Publicerad: 2010-05-21 23:05, Uppdaterad: 2011-11-02 16:11
Har du märkt att kanske både dina och de flesta staters skulder verkar växa hela tiden? Att människor har svårt att få pengarna att räcka, fast industrins och jordbrukets effektivitet har ökat så att en person kan göra det 25 personer gjorde på 50-talet. Borde vi inte vara 25 gånger rikare idag än på 50-talet eller kunna arbeta fyratimmars arbetsvecka?Har du samtidigt sett att finansmarknaden och hela ekonomin numera verkar vara notoriskt instabil?Läs den här artikeln, och bedöm själv om det kan tänkas finns ett samband mellan dessa båda företeelser.
Om författaren
Som egenföretagare och företagsledare under femton år har ämnet ekonomi alltid intresserat mig. Sedan jag börjat fördjupa mig inom fractional reserve banking och pengarnas tillkomst har jag dock fått ompröva en del av det jag trodde mig ha förstått.
Att förhindra en kommande finanskris ses av de flesta kännare och experter som ett svårlöst problem. Många tror att den kommer, men få kan se någon bra lösning. De åtgärder vi sett under de senaste åren har alltid inneburit att inblandade länders skuldsättning har ökat ytterligare, vilket i sin tur bäddar för nästa kris, och så vidare.
Det finns en underliggande orsak till detta dilemma som inte så ofta kommer fram i debatten. För att hitta den bakomliggande orsaken till detta till synes svårlösta problem, måste vi gå hela vägen tillbaks till dess rot och fråga oss:
Vad är pengar egentligen, och hur skapas de?
Detta kan tyckas som en självklarhet och som en något naiv frågeställning, men om tar man sig tid att studera ämnet lite närmare så bjuds man snabbt på en överraskning eller två.
Pengar
Pengar var en gång i tiden någonting mycket konkret och en handelsvara i sig. Historiska exempel på detta är guld och silver. De flesta av oss tänker fortfarande på pengar på detta handfasta sätt. Våra mynt ser fortfarande i mångt och mycket ut som mynten alltid har sett ut.
Nuförtiden, när pengar har blivit digitala eller trycks på papper döljer sig dock någonting helt annat bakom begreppet pengar.
Alla pengar i moderna valutor skapas genom lån som låntagaren måste betala tillbaks med ränta till långivaren. Långivaren har den exklusiva rätten att skapa pengar och sedan hyra ut dem emot ränta.
Den mest välkända penningutgivande institutionen i Sverige är riksbanken. De ger ut de sedlar och mynt som utgör den svenska kronans bas. Dessa pengar kallas ibland för central bank money. Mindre kända penningutgivande institutioner, men fullständigt dominerande i omfattning, är sveriges banker och finansinstitut. Dessa skapar i storleksordningen nittio procent av de svenska kronor som finns i cirkulation. Den process som tillåter bankerna att ge ut pengar kallas fractional reserve banking. → Se faktaruta nedan, och pengarna de skapar brukar kallas commercial bank money.
I korthet ser denna process ut så att när du går till banken för att låna en miljon kronor, så tar banken inte ut dem ifrån någon annans konto. Istället skapar den pengarna "ex nihilo" (ur tomma luften) och ger dem till dig. Som motprestation lämnar du kanske en inteckning i ditt hem eller företag.
Om du ett år senare betalar tillbaks hela beloppet så försvinner samtidigt pengarna på samma sätt som de tillkom.
Alla pengar som finns skapas och försvinner med hjälp av denna mekanism. Man brukar kalla det att moderna valutor är skuldbaserade. Både central bank money och commercial bank money skapas genom skuldsättning.
Det olösbara problemet
När du betalar tillbaks din skuld till banken, så kommer den också att kräva dig på räntan. Här uppstår nu ett problem.
Vi har sett att alla pengar som finns, alla moderna valutor, är skuldbaserade. Det innebär att det vid en viss tidpunkt fanns exakt lika mycket pengar som det fanns skulder.
Om samtliga dessa skulder betalades tillbaks samtidigt skulle också alla pengar försvinna. Inte en krona skulle finnas kvar.
