Om författaren
Johan Ingerö är bloggare och USA-kännare.Feminismen definieras normalt som "insikten om att kvinnor är strukturellt underordnade män och att detta bör motverkas". Den definitionen lärde jag mig för ungefär tio år sedan av en viss Birgitta Ohlsson när vi båda var aktiva i Liberala ungdomsförbundet. En annan populär uppfattning i såväl liberala som socialistiska kretsar vid den tiden var att män och kvinnor, förutom rent anatomiskt, egentligen är likadana och att alla upplevda skillnader beror på sociala konstruktioner.
Med detta som utgångspunkt blir Birgittas senaste utspel, "Därför är kvinnor bättre utrikespolitiker", helt obegripligt. Birgitta skriver att "Den klassiska bilden av utrikesministern som en militärutbildad, medelålders herre med patriotisk agenda har bytts ut mot öppna, kosmopolitiska och moderna damer." Så kan man naturligtvis generalisera om man själv är kvinna. Vi män vet däremot att vi inte kan uttala oss så utan att rekommenderas kurser om härskartekniker, kallas unkna eller på annat sätt drabbas av 2000-talets feministiska voodoförbannelser. Men märkligast är att Birgitta, i all sin Hillary Clinton-dyrkan, lyckas med att så grovt nedvärdera sin idol.
Personen som behandlas i hennes text är tvåfaldigt invald i världens tyngsta lagstiftande församling, den amerikanska senaten. Dessförinnan var hon den mäktigaste och mest inflytelserika första dam som USA någonsin skådat. Med egen stab och egna kunskaper gav hon sig på USA:s snåriga sjukvårdspolitik.
Därutöver har hon erfarenheter från storföretagsvärlden, bland annat som styrelseledamot i Wal-Mart. Hon har dessutom hunnit meritera sig inom både utrikes- och försvarspolitik.
Man behöver inte dela hennes uppfattningar eller önska sig henne som president - vilket jag alltså inte gör - för att se att hon är en oerhört kompetent och effektiv politiker. Ändå kan inte Birgitta hitta något annat positivt att säga om henne än att hon är kvinna, alltså en egenskap som hon delar med drygt halva Jordens befolkning.
Birgitta går längre än så. Alla Clinton-handlingar som inte vinner Birgittas godkännande utmålas som oäkta. När Hillary "går åt höger", "ställer upp i mesiga matprogram" eller "står fast vid makens sida" så är det av taktiska skäl. Inte för att hon faktiskt har sådana åsikter eller älskar sin man. Detta vet Birgitta, ty hon har en gång sett Hillary i verkligheten, i en hotellobby på Manhattan. På detta sätt reduceras Hillary Clinton till Birgitta Ohlssons privata kuttersmycke.
Den som på allvar följer amerikansk politik vet naturligtvis att Hillary enligt den traditionella politiska skalan står till höger om Barack Obama, samt att detta bidrog till hennes förlust i de demokratiska primärvalen. Men den som inte vill se den faktiska politikern, utan enbart kvinnan, bortser gärna från dessa faktum. Om jag var en kvinnlig toppolitiker, och bedömdes på samma ytliga premisser som Birgitta Ohlsson visar upp, så skulle jag nog faktiskt känna mig en smula kränkt. Vem vet, jag kanske rent av skulle komma att betrakta mig själv som ett offer för härskartekniker.
Pingbacks som länkar till denna artikeln
[...] Ohlsson gör Hillary till sitt privata kuttersmycke | Newsmill Feminismen definieras normalt som “insikten om att kvinnor är strukturellt underordnade män och att detta bör motverkas”. Den definitionen lärde jag mig för ungefär tio år sedan av en viss Birgitta Ohlsson när vi båda var aktiva i Liberala ungdomsförbundet. En annan populär uppfattning i såväl liberala som socialistiska kretsar vid den tiden var att män och kvinnor, förutom rent anatomiskt, egentligen är likadana och att alla upplevda skillnader beror på sociala konstruktioner. [...]
