglat upp som en dragkamp mellan mig som ansvarigt statsråd och Sida om synen på hur vi faktiskt kan följa upp resultat av den verksamhet som vi stödjer. Jag vill hävda att vi dag har en gemensam syn på detta. Men problemet kvarstår, att resultatorienteringen ännu inte tillfullo nått ut i hela organisationen. Här har Sidas ledning ett viktigt ansvar som värdebärare inom organisationen för att skapa incitament för personalen i förändringsarbetet.

Att bekämpa fattigdom är ingen uppgift som kan hanteras lättvindigt. Jag har lagt ner stor kraft på att reformera biståndet just för att jag tar uppgiften - att bekämpa fattigdom och förtryck - på allvar. Övertygelsen att ett effektivt bistånd är möjligt har legat bakom regeringens ökade krav på Sida att skapa ordning och reda genom en ansvarsfull medelshantering och ökat fokus på resultat. Alliansregeringen har vidtagit en lång rad, ibland detaljerade åtgärder för att förbättra styrningen av Sida, men vi måste göra mer. Sida har vidtagit åtgärder i såväl det enskilda Zambiafallet som i sitt generella arbete mot korruption, men inte heller det har visat sig vara tillräckligt. Förklaringen återfinns i de granskningar som nu ligger på bordet och som visar att jag har underskattat de problem som finns inbyggda i gammelbiståndets strukturer.

Det står därför idag klart för mig att vi inte kan nöja oss med att städa upp i enskilda fall, att det inte går att lappa och laga sig till ett fungerande bistånd, utan att det krävs ett rejält omtag. Regeringen ansvarar för att se till att biståndspolitik inte stannar vid att formulera goda tankar, utan skapar förutsättningar för ett bistånd som kan ge goda resultat. Sidas huvuduppgift är att hantera, kontrollera och följa upp biståndspengar. Såväl regeringen som Sida har anledning att fråga sig om vi lever upp till våra respektive roller och ansvar i dessa avseenden.

Att vi fortfarande inte med säkerhet kan säga att svenska biståndsmedel hanteras effektivt kan inte enbart skyllas på den sopa-under-mattan-attityd som präglat tidigare socialdemokratiska regeringars förhållningssätt till biståndet. Och det kan definitivt inte skyllas på enskilda Sidamedarbetare, som med stort engagemang varje dag utför det arbete som förväntas av dem. Ansvaret ligger hos Sidas ledning när det gäller myndighetens tillkortakommanden.

Jag är ytterst ansvarig för det svenska biståndet, men kan inte förväntas agera revisor ute i fält. Det är ett ansvar som åligger Sida och de aktörer som är satta att genomföra svenska biståndsinsatser. På motsvarande vis är det är mitt ansvar att klargöra att min vision om den svenska biståndsförvaltningen är en vision om en biståndsförvaltning som ser som sin mest centrala uppgift att hålla ordning på pengarna och se till att de hamnar där de gör mest nytta. Sida men även UD har ett ansvar att se till att den visionen genomförs i praktiken.

Striden om framtidens bistånd kommer att stå mellan dem som tycker att det räcker att tala vackert om fattigdomsbekämpning och oss som är beredda att göra det som krävs för att få biståndet att fungera på riktigt.

Gunilla Carlsson
Biståndsminister (M)

Gunilla Carlsson (10 artiklar)

Anmäl

Trackback URL: http://www.newsmill.se/trackback/22911

32 kommentarer Logga in för att kommentera
I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.

Det enda vettiga är att dra pluggen på biståndet. Det behövs ingen sådan byråkrati. En annan mer marknadsorienterad möjlighet är att finansiera utbildning med skolpengar och en uppstöms skatt på kol och samtidigt göra en global avbyråkratisering på inte minst energiområdet, vilket jag har tagit upp här bredvid.

http://www.newsmill.se/artikel/2010/02/18/minskat-flygande-b-r-inte-vara...