Hur ska nu räntan på dessa skulder kunna betalas, när alla pengar gått åt till att betala skulden?
Svaret är enkelt. Någon måste låna pengar för att kunna betala räntan.
När man ser detta är det lätt att inse att samtliga skulder aldrig någonsin kan betalas tillbaka, eftersom återbetalningen med ränta kräver att man tar nya lån.
Tvärtom, så måste landets och världens totala skuldmängd dag för dag växa exponentiellt med ränta på ränta. Det enda sättet att långsiktigt hålla ekonomin i balans är att samtidigt öka produktiviteten exponentiellt. Detta är givetvis i längden omöjligt, och skulle snabbt göra slut på både naturresurser, människors tid och kraft.
På väg mot kollaps
Alla moderna valutor är skuldbaserade.
Med detta i åtanke, kan vi nu se varför enda sättet att lösa varje ny kris är att skuldsätta nationerna och deras invånare ytterligare. Den totala mängden skulder måste hela tiden öka exponentiellt. Om den skulle sluta göra detta skulle pengarna snabbt rinna ut ur systemet och det skulle bli omöjligt både att göra affärer och att betala sina ränteskulder.
Detta innebär att inte bara de som missköter sin ekonomi får slut på pengar, utan detta måste förr eller senare drabba nästan alla. Pantsatta egendomar övergår då i bankernas ägo, samtidigt som skulderna finns kvar.
Valutasystemets krav på ständigt ökad skuldbörda för att hålla penningmängden konstant, är samtidigt den bakomliggande orsaken till inflationen, och anledningen till att inflation anses som nödvändig.
Nya pengar måste hela tiden skapas för att betala räntorna till pengarnas växande skuldbas, även om den tillgängliga penningmängden hålls intakt.
Ett svenskt exempel på detta är riksbanken som har som sin lagstadgade uppgift att "upprätthålla ett fast penningvärde". Riksbanken har tolkat denna lag så att att dess uppgift är att styra Sverige till en inflation på ett till tre procent årligen. Inflation är ju en av motsatserna till ett fast penningvärde, så det kan tyckas motsägelsefullt. Riksbanken har dock rätt i sak. Ett fast penningvärde kan aldrig upprätthållas med en skuldbaserad valuta.
Eftersom räntekostnaderna ökar exponentiellt över tiden så måste så småningom också inflationen förr eller senare följa med uppåt, vilket i slutänden leder till hyperinflation om det ekonomiska systemet då fortfarande fungerar.
Skapa en sund valuta
Det är lätt att se att det inte finns någon långsiktigt hållbar lösning för ekonomin, så länge som vi använder en skuldbaserad valuta skapad genom fractional reserve banking. Tanken och matematiken bakom detta sätt att skapa pengar är densamma som för kedjebrev. Vid en viss tidpunkt gör den exponentiella faktorn att hela systemet måste haverera.
För att skapa en hållbar ekonomi finns inget annat alternativ än att vi övergår till att använda en icke skuldbaserad valuta.
Detta innebär bl.a att
Fractional reserve banking måste avskaffas.
Pengarnas värde måste kopplas till någonting av verkligt värde.
Denna övergång kommer med nödvändighet att ske förr eller senare, på ett utav två möjliga sätt.
- Antingen styr vi själva den övergången, för att den ska kunna ske så mjukt och kontrollerat som möjligt.
- Alternativt inväntar vi den krasch som matematiken visar är oundviklig, med svåra umbäranden som följd.
Valet är vårt. Att låta bli att välja eller att vänta med valet innebär att vi har valt det senare alternativet.
Vad väljer du?
------------------------------------
Fakta:
Fractional Reserve Banking
Fractional Reserve Banking innebär att banken inte behöver behålla all inlåning inom huset, utan har rätt att låna ut upp till normalt 85-92% av denna.
Denna utlåning dras dock inte ifrån insättarnas konton, utan deras pengar finns kvar på respektive konto. Istället skapar banken nya pengar som lånas ut.
När pengarna lånats ut hamnar vanligen pengarna antingen på ett konto i banken, eller också köper låntagaren någonting för pengarna. Den som då sålt varan eller tjänsten till låntagaren har nu själv pengar som han eller hon sätter in på ett konto i banken.
