Idag letar vi skribenter i följande ämnen:

Miljöpartiet

Miljöpartiet håller kongress i helgen. Läs (13) Skriv

EMU

Nyval i Grekland. Kan landet räddas kvar i eurozonen? Läs (91) Skriv

Hyresrättens roll i ekonomin

Vilken roll spelar egentligen hyresrätten för arbetsmarknaden och för den reala och finansiella ekonomin? Skriv

Fildelning

Karl-Henrik Pettersson om en dogmatisk missuppfattning:

Finns inga historiska belägg för att upphovsrätten gynnar ekonomin

Upphovsrätten och patentet är människans egna påhitt. Att de konstruerats för flera hundra år sedan gör dom inte oantastliga. De intellektuella monopolen har alltid varit ifrågasatta och bör ifrågasättas även nu, skriver förre bankdirektören och upphovsrättsexperten Karl-Henrik Pettersson.


Om författaren

Karl-Henrik Pettersson är före detta departementsråd och vd för Första Sparbanken. Hans rapport "Patent och copyright - behövs det?" kan gratis laddas ner på Forum för småföretagsforsknings hemsida (www.fsf.se).

Man skulle kunna tro att upphovsrätt och patent, de intellektuella monopolen, är något av Gud givet, något som bara finns där och som inte kan ifrågasättas. Men så är det inte. Upphovsrätten och patentet är människans egna påhitt. Att de konstruerats för flera hundra år sedan gör dom inte oantastliga. De intellektuella monopolen har för övrigt alltid varit ifrågasatta.

Det gällde bland annat i samband med att USA fick sin första patent- och copyrightlagstiftning i slutet på 1700-talet. Den var grundad i en skrivning i konstitutionen som gav kongressen rätten "...to promote the Progress of Science and useful Art, by securing for limited Times to Authors and Inventors the exclusive Right to their respective Writings and Discoveries". Det är känt att flera av de mest prominenta grundlagsfäderna, bland andra Thomas Jefferson, var motståndare till denna lagstiftning.

Det gällde i synnerhet patentet. Benjamin Franklin, en annan tongivande person under den amerikanska revolutionen (men också uppfinnare av bland annat åskledaren), vägrade att ansöka om patent för en av sina uppfinningar med följande, närmast litterära, motivering: "As we enjoy great advantages from the inventions of others, we should be glad of an opportunity to serve others by any invention of ours; and this we should do freely and generously."

Långt senare, särskilt under ett par decennier efter 1850, kom en liknande diskussion om patentinstitutets berättigande att föras också i Europa. Det har sagts att det under en period stod och vägde. Å ena sidan fanns de krafter som såg patentet som en merkantilistisk kvarleva bland andra, och som sådan borde avvecklas. Mitten av 1800-talet var den stora avregleringsperioden i Europa.

Å andra sidan fanns det gott om motstånd från ekonomer och näringslivets företrädare. John Stuart Mill var vid den här tiden en av de mest inflytelserika förespråkarna. Hans språk var färgstarkt. "It would be a gross immorality in the law to set everybody free to use a person´s work without his consent, and without giving him an equivalent", skrev han. Och han fortsatte med att konstatera att han med oro sett att det i vissa kretsar, "in quarters carrying some authority", gjorts försök att angripa patentet som institution. "Attempts which, if practically successful, would enthrone free stealing under the prostituted name of free trade, and make the men of brains, still more than at present, the needy retainers and dependents of the men of money-bags." Så formulerat får man ett intryck av att Mill mera slogs för upphovsmannarätten än för patentet.

Det har visats att ett land tillväxtmässigt kan utvecklas väl, ungefär som kringliggande länder, utan patentlagstiftning. Nederländerna och Schweiz fick inte en patentlagstiftning förrän en god bit in på 1900-talet. De klarade sin tillväxt under perioden från 1800-talets mitt fram till första världskriget lika bra som de europeiska länder som under samma period hade en patentlagstiftning. Det tycks som om en nationell patentlag i det fallet inte gjorde någon skillnad. Och det finns historiska exempel på att inte heller copyright gör någon skillnad. Det är känt att under 1800-talet kunde engelska författare, som i sitt eget land var skyddade av copyright, på samma bok tjäna mera pengar på den amerikanska marknaden som saknade copyrightskydd.