Permalänk | Anmäl #1 Urban Persson, 2010-05-26, 18:32

Härligt att du driver detta med de behövandes bästa framför ögonen, din insats är strålande.
Kommer ni ihåg på 70-talet när Palmes gäng skickade 50 miljoner
i bistånd till Cuba, samtidigt som Castro skeppade stridande förband till Angola för att slåss tillsammans med kommunisterna?

Permalänk | Anmäl #2 Robert Pettersson, 2010-05-26, 19:47

Carlsson borde avgå. En biståndsminister som har lyckats alienera hela Sida kan inte sitta kvar. En minister som hade förvalitningens förtroende skulle aldrig behöva lägga upp en sådan här artikel. Carlsson har visat sig vara lika mycket rätt kvinna på rätt plats som Stegö Chilò var det som kulturminister.

Permalänk | Anmäl #3 nafetS, 2010-05-26, 19:51

#3 nafetS - vad sägs om följande formulering istället?

"Sidas ledning borde avgå. En lednings som har lyckats alienera sin uppdragsgivare kan inte sitta kvar. En ledning som hade ministerns förtroende skulle aldrig behöva beskrivas i en sådan här artikel."

Jag är dålig på svensk förvaltningslagstiftning, men är det inte så att myndigheten har att följa det uppdrag som ansvarig minister ger den på det sätt som beskrivs av ministern?

Det verkar på mig som att Sidas ledning, troligen van vid att dom (av politiska och ideologiska skäl) fått lov att sköta verksamheten tämligen ostörd under en mängd år, plötsligt fått krav på sig att uppfylla tämligen rimliga krav på att följa regler (sina egna regler, märk väl) och att använda skattepengar på ett effektivt sätt.

Att ett antal tjänstemän blivit "alienerade" av att ansvarig minister börjat ställa rimliga krav på dom ser jag bara som positivt - dom verkar behöva skakas om och dammas av.

Permalänk | Anmäl #4 Dilbert, 2010-05-26, 21:26

Jag hoppas nu att Gunilla Carlsson vidtar en genomgripande omprioritering i biståndet.

Det är orimligt att ett litet land som Sverige ska vara världens TREDJE STÖRSTA biståndsgivare till palestinierna med över 800 miljoner kronor/år-

Likaså måste medlen till propagandaorganet Diakonia på över 300 miljoner kronor/år kraftigt skäras ned. Diakonia är främst ett propagandaorgan mot Israel där deras PR-tsar Joakim Wohlfeil leder propagandaresor för svenska journalister och riksdagsmän.

Hatsekten "Palestinagrupperna", som disponerar ca. 40 miljoner kronor från SIDA måste avföras från SIDAs bidragsrullor. De genomför bojkotter mot SVENSKA FÖRETAG och mot Israel i brott mot svensk utrikespolitik. Både deras ordförande och informationssekreterare lobbar dessutom OFFENTLIGT för en rödgrön seger i valet.

Alla statliga bidrag via SIDA till Sveriges Kristna Råd (SKR), som är en kristen antisemitisk organisation -- eller snarare sekt -- som driver ett nätverk av "Ekumeniska följeslagare" i Israel och på de palestinska områdena som sedan uppmanas att bedriva hatpropaganda mot Israel genom debattartiklar och hundratals seminarier MÅSTE DRAS IN.

Om ovannämnda driga 800 miljoner kronor radikalt skär ned så kan svenska biståndsinsatser fokuseras där de gör nytta, och till mottagare som visat att de är intresserade av att fritt från korruption, våldshyllningar och hat verka för en bättre framtid för sitt eget samhälle.

Ta tag i DENNA utgiftspost nu, Gunilla!

Mvh
Lotta

Permalänk | Anmäl #5 Lotta S, 2010-05-26, 22:41

Instämmer med #5 Lotta S.

Så länge Gunilla Carlsson vräker in MILJARDER i den korrumperade, råantisemitiska, palestinska terrorfabriken så är det uppenbart att hon inte gör någonting överhuvudtaget för att förbättra biståndsprocessen.