På detta sätt dyker samma pengar upp gång på gång, varv efter varv, som inlåning hos banken. För varje gång kan banken låna ut cirka nittio procent av pengarna igen.
Genom denna mekanism brukar man räkna med att banken kan skapa ungefär 1000 kr utifrån en insatt hundralapp.
Dagens populäraste artiklar
- Ändrat tonläge kring Reinfeldts ledarskap
- Östermalm har fler grova våldsbrott än Rosengård
- Invandringens betydelse ignoreras i pensionsdebatten
- Nakenreklamen kränker oss medborgare
- Kritik av feminism är inte fascism
- Jag är också politiskt deprimerad
- Klädkedjorna vägrar släppa sjukt kvinnoideal
- Kulturjournalister som försvarar Anna Wahlgren borde läsa boken
- Bygg ut Sveriges sämsta järnväg!
- Svensk narkotikapolitik är galenskap
- Ändrat tonläge kring Reinfeldts ledarskap
- Klädkedjorna vägrar släppa sjukt kvinnoideal
- Invandringens betydelse ignoreras i pensionsdebatten
- Jag är också politiskt deprimerad
- Nakenreklamen kränker oss medborgare
- Östermalm har fler grova våldsbrott än Rosengård
- Kritik av feminism är inte fascism
- Ihåliga argument för drogliberalism
- Reinfeldt borde främja kreativitet i stället för att gissa om framtiden
- Därför bör kollektivtrafik vara gratis
- Ändrat tonläge kring Reinfeldts ledarskap
- Myrdal: USA spionerade på mig med Sveriges vetskap
- Valberedningen föreslår vänsterväljarnas favorit
- När ska eliten respektera folkviljan om EMU?
- Ta makten över pensionskapitalet!
- Att vara soldat i krig
- Polis: Hellre ett förbud mot alkohol än att legalisera cannabis
- Sjöstedt kan rita om kartan för svensk politik
- Antifeminister har fel om att biologism är lika med vetenskap
- Sluta fjäska för sekten Unga Muslimer
Newsmill seminarier
- Expertskattens utformning gör Sverige oattraktivt
- Fribreven måste prioriteras i Livförsäkringsutredningen
- Ändrat tonläge kring Reinfeldts ledarskap
- Myrdal: USA spionerade på mig med Sveriges vetskap
- Valberedningen föreslår vänsterväljarnas favorit
- När ska eliten respektera folkviljan om EMU?
- Ta makten över pensionskapitalet!
- Att vara soldat i krig
- Polis: Hellre ett förbud mot alkohol än att legalisera cannabis
- Sjöstedt kan rita om kartan för svensk politik
- Antifeminister har fel om att biologism är lika med vetenskap
- Sluta fjäska för sekten Unga Muslimer
4 kommentarer Logga in för att kommentera
I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.
Din beskrivning av räntans effekter är en missuppfattning.
Denna missuppfattning verkar vara ganska utspridd. Det är konstigt att den sprids, för den håller inte. Om systemet fungerade så katastrofalt dåligt skulle det kollapsa på mycket kort tid.
Felet i beskrivningen är lätt att förstå så snart någon pekar på det.
Hos affärsbanken är räntan en företagsintäkt. Den går alltså till bankföretagets omkostnader och vinst. De anställda ska ha löner, man ska betala för datorer, lokaler, möbler mm, och ägarna ska ha del av vinsten.
Bankpersonalen, underleverantörerna och ägarna använder sedan pengarna till sina egna inköp och andra betalningar. Alltså cirkulerar pengarna på nytt i ekonomin.
Antag t ex att butikerna i en by är lånefinansierade hos byns bank, och bankpersonalen köper butikernas varor. Då går räntan från butikerna till banken, sen till bankpersonalen, sen tillbaka till butikerna, tillbaka till banken, osv.
Räntan till centralbanken är på precis samma sätt en intäkt som går till löner och omkostnader, och alltså återcirkulerar som ovan. När centralbankens omkostnader är betalda återstår som vanligt en vinst. Den vinst som tas ut ur svenska Riksbanken går till staten.