Det förklaras, inte särskilt förvånande, av att amerikanska förläggare fann att det var ekonomiskt fördelaktigt att teckna avtal med populära engelska författare innan boken hade publicerats i England. Författarna utnyttjade helt enkelt sin "first sale"-rätt. Den ekonomiska rationaliteten för förlagen låg i att vara först ut på marknaden.

Vilken slutsatsen blir? Ja, att vi inte skall vara så säkra på att upphovsrätt eller patent måste finnas - och i varje fall inte i dagens tappning. Historien berättar om radikala förändringar i vad som menas med ett patent eller en copyright. Och det är inte mer än 150 år sedan som det stod och vägde om de intellektuella monopolen skulle få någon plats i det framväxande industrisamhället eller inte. Det är dags att ta upp det ifrågasättandet igen. Industrisamhället håller vi på att lämna. Och det nya digitaliserade samhället kanske mår bäst (läs skapar mest välfärd) utan intellektuella monopol.






Trackback URL: http://www.newsmill.se/trackback/2134

6 kommentarer Logga in för att kommentera
I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.

Tack för artikeln och din insikt.

Tillse också att din rapport ""Patent och copyright - behövs det?" finns tillgänglig som en torrent. Det gör att rapporten kommer att finnas kvar på Internet i många år, så länge någon är intresserad av att dela med sig den. Även om er webb skulle försvinna.

När du skapar torrenten så tillse att använda några olika trackers, och att funktionen DHT är aktiverad. Finessen med detta är att torrenten då fungerar utan någon tracker.

För övrigt så rekommenderar jag att "Forum för småföretagsforskning" publicerar alla sina rapporter/video/ljud-sinpelningar med torrents.

Permalänk | Anmäl #2 Dennis Nilsson, 2008-12-07, 22:36

Från Wikipedia: Nationalekonomins beskrivning på konsumtion av en vara som inte påverkar kvantiteten eller kvaliteten av samma vara som en annan person kan konsumera.
"En kollektiv vara, eller kollektiv nyttighet, är inom nationalekonomin en vara eller tjänst som kännetecknas av två grundläggande egenskaper, ickerivalitet och icke exkluderbarhet.

Ickerivalitet innebär att en persons konsumtion av en vara inte påverkar kvantiteten eller kvaliteten av samma vara som en annan person kan konsumera. Icke exkluderbarhet innebär att det inte går att utesluta någon från konsumtion av en vara (t ex för att denna ej betalat för varan). Varor som endast innehar en av egenskaperna kallas semikollektiv vara, medan de varor som innehar båda egenskaperna kallas för genuint kollektiv vara. Exempel på genuint kollektiva varor kan vara luft, militärt försvar, television, isbrytning, fyrar, grundforskning med mera.

Egenskaperna för en kollektiv vara får till följd att om den tillhandahålls av marknaden kommer jämviktskvantiteten ej bli den samhällsekonomiskt optimala."

Permalänk | Anmäl #3 Stefan, 2008-12-18, 10:23

Den dag Karl-Henrik Pettersson också börjar argumentera för att vem som helst på eget bevåg ska kunna spekulera med bankernas kapital för egen vinning och utan ersättning till bankerna så kommer jag att läsa hans inlägg med stort intresse.
Nu handlar det bara om att nyttiggöra sig diverse innovatörer och konstnärers arbete... Ja, ja. De har man väl alltid gjort pengar på.

Permalänk | Anmäl #4 Martin Hedén, 2009-02-20, 22:59

Stackars Karl-Henrik. Han tycker alltså att det skulle vara helt OK om jag kopierar eventuella böcker som han med stor möda har skrivit, sätter mitt eget namn och omslag på, men klart talar om att det är karl-Henrik som har skrivit texten. Sedan säljs min bok i mångmiljonexemplar utan att Karl-Henrik får ett öre. Det blir ju konsekvenserna av att ta bort antingen Copyright eller upphovsrätten. Upphovsrätt, copyright, patent osv. syftar alla till att kreatören har en möjlighet att tjäna pengar på sin kreation. Utan dessa lagar skulle allt kopieras i samma sekund det kommer ut på marknaden och ingen kreatör skulle tjäna mer än sina simpla kopiatorer. Detta i sin tur skulle dramatiskt minska utvecklingen i världen eftersom färre skulle investera tid och/eller pengar på att utveckla något som de inte kan tjäna ordentligt med pengar på. Varumärken skulle bli meningslösa, läkemedelsforskning skulle försvinna, kostsamma tekniska framsteg aldrig nås etc. Det som Kalr-Henrik och hans gelikar inte låtsas om är att det naturligtvis står varje artist fritt att själv inte yrka på copyright eller liknande,men för den skull kan man inte tvinga alla andra att också göra så. I förlängningen nationalekonomisk katastrof.