Det är som när Mats Odell snackar om att ersättningarna i statliga bolag måste vara rimliga och sen höjer Telias chefslöner med 30%.

Sverige blöder och den borgerliga regeringen har noll och inget att uppvisa när det gäller resultat i kampen mot korruptionen utan bara ord utan handling.

Permalänk | Anmäl #6 Bo T, 2010-05-27, 07:02

Det är bra att regeringen nu ser över hur biståndet hanteras. Den verkar hittills mest ha handlat om att det ska se bra ut på papper, snarare än att effektivt göra sin uppgift.

Om det #5 Lotta skriver stämmer så är det symptomatiskt för flummet som verkar styra biståndspolitiken.
Jag håller inte med om att man inte kan skylla på tidigare regeringar. I den bästa av världar så gör myndigheter det som är rätt snarare än att följa signaler de får från politikerna (som ju är deras arbetsgivare). Bara att titta på migrationsverkets arbete där de fått signaler om att lagar inte behöver följas.
Men vi lever inte i den bästa världen.

Permalänk | Anmäl #7 Pentti Heikkinen, 2010-05-27, 07:39

Gunilla Carlsson, rätt och modig kvinna. Sida har allt för länge fått leva sitt liv i det dunkla. Mera, mera, lyft på varenda sten!

http://soldatmamma.blogspot.com

Permalänk | Anmäl #8 Carina Nordén Åkerlund, 2010-05-27, 07:37

Det finns väl ingen annan förvaltning som så genomsyras av socialdemokrati som SIDA. Att den saken lett till en verksamhet som efter svenska förhållanden har exceptionellt starka inslag av korruption borde väl få en och annan att tänka till.

Permalänk | Anmäl #9 t, 2010-05-27, 07:41

Gunilla: Du skulle behöva minst tre mandatperioder till för att städa upp i byråkratsvulsten. (S)ida är en styrelse. Men hur styrs allt när man kan förskingra så mycket pengar. Säger bara Jesus A-a! Hur många fler finns det där inne som skulle behöva nagelfaras?

Johan af Donner är en till i en annan organisation. Han fick fem år. Är väl ute om tre. Undrar om såna där tjuvar och bedragare skäms när alla vet vad dom sysslat med. Nä, skulle inte ens tro det. Så dom får egentligen inget straff. Fritt fram! Korpa på alla ni som kan!

Det sista Björn von der Esch gjorde var att varna för korruptionen inom EU. Ju större organisation och byråkrati desto bättre. Och dom som blåser i visselpipan kastas ut med fötterna före. Nu är läget ännu bättre inom EU med nya presidenten Rompuy som ska anställa fem tusen pers till. Som ska bygga upp en organisation som ska beskatta oss alla. Hydra! Hydra! Byråkratin sväller enligt Parkinsons lag = till slut gör minst sju personer ett jobb som en klarar av.

Permalänk | Anmäl #10 Helena Palén Olofsson, 2010-05-27, 08:10

Hydran har många armar, lyckas man hugga av en växer det genast ut en ny som begärligt griper tag;
-Varför så många miljarder i bistånd när det finns så lite dokumenterat om den faktiska nyttan? 56 miljoner är väl bara en droppe i havet när miljarderna rinner ut från välfärdslandet, ett land där åldringar inte får bo tillsammans de sista ljuva åren, eller där pensionärer får dela med sig av nedskärningar när "Allaskamä", är hövdingar i det mörkaste Afrika eller palestinier mer värda än de som lagt grunden under ett helt arbetsliv för det svenska välståndet, upplevt av ett allt mindre men allt rikare fåmansvälde bestående av politiker, byråkrater, välmående konsulter med miljonuppdrag som de fått på falska premisser (sjukvårdsskandalen i Sundsvall).
-Borde det inte bistånd lika väl som socialunderstöd, A.kASSA

Permalänk | Anmäl #11 Ebbe Cederblad, 2010-05-27, 08:39

-forts.
bli föremål för behovsprövning i tider av ekonomiskt kaos, förvirring och skuldsanering?