Ränteflödet i sig påverkar därför inte alls mängden cirkulerande pengar. Trots att marknadens aktörer hela tiden producerar värdefulla varor och tjänster är det precis samma gamla pengar som återanvänds gång på gång, och flödar runt, runt utan slut.
Inflationen skapas alltså inte alls där.
Inflation anses nödvändig för att undvika dess motsats, deflation. Deflation kan nämligen bita sig fast, och ställer då till stor skada på hela ekonomin under lång tid. En låg och stabil inflation ställer däremot inte alls till någon skada. Den enda effekten liknar en mycket låg skatt på kapital.
Därför skapar man inflation, fullt avsiktligt, genom att centralbanken långsamt och försiktigt ökar penningmängden. När en ökande mängd pengar mäter upp samma reella värde blir resultatet att priserna ökar, alltså inflation.
Däremot när en låntagare amorterar "försvinner" pengarna. Vanligtvis lånar banken snabbt ut pengarna på nytt, så pengarna "försvinner" bara mycket kortvarigt. Men när ekonomin går dåligt sker inte alltid detta, och då minskar penningmängden. Detta är alltså farligt eftersom det kan skapa deflation.
Men det är inte helt korrekt att säga att pengarna skapas ur tomma intet och försvinner i tomma intet. Ditt bankkonto är helt enkelt en skuldförbindelse. På kontoutdraget redovisar banken att den har en skuld till dig. Bankens skuld till dig försvinner inte när banken lånar ut dina pengar till nån annan. Därför skulle det vara fel att minska ditt saldo.
Samma sak händer vid alla lån, oavsett om långivaren är en bank, ett annat företag, en privatperson osv. Ibland påstås det att bankerna har monopol på att skapa pengar, men det stämmer alltså inte helt. Alla kan ju låna pengar och sedan låna ut dem.
Men en skillnad mot de flesta andra lån är att banken förbinder sig att på begäran omedelbart betala hela sin skuld till dig, oavsett om banken har lånat ut dina pengar.
Ett stort problem är att det här systemet är instabilt. Konjunkturens nedgångar och uppgångar är självförstärkande, inom vissa gränser. Om vi kunde skapa ett i grunden stabilt system skulle enormt mycket vara vunnet. Verkligen enormt mycket. Många människor grubblar mycket kring det.
Men att koppla pengarna till en resurs som exempelvis guld tar tyvärr inte bort konjunktursvängningarna. Det är snarare tvärtom. Penningvärdet kan då inte anpassas till konjunkturen, och detta ställer till med stora problem.
Systemet kan exemplifieras genom det här exemplet där räntan är satt till 10% (för enkelhetens skull):
Banklån till person A: 100kr. Total penningmängd i cirkulation… 100kr
Banklån till person B: 100kr. Total penningmängd i cirkulation… 200kr
Lån A amorteras till banken + 10% ränta = 110kr
Lånebeloppet försvinner nu ur cirkulationen och räntedelen spenderas (men den kan lika gärna stanna kvar hos banken) tillbaka av banken ut i cirkulation.
Total penningmängd i cirkulation… 100kr.
Lån B återstår + 10% ränta. 10kr saknas i systemet och ett nytt lån måste göras av B eller någon annan för att hans/hennes ränta ska kunna återbetalas.
Viktigt är att påpeka att det inte är räntan i sig som är boven i dramat utan hur den används. Det finns möjlighet att skapa ett ekonomiskt system på ett sätt så att räntan inte blir ett problem.
Se gärna www.webofdebt.com för mer info kring lösningar.
Hej Kafpauzo! Tack för dina kommentarer.
Matematiken kring skapandet av pengar är nästan barnsligt enkel. Vi använder formeln för ränta på ränta, P = P + I, där P = kapital och I är räntan. Vi ser lätt att om räntan är noll så är systemet stabilt, annars växer det exponentiellt, dvs det exploderar efter ett tag.
Du säger att det kan inte vara så dåligt, det borde ha kollapsat mycket snabbare i så fall. Depressionen på 30-talet var just en sådan kollaps. Det finns utanför matematiken också en faktor som i början stabiliserar upp systemet, nämligen den mänskliga faktorn i dessa vackraste form. Vi har lyckats mångdubbla vår produktivitet under de senaste hundra åren. Detta ökar mängden verkliga värden, även om vi aldrig kan hinna med ett exponentiellt förlopp.