Blogg:Claeskrantz.se » Blog Archive » Ingerö s, 2008-11-17, 08:01
Trackback URL: http://www.newsmill.se/trackback/2128
Feminister ställer i regel upp på patriarkatet samhällssyn där män står för hårda värden som våld och härskarmentalitet medan kvinnor står för mjuka värden som fred och samarbete. Det är nog i det perspektivet man skall se Birgitta Ohlssons analys av fru Clinton och hennes betydelse.
Tyvärr har inte feministerna kommit särskilt långt i sin analys av samhället för att skapa reell jämställdhet.
Permalänk | Anmäl
Tommy Wingren, 2008-11-16, 14:24
Så bra skrivet TACK ! funderade själv på ett inlägg "svenska jämställdheten har fått rejäl slagsida" till kvinnors fördel. Är stark förespråkare av jämställdhet och rättvisa men då skall den ske på alla områden och på lika villkor
Tyvärr vill många av "feministerna" ha jämlikhet på sina villkor och glömmer bort ALLA dem områden som männen är mer eller mindre diskriminerade.
Ett färskt exempel:
Cancerfrågan,
..........dödligheten är nästan dubbelt så hög hos män som hos kvinnor, ändå sker det en enorm överfokusering på kvinnors cancer, männen är bortglömda.
Varför har män ingen obligatorisk cancerprovtagning som kvinnor kan man undra ?
På fem år har det samlats in ca: 170 miljoner till bröstcancer, motsvarande siffra för prostatacancer är knappt ca: 14 miljoner ändå är prostatacancer 33% vanligare än bröstcancer.
Listan kan göras "hur lång" som helst och funderar på att publicera det i en kommande artikel.
Slutligen vill jag avsluta med:
Är det någon som överhuvudtaget diskuterat eller debatterat
"kvinnors sexuella makt"
i det här landet ? vet att det gjorts i Finland där jämställdhetsdebatten fått en helt ny vinkling.......
Permalänk | Anmäl
Lars Lindgren, 2008-11-16, 15:14
Asch, dendär gudrunschymankopian är ju uppenbart inte riktigt klok hon heller, vilket gång på gång visar sig.
Det är kvinnliga makthavare det. De ger fan i politikens sakfrågor. Det enda de bryr sig om är politikernas kön.
Och varför så?
Svaret är ju bara pinsamt uppenbart: de vill främja sina egna karriärer.
Sådan är vår politiskt-mediala överklass: helt urartad. Lever i en luxuös och skyddad verkstad, totalt isolerad från det folk de fruktar mer än allt annat.
Vi behöver en demokratisk revolution i detta plågade land.
Ut med packet, bara!
Permalänk | Anmäl
Peter Ingestad, 2008-11-16, 17:22
Tja... - Om hur kvinnor sedan 6000 år - minst - har fungerat och fungerar i dags dat ej minst - har jag själv tänkt/skrivit en del om, faktiskt...
Klicka på mitt naman - så kommer det upp, tror jag... :-)
Permalänk | Anmäl
josef@boberg.nl, 2008-11-16, 22:14
Hmmm... - Om det här med kvinnosyn har jag själv tänkt/skrivit en del om här.
Permalänk | Anmäl
Josef Boberg, 2008-11-16, 22:26
Det var inte illa, Josef. Om kvinnlig härskarteknik? :o)
Permalänk | Anmäl
Peter Ingestad, 2008-11-16, 23:29
Det var Newsmill och inte jag själv som satte rubriken:
"Därför är kvinnor bättre utrikespolitiker"
Inget av det jag skrivit i artikeln säger att kvinnor jämt skulle vara mer lämpade än män på detta fält. Jag skriver i artikeln:
"Visst är kvinnor och män mer lika än olika och skillnaderna mellan individer är större än skillnaderna mellan könen"
Däremot ser vi att utbildning, kompetens, erfarenheter mm som många kvinnor har/alltid har haft numera lyfts fram. Om detta är ett tecken på allmän mer jämställdhet/individualism/tidens gång mm får väl framtiden utvisa. Däremot ser vi en tydlig trend att kvinnor som förut mest förpassades till barn- och familjeministrar nu får utrikesuppdrag också.
Min egen rubrik hade snarare varit "Det våras för kvinnor i utrikespolitiken"
Och i artikeln om Hillary lyfts hennes kompetens fram.