Permalänk | Anmäl #12 Ebbe Cederblad, 2010-05-27, 08:41

Ohållbart, Gunilla.

Vad är syftet med detta? Upplysa väljarna? (Det finns ett gäng pressmeddelanden, ESV-rapporter, egna rapporter med en mer nyanserad bild.) Vinna valpoäng? (För sent.) Visa din handlingskraft? (Funkade möjligtvis med första debattartikeln, vid det här laget borde folk inse att en minister som agerar så här INTE har en verksamhets bästa framför ögonen. Konstruktiv kritik i dialog är en sak, polemik i en debattartikel tre månader innan val är en helt annan.)

Permalänk | Anmäl #13 Sara L, 2010-05-27, 08:52

Ekot meddelade just att Anders Nordström - generaldirektör på Sida - får sparken. Det behövs förändring för att få ner underskotten. Verkligen. Fler huvuden kommer säkert att rulla. Ekonomistyrningsverket påpekar systemfel. Herregud! Gunilla Carlsson har slutat prata. Hon har satt spaden i jorden och börjat gräva. Bravo!

Ebbe: Du har rätt! Alla andra är mer värda än en fattigpensionär i Sverige.

Permalänk | Anmäl #14 Helena Palén Olofsson, 2010-05-27, 09:20

Helt rätt agerande Gunilla
Alla vi som har arbetat för FN och andra biståndsorganisationer vet att det förekommer korruption i biståndsmottagandeländer. Just utvärderingen av målen har varit eftersatt.
- För att öka effektiviteten ännu mer hade varit bra om SIDA:s nya ledning tar till nytta den kunskap som finns i Sverige ifrån de länder som tar emot svensk bistånd. Då menar jag: språkmässiga, biståndsmässiga och nätverksbaserade i det landet/länderna där vi misstänker korruption. Om man redan vet vilka vägar beslutsfattare i de här olika länderna använder sig av för att förskingra biståndsmedel, då är det lättare att agera i förväg ju. Då slipper vi all misstänksamhet, ökar effektiviteten och biståndet når rätt ändamål.
After all, vi ska väl arbeta mer förbyggande, eller hur?

Permalänk | Anmäl #15 Avni Dervishi, 2010-05-27, 09:31

"Alla vi som har arbetat för FN och andra biståndsorganisationer vet att det förekommer korruption i biståndsmottagandeländer."

#15 Avni Dervishi. HELA den svenska biståndsprocessen är genomkorrumperad. Det är väl ingen som inbillar sig att tiotals miljarder kronor försvinner utan kick-backs...

Permalänk | Anmäl #16 Bo T, 2010-05-27, 09:53

Helt rätt att biståndsminister Gunilla Carlsson, att agera efter noga övervägande och genom gång av SIDAS verksamhet.Det finns en av de anställda eller ev har varit anställd på SIDA som dessutom har varit socialdemokratisk ordf i HSN 5 som lade ner 3 av 5 offentliga VC i Göteborg 2004, utan konsekvensanalys vare sig före eller efter nedläggningar. Dessa nedläggningar medförde ödesdigra konsekvenser i den då redan utarmade primärvården i Gbg.Sedan valet 2006 är denns S-kvinna ordf. i utförarstyrelsen för Sahlgrenska universitetssjukhuset,Mölndals sjh och Östra sjh.Tillsammans med Fp och Centern som dessutom styr hela VG.regionen har de så till den milda grad omorganiserat så personal och patienter far hur illa som helst.Sjv.personalen hinner inte ens tänka innan politikerna tycker eller hittat på ngt nytt arbetssätt.Sjukvård är inte bilindustri/processindustri. -den heter Volvo och Saab i västsverige!!!!! Den RÖDA tråden, med denna kvinna i spetsen kandiderar nu till till ett fortsatt soc.dem förtroende till regionstyrelsen i VG.regionen..Summa SIDA och makltfullkomlig soc.demokratisk politiker i Göteborg kan det sägas tydligare.Ta bort alla politiker från sjukvården.