Permalänk | Anmäl #5 Lars, 2009-02-21, 18:21

towards him mens jewelry and the eyes of designer fashion jewelry some males too. It fake tiffany jewelry is rare to see jewelry stores eyes not turning those cheap jewelry who were the same pandora braclets watch that was worn cheap jewelry by James Bond, the discount pandora jewelry Omega seamaster replica. This designer jewellery gentleman loves watches and Tiffany Jewelry on sale

Permalänk | Anmäl #6 zhuzhu, 2010-07-22, 09:17


annons:
annons:

Dagens populäraste artiklar


  1. Imamerna upplyser om tron, inte om lagarna
  2. Varför nonchaleras muslimer som vill ha jämställdhet?
  3. Toppmoderater: Vi stödjer Loreens kamp mot diktaturen
  4. Newsmill fyller en viktig funktion för sakkunniga röster
  5. Tar Newsmill ansvar för yttrandefriheten?
  6. Med RFSU:s retorik kan abort tillåtas fram till födelsen
  7. Kalifornien kan bli USA:s Grekland
  8. Azerbajdzjanska Riksförbundet bör ta avstånd från regimen i Baku
  9. En bokstavstroende muslims svar till Uppdrag Granskning
  10. Stryp inte mångfalden i den svenska skolan, MP
  1. Imamerna upplyser om tron, inte om lagarna
  2. Varför nonchaleras muslimer som vill ha jämställdhet?
  3. Med RFSU:s retorik kan abort tillåtas fram till födelsen
  4. Tar Newsmill ansvar för yttrandefriheten?
  5. Newsmill fyller en viktig funktion för sakkunniga röster
  6. Klimatpolitiken gör mer skada än nytta
  7. Stryp inte mångfalden i den svenska skolan, MP
  8. Toppmoderater: Vi stödjer Loreens kamp mot diktaturen
  9. En bokstavstroende muslims svar till Uppdrag Granskning
  10. Stora risker med MP:s energipolitik
  1. Stoppa bojkottsförsöken mot Israel
  2. Vad gjorde Jan Björklund på Bilderberg-gruppens möte 2009?
  3. För terroristen i Norge var svenska SD ett ljus i mörkret
  4. Reaktionerna på den ekonomiska krisen hotar EU:s existens
  5. Dags för ett nytt svenskt förhållningssätt till EU
  6. Tack vare SD har vi nu en kritisk debatt om mångkulturen
  7. Missnöjda soldater blir dyrt för Försvarsmakten
  8. Länderna måste undvika protektionism
  9. Censuren på arbetsplatser är ett demokratiproblem
  10. Dagstidningarna märkligt lågmälda om nya klimatfynd

Newsmill-bloggen

Newsmill med i nationella provet

100 000 gymnasieelever sitter nu och skriver nationellt prov i svenska. Enligt uppgift ingår två Newsmill-artiklar, ...

annons:

Om Newsmill

Newsmill är det första sociala mediet i Sverige som spinner kring nyheter och debatt. Vi publicerar varje dag olika personer med exklusiv kunskap om dagens viktiga händelser. Om du har egna erfarenheter av de frågor vi tar upp kan du omedelbart medverka i debatten. Du kan kommentera och skriva egna inlägg som publiceras på hög nivå eller medverka genom din blogg.

 

Läs mer om Newsmill

Newsmill-bloggen

Newsmill med i nationella provet

100 000 gymnasieelever sitter nu och skriver nationellt prov i svenska. Enligt uppgift ingår två Newsmill-artiklar, ...

Vad är att Milla?

Millningen är ett sätt att kommentera med känslor. Du väljer ett ord eller ett namn som du vill mäta i opinionen och läsarna kommenterar genom att välja en av fyra känslolägen som representeras av fyra färger. Rött är arg, blått är glad, grön nyfiken och gult är uttråkad. Resultatet visas direkt och rubriken på artikeln färgas med den färg som de flesta väljer.


 
© 2008 Newsmill. All rights reserved.