"Hillarys erfarenheter som senator, sina kunskaper som advokat, sina år i Vita huset och rutin som lagstiftare är unika. mm"
Vad har ni för analys om varför så kvinnor världen över finns vid den absoluta utrikespolitiska makten?
Birgitta Ohlsson (fp)
Permalänk | Anmäl
Birgitta Ohlsson, 2008-11-16, 23:45
Det var Newsmill och inte jag själv som satte rubriken:
“Därför är kvinnor bättre utrikespolitiker”
Inget av det jag skrivit i artikeln säger att kvinnor generellt är mer lämpade än män på detta fält. Däremot uppmärksammas utbildning, kompetens mm som kvinnor har/alltid haft mer i dag än förr. Om detta beror på tidens gång/ mer jämställdhet/utveckling i allmänhet får väl framtiden utvisa. Och vi ser en trend att kvinnor som förut mest förpassades till barn- och familjeministrar nu får utrikesuppdrag också.
Och jag skriver om Hillarys kompetens mm:
"Hillarys erfarenheter som senator, sina kunskaper som advokat, sina år i Vita huset och rutin som lagstiftare är unika." mm
Min egen rubrik hade snarare varit “Det våras för kvinnor i utrikespolitiken”
Kanske tycker vi olika, men jag tror i en värld som varken är jämställd eller individualistisk så kommer kvinnliga kompetenta förebilder att spela roll ett tag till. På samma sätt som Barack Obamas politiska briljans är fantastisk i sig - blir det hela ännu mer historiskt av att han som första person sprängde barriären för hur en amerikansk presidents bakgrund brukar vara.
Birgitta Ohlsson (fp)
Permalänk | Anmäl
Birgitta Ohlsson, 2008-11-17, 00:02
"Vad har ni för analys om varför så få kvinnor finns vid den absoluta utrikespolitiska makten?"
I det fallet har väl USA varit ett föregångsland med Madeleine Albright, Condoleezza Rice och nu - förmodligen - Hillary Clinton? Så redan där har du tre kvinnor på planetens viktigaste post inom utrikespolitik de senaste 11 åren. Sedan må det vara att Europa är mer kvinnofattigt på den fronten, men å andra sidan ligger vi hästlängder före USA när det gäller stats- och premiärministrar, med Thatcher, Halonen, Merkel, Finnbogadottir, Bruntland m.fl. Det verkar som om väljarna har lättare att släppa fram kvinnor än vad det politiska etablissemanget har -- utrikesministrar väljs ju som bekant internt.
Så jag tycker inte att diskrimineringslarmet blinkar rött här. Jag är betydligt mer oroad för den sexism som leder till att personer som Sarah Palin och Mona Sahlin placeras i toppen av sina respektive partiers hierarki, trots häpnadsväckande brist på såväl kompetens som retoriska talanger. Det är grovt förolämpande att någon inbillade sig att Palin skulle ha varit något slags värdigt alternativ till Hillary. Jag vill påstå att både Sarah och Mona valdes med sin könstillhörighet som primärt kriterium, resten var mindre viktigt. Republikanerna har förvisso gett oss intellektuella dvärgar förr, t.ex. GWB och Dan Quayle, men socialdemokraterna har mig veterligen aldrig satt ett dylikt stolpskott så högt upp. Det slår gnistor om mitt språkliga proppskåp varje gång Mona pratar, och hon har aldrig åstadkommit någonting på någon av de ministerposter hon suttit på. Hur ska det då sluta om hon föräras den högsta ministerposten av alla?
Permalänk | Anmäl
Castafiore, 2008-12-01, 01:51
10 kommentarer Logga in för att kommentera
I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.
Feminister ställer i regel upp på patriarkatet samhällssyn där män står för hårda värden som våld och härskarmentalitet medan kvinnor står för mjuka värden som fred och samarbete. Det är nog i det perspektivet man skall se Birgitta Ohlssons analys av fru Clinton och hennes betydelse.
Tyvärr har inte feministerna kommit särskilt långt i sin analys av samhället för att skapa reell jämställdhet.