Permalänk | Anmäl #17 Agneta Berglöw, 2010-05-27, 10:51

När det första demokratiska systemet i modern tid infördes i USA på 1820-talet i samband med valet av president Andrew Jackson ändras systemet för förvaltningens styrning. Jackson gav helt enkelt något tusental chefer sparken och ersatte dessa med sina egna vänner. Idag har exempelvis ambassadör Barzun i Stockholm fått ett förtroende av president Obama, liksom den tidigare ambassadören Wood hade motsvarande från president Bush. Med ett sådant system kan inte en minister säga att det inte var mitt fel. Politikerna i Sverige är falska, håller varandra om ryggen och har gjort upp en agenda. När de väl kommer till makten har det ingen beydelse vem som styr. Det enda som de är intresserade av är att få makt. Och babbla. Regeringen borde nu försöka finna den person i Zambia som försnillade mest pengar och göra denne till generaldirektör för SIDA, ty personen är nog mindre inkompetent är någon rekryterad i Fjollträsk

Permalänk | Anmäl #18 Urban Persson, 2010-05-27, 12:02

“- Jag är både glad och stolt över att ha kunnat rekrytera Anders Nordström till posten som Sidachef. Anders kombinerar ett brett biståndskunnande med en imponerande erfarenhet av att driva förändringsarbete i stora organisationer. Jag är övertygad om att han har de ledaregenskaper som krävs för att stärka Sidas förmåga att öka kvalitén och effektiviteten i det svenska biståndet. Det säger Gunilla Carlsson, minister för internationellt utvecklingssamarbete.”

Permalänk | Anmäl #19 Allfons Mållgan, 2010-05-27, 12:58

Korruption går ofta hand i hand med bistånd. Anställda konsulter inom regeringar i utvecklingsländer kan förlora sina jobb om de protesterare emot oegentligheter och korruption. Det räcker ofta med att arbetsgivare, d v s, mottagarlandets departement säger att de inte längre vill ha denna konsult. Detta är ett moment 22 för konsulter som inte vill förlora sina jobb och framtida möjligheter till anställning. Internationella organisationer vill också ta vara på de projekt de har fått biståndspengar till. Därför kan det också ligga i dessa organisationers intresse att inte bråka för mycket om korruption.

Permalänk | Anmäl #20 Terry K, 2010-05-27, 14:19

President Jackson sågs som en skurk i Sverige i nästan hundra år. I uppslagsverk från år 1911 står det: ”Under dennes påverkan infördes det fördärfliga så kallade ”spoilssystemet”, som kännetecknades af, att ämbetsmän i massa afskedades för att lämna rum för presidentens partivänner.”

Vid denna tid var den svenska demokratin inte så utvecklad: ”Jacksons ämbetstid - han återvaldes år 1832 och satt som president 1829-37 - betecknar det stora demokratiska genombrottet på godt och ondt i Förenta staternas statslif.” Något senare gjorde makthavarna upp för att inte få något liknande. Wallenberg och facket är fortfarande kompanjoner, liksom moderater och socialdemokrater.

Jackson är inte längre en skurk och historieförfalskningen är uppenbar för dem som öppnar ögonen. Nu gäller det att babbla på maximalt för att minska intresset för invandringen och hålla Sverigedemokraterna under 4 procent. Om sunt förnuft och sakfrågor kom in i politiken så vore det förkastligt och ett systemfel av stora mått.