Du säger sedan
- "Bankpersonalen, underleverantörerna och ägarna använder sedan pengarna till sina egna inköp och andra betalningar. Alltså cirkulerar pengarna på nytt i ekonomin"
Man skulle kunna kalla det cirkulation, men det bör snarast beskrivas som en slags uppåtriktad spiral där pengarna obönhörligt och i allt snabbare takt rör sig upp emot dess skapare, nämligen bankernas ägare.
Vi ser exempel på det du kallar cirkulation i världen runt omkring oss; Mer och mer pengar hamnar i händerna på de allra rikaste bank- och företagsägarna, och allt mindre andel av pengarna tillgängliga för oss andra. En direkt effekt av pengar skapade ur skuld.
Du säger senare "Inflationen skapas alltså inte alls där". Detta påstående ignorerar helt det matematiska faktum att pengar är baserade på skuld och därmed föremål för ränta på ränta. Inflation är helt enkelt inbyggt i matematiken kring skapandet av pengar. Man skulle under en kort period kunna skapa en period utan inflation, men som du själv säger, detta skulle inte fungera med vårt penningsystem. Inflationen skapas precis här.
Lite senare hävdar du "Men det är inte helt korrekt att säga att pengarna skapas ur tomma intet och försvinner i tomma intet." och hänvisar till att banken inte tar ut några pengar ifrån ditt konto när den lånar ut till nån annan. Ser du inte att just det faktum att banken inte rör dina pengar vid sin utlåning visar att de utlånade pengarna just skapats? Det är helt korrekt att säga att pengarna skapas och försvinner ur tomma intet.
Något senare skriver du "Ibland påstås det att bankerna har monopol på att skapa pengar, men det stämmer alltså inte helt. Alla kan ju låna pengar och sedan låna ut dem.".
Den stora skillnaden mellan din och bankens utlåning är att du lånar ut och får klara dig utan dina pengar, vare sig de är dina eller om du själv har lånat dem. Du lånar ut dina egna pengar. Banken däremot skapar nya pengar och lånar ut. Inte en krona försvinner försvinner ifrån dem när de lånar ut. Om skulle försöka göra det bankerna gjorde skulle du förmodligen ganska snart sitta i fängelse för falskmynteri eller bedrägeri. Bankerna har ett lagstadgat monopol på att skapa pengar.
Samma när du skriver "Samma sak händer vid alla lån, oavsett om långivaren är en bank, ett annat företag, en privatperson osv. Ibland påstås det att bankerna har monopol på att skapa pengar, men det stämmer alltså inte helt.". Återigen, banken lånar ut pengar skapade ur luft. Du och alla andra lånar ut era egna pengar, som ni inte kommer kunna disponera igen förrän lånet är återbetalt. Det stämmer helt att bankerna har monopol på att skapa pengar.
Du skriver mot slutet att systemet är instabilt. Detta är en helt riktig iakttagelse. Vi har också sett varför det är instabilt.Jag håller absolut med om att vi borde försöka skapa ett stabilt system att ersätta det gamla.
Låt oss enas om att ett nytt system inte kan vara skuldbaserat och byggt på formeln för ränta på ränta.
Vänliga hälsningar
Per-Erik Lindskog
En intressant debatt. Jag vill dock påpeka att "moderna pengar" skapades på medeltiden. Bankirer lånade ut pengar mot växlar och tog en avgift istället för ränta, eftersom det inte var tillåtet.
Under 1800-talet togs steget mot sedlar utan bakomliggande värde. Banker fick ge ut sedlar, sedlar som kunde byta ägare, mot löfte att lösa in dem. Banker gav ut mer sedlar än vad de hade i kapital.
I början av 1970-talet slopade USA sitt löfte att växla dollar mot guld. Men USA, eller andra länder och banker för den delen, har inte under de senaste 100 åren haft tillräcklig täckning för att kunna växla in sedlar mot guld om alla innehavare skulle valt att växla in sina sedlar. (bankpengar)
De moderna sedlarna är inte så moderna som man kan tro ibland.