http://runeberg.org/nfbl/0617.html

Permalänk | Anmäl #21 Urban Persson, 2010-05-27, 14:23

Carlsson gör rätt i att omorganisera Sida, men resultatet blir verkningslöst om inte utvecklingspolitisken i grunden också reformeras. En utvecklingspolitik som fortsätter att ta sin utgångspunkt i enprocentsmål och utbetalningsmål leder oss fel. Det svenska biståndet för 2010 uppskattas till 34 miljarder kronor. Efter regeringens kraftbantning av antalet mottagarländer (vilket var sunt) ska nu samma volym betalas ut till hälften så mänga länder som tidigare, vilket är mindre sunt. Huvudfokus är länder i Afrika, som redan idag är kraftigt biståndsberoende och med allvarliga korruptionsproblem. För mycket bistånd på fel ställe kan driva på korruption, minska tillväxten, bromsa reformarbete och urholka demokratin. Istället för att öka produktiviteten livnär sig ländernas regeringar på bistånd. Regeringarna blir ansvariga gentemot biståndsgivare, istället för sin befolkning, som fortsatt lider i det tysta. Nuvarande biståndsekvation går inte ihop. Det går inte att pumpa in stora volymer bistånd, under utbetalningstryck, till länder med bristande samhällsstyrning och samtidigt ställa ökade krav på kontroll och styrning. Carlsson har inlett ett viktigt reformarbete av biståndet men bör även rätta till de systemfel som finns i utvecklingspolitiken. Utvecklingspolitiken bör ta sin utgångspunkt i de förutsättningar som råder i mottagarländerna och på forsning om när och hur bistånd bäst gör nytta.

Permalänk | Anmäl #22 Alexandra Silfverstolpe Tolstoy, 2010-05-27, 16:11

Detta var ju väntat, med ommöblering i SIDA! Hela SIDA är ett enormt fiasko, och skall icke styras med statliga medel.
I minst 50 år, har det pyttsat ut miljader till diktaturen. Ledarna har skott sig på svenskarnas bekostnad. År efter år, har avslöjande skett utan åtgärd. Svenskarnas bidragsiver är enorm, så länge staten står för fiolerna. Avsluta SIDA:s vansinne, och låt de svenskar som i sin iver vill ha detta bidragsvansinne, att betala själva, utan att kräva hela befolkningens insatser.
Så en liten fråga till Minister Gunilla Carlsson:
När hizbollahs bostäder i Beirut pulveriserades av Israel av känd anledning, flydde ett antal s k "svenskar" till grannländer som Syrien, Irak och Cypern. Socialdemokraternas "biståndsminister"
Carin Jämtin startade före valet 2006 en enorm hemtagning av dessa "svenskar" där även ett antal av dessa hizbollah-terrorister
med Libanesiska medborgare förekom. Efter valet 2006 övertog du
det socialistiska ärendet med hemtagningen av dessa. Från 2007
hemtogs från Irak ett antal Libanesiska "palestinska" medborgare
och shiamuslimer, där ett flertal nu begått att antal allvarliga brott med dödlig utgång! Varför kontrolleras inte personer som ni så envetet vill släpa hit, och där terrorister skall erhålla en friplats för fortsatt verksamhet, nu mot vår egen befolkning. Vet du vad? Jag anklagar dig för att medvetet orsaka detta elendet mot vår befolkning! Har du något försvar, mot min anklagelse, så bör den komma nu innan valet! Samtidigt vill jag påminna dig om, att "Mein
Kampf" är den mest sålda boken hos dessa, före deras "koranen"!

Permalänk | Anmäl #23 Leif Tore Åhlin, 2010-05-27, 16:34

Faktiskt vill man kräkas lite lätt! Usch! 34 miljarde! Vart kommer pengarna ifrån? Och vart tar dom vägen? Inget blir ju bättre!

Permalänk | Anmäl #24 Helena Palén Olofsson, 2010-05-27, 21:14

Nä, en bomb i systemet skulle inte vara helt fel.

Permalänk | Anmäl #25 Helena Palén Olofsson, 2010-05-27, 21:14

Mycket,mycket bra jobbat och du ger åter tilltro för biståndsarbete.

Hatten av för en rättskaffens kvinna.

Permalänk | Anmäl #26 Bertel Kevin, 2010-05-27, 21:23

Den moderata biståndsministern Gunilla Carlssons kritik av SIDA är uppenbarligen i allt väsentligt politiskt motiverad trots att hon väljer att sparka SIDA:S Generaldirektör baserat på föregiven bristfällig ekonomisk kontroll.

Att det rör sig om politiska motiv är lätt att förstå när man läser denna artikel från Afghanistankommiténs ordförande TORBJÖRN PETTERSSON. http://www.newsmill.se/artikel/2009/08/26/bra-bistand-behover-inte-kosta...

Han noterar nämligen i sin artikel att Alliansen i Afghanistan avser att kanalisera en ökad andel av biståndet genom staten Afghanistans adminstrativa system.

Med tanke på att detta administrativa system - i den mån det existerar - är ett av världens mest korrrumperade kan jag inte dra någon annan möjlig slutsats än att Gunilla Carlsson ljuger om den verkliga orsaken till att Anders Nordström får sparken.

Sanningen förefaller i stället vara att Gunilla vill omorientera SIDA till att mindre verka för effektivt bistånd till fattiga genom världens demokratiska vänsterorienterade regimers administrationer ?
För att i stället gynna regimer som t.ex. Karzais genomkorrumperade regim. En "regim" som garanterat kommer att "kanalisera" det mesta av biståndet de får kontrollera till egna fickor och syften. Syften som har föga samband med bistånd till Afganistans fattiga.

Ja, det är ju verkligen ett lovvärt syfte för vårt bistånd till tredje världen? NOT !

Och avskedet av SIDAs generaldirektör på dessa enligt min mening förljugna grunder bekräftar tyvärr min uppfattning om alliansens politiker.

Permalänk | Anmäl #27 Börje Lundberg, 2010-05-28, 00:16

Här är ett betecknande exempel på hur Gunilla Carlssons och Alliansens biståndspolitik är tänkt att fungera. Exemplet är hämtat från Per Gahrtons artikel: http://www.newsmill.se/artikel/2010/05/27/bildts-georgienstod-for-demokr...

"Sverige har under Bildts ledning markant ökat sin närvaro i Georgien, bl a genom att öppna en ambassad och avsätta 120 miljoner i årligt bistånd. Ingen kunde vara mer positiv till detta än jag - om jag inte hade funnit alltfler tecken på att det inte handlar om att stödja det georgiska folket på dess väg mot demokrati och välstånd, utan snarare utgör ett stöd till den sittande regimen och dess strävan att fungera som NATO:s verktyg i det nya "stora spelet" om inflytande över Kaukasusområdets energikällor och transportvägar.

Så vårt bistånd ska kanaliseras till högerorienterade och genomkorrumperade regimer typ Karzai och Saakashvili och deras krigsinsatser för Washington ......

Ska vi delta i sådant med våra skattemedel ?!

Permalänk | Anmäl #28 Börje Lundberg, 2010-05-28, 12:47

Löjligt av biståndsministern att avsäga sig allt ansvar i att svensk biståndspolitik fallit fel. Gunilla Carlson har högsta ansvar för biståndspolitik, känns onekligen som att SIDA och dess funktionalitet borde vara en av hennes viktigare punkter i arbetsordningen. Att skylla allt på ledningen och säga att hon inte kan "förväntas agera revisor i fält" är typexempel på politikers förmåga att trixa med ord. Gunilla, förstår du inte att din skylla-ifrån-sig-retorik undergräver förtroendet för käre biståndsministern?

Permalänk | Anmäl #29 Basar Gerecci, 2010-05-28, 13:09

Redan 1985 påvisade vi korruption i en utvärdering - en SIDA handläggare instruerade oss att to bort det "vad skall journalister säga...".
Sida Evaluation Manual från 1994 samt den från 2004 , senare reviderad beaktar inte korruptionsfrågor.
Jag har gjort mer än 20 utvärderingar för Sida. Ingen av uppdragsbeskrivningarna har berört korruptionsproblematiken.
Det finns mycket att säga om Sidas utvärderingar.

Permalänk | Anmäl #30 Tom Alberts, 2010-05-28, 21:46

Det finns mycket att säga om vårt bistånd- redan 1982 skrev jag en debattartikel: "Vårt bistånd saknar kunskap och långsiktighet".

Under några månader har jag funderat över Sidas utvärderingar. Det finns mycket skrivet om dem men problement tycks kvarstå:

1995/96 gjorde jag och Dr. Jessica Andersson en utvärdering av Sidas målsättning om miljöfrågorna i samtliga utvärderingar (drygt 80). - Det fanns massor av brister i Sidas utvärderingar. Vi ställde då frågan om inte "Evaluation Manual for SIDA" (Elisabeth Levin 1994) var bindande. Vi fick svaret NEJ.
Bl.a. som resultat av utvärderingen införde SIDA Management Response 1998 - Mycket bra initiativ av den dåvarande chefen för UTV Ann-Marie Fallenius.
Några år senare gjorde vi en uppföljning och kunde konstatera att bl.a. det fanns ytterst få Management Response. Sedermera gjorde Sida en utvärdering av Management Response och endast 50% av utvärderingarna hade management response. (Sida's Management Response System. Sida Studies in Evaluation 06/01).

2004 publicerade Sida "Looking Back, Moving Forward. Sida Evaluation Manual". Under en tid? var den bindande för Sida utvärderingar.

Helt nyligen slutförde jag en utvärdering av Sidas stöd till miljöekonomi via Göteborgs Universitet. Här inträffade flera frustrerande incidenter.

1. Utvärderingsteamet blev instruerad att inte beakta a) genusfrågor b) inte diskutera kostnadseffektivitet och slutligen c) inte använda oss av participatory methods. Det finns skriftlig dokumentation.
Dessa frågor är centrala för utvecklingsbiståndet och nämns uttryckligen i Sidas Manual.

2. Jag kontaktade sedermera Sidas GD som bollade frågan vidare till en jurist och då jag ville ha en dialog med en chef bollades han frågan över till chefen för UTV Joakim Molander.

Han sade att utvärderingsmanualen var bara rådgivande och de olika enheterna inom Sida hade rätt att ignorera Manualen (uttryckt på ett mer byråkratiskt sätt). Det är fullständigt absurt enlig min mening att enskilda handläggare inte skall följa grundläggande Sida - OECD DAC policies.

Beträffande Management Response menade Joakim att det var en fråga för de som hade beställt utvärderingen. Då jag kontaktade dem menade de att det var UTVs uppgift!!! Sedermera gick jag vidare till en arbetsgrupp inom Sida som utreder frågan om Management Response. De i sin tur menade att det är upp till GD att bestämma om en management response skall utföras eller ej.

Permalänk | Anmäl #31 Tom Alberts, 2010-05-28, 22:22

Några förslag…
Carlsson har inlett en viktigt reformarbete av biståndet men stanna inte bara vid biståndsförvaltningen utan se även över utvecklingspolitiken. Vi bör gå från nuvarande utbudsstyrda politik (volymmål) till en efterfrågestyrd politik som baseras på behov och förutsättningarna i mottagarländerna samt vetenskaplig kunskap om biståndets inverkan på utveckling. Tillsätt en kommission bestående av svenska och internationella utvecklingsforskare med uppgiften att formulera ett politikförslag som är strikt baserat på forskning om när och hur bistånd bäst kan göra nytta. Anpassa nivån och form utifrån detta. Skapa incitament för resultat genom hela biståndskedjan genom att införa konkurrens och marknadsliknande mekanismer. Låt biståndsorganisationer såväl som mottagare konkurrera om medlen baserat på prestation. Slopa utbetalningsmål och ge istället instruktion att betala ut bistånd enbart när förutsättningar för effektiv fattigdomsbekämpning råder. Använd överskottet från biståndet till att finansiera övriga politikområden i PGU:n. Det finns många andra viktiga sätt att stödja utveckling och fattigdomsbekämpning på som idag är underfinansierade såsom forskning (inte minst medicinsk), fredsbevarande insatser, exportfrämjande insatser. Få bukt med EU:s jordbruksubventioner. En PGU budget istället för en biståndsbudget?

Permalänk | Anmäl #32 Alexandra Silfverstolpe Tolstoy, 2010-05-30, 20:52