Så bra skrivet TACK ! funderade själv på ett inlägg "svenska jämställdheten har fått rejäl slagsida" till kvinnors fördel. Är stark förespråkare av jämställdhet och rättvisa men då skall den ske på alla områden och på lika villkor
Tyvärr vill många av "feministerna" ha jämlikhet på sina villkor och glömmer bort ALLA dem områden som männen är mer eller mindre diskriminerade.
Ett färskt exempel:
Cancerfrågan,
..........dödligheten är nästan dubbelt så hög hos män som hos kvinnor, ändå sker det en enorm överfokusering på kvinnors cancer, männen är bortglömda.
Varför har män ingen obligatorisk cancerprovtagning som kvinnor kan man undra ?
På fem år har det samlats in ca: 170 miljoner till bröstcancer, motsvarande siffra för prostatacancer är knappt ca: 14 miljoner ändå är prostatacancer 33% vanligare än bröstcancer.
Listan kan göras "hur lång" som helst och funderar på att publicera det i en kommande artikel.
Slutligen vill jag avsluta med:
Är det någon som överhuvudtaget diskuterat eller debatterat
"kvinnors sexuella makt"
i det här landet ? vet att det gjorts i Finland där jämställdhetsdebatten fått en helt ny vinkling.......
Asch, dendär gudrunschymankopian är ju uppenbart inte riktigt klok hon heller, vilket gång på gång visar sig.
Det är kvinnliga makthavare det. De ger fan i politikens sakfrågor. Det enda de bryr sig om är politikernas kön.
Och varför så?
Svaret är ju bara pinsamt uppenbart: de vill främja sina egna karriärer.
Sådan är vår politiskt-mediala överklass: helt urartad. Lever i en luxuös och skyddad verkstad, totalt isolerad från det folk de fruktar mer än allt annat.
Vi behöver en demokratisk revolution i detta plågade land.
Ut med packet, bara!
Tja... - Om hur kvinnor sedan 6000 år - minst - har fungerat och fungerar i dags dat ej minst - har jag själv tänkt/skrivit en del om, faktiskt...
Klicka på mitt naman - så kommer det upp, tror jag... :-)
Hmmm... - Om det här med kvinnosyn har jag själv tänkt/skrivit en del om här.
Det var inte illa, Josef. Om kvinnlig härskarteknik? :o)
Det var Newsmill och inte jag själv som satte rubriken:
"Därför är kvinnor bättre utrikespolitiker"
Inget av det jag skrivit i artikeln säger att kvinnor jämt skulle vara mer lämpade än män på detta fält. Jag skriver i artikeln:
"Visst är kvinnor och män mer lika än olika och skillnaderna mellan individer är större än skillnaderna mellan könen"
Däremot ser vi att utbildning, kompetens, erfarenheter mm som många kvinnor har/alltid har haft numera lyfts fram. Om detta är ett tecken på allmän mer jämställdhet/individualism/tidens gång mm får väl framtiden utvisa. Däremot ser vi en tydlig trend att kvinnor som förut mest förpassades till barn- och familjeministrar nu får utrikesuppdrag också.
Min egen rubrik hade snarare varit "Det våras för kvinnor i utrikespolitiken"
Och i artikeln om Hillary lyfts hennes kompetens fram.
"Hillarys erfarenheter som senator, sina kunskaper som advokat, sina år i Vita huset och rutin som lagstiftare är unika. mm"
Vad har ni för analys om varför så kvinnor världen över finns vid den absoluta utrikespolitiska makten?
Birgitta Ohlsson (fp)
Det var Newsmill och inte jag själv som satte rubriken:
“Därför är kvinnor bättre utrikespolitiker”
Inget av det jag skrivit i artikeln säger att kvinnor generellt är mer lämpade än män på detta fält. Däremot uppmärksammas utbildning, kompetens mm som kvinnor har/alltid haft mer i dag än förr. Om detta beror på tidens gång/ mer jämställdhet/utveckling i allmänhet får väl framtiden utvisa. Och vi ser en trend att kvinnor som förut mest förpassades till barn- och familjeministrar nu får utrikesuppdrag också.
Och jag skriver om Hillarys kompetens mm:
"Hillarys erfarenheter som senator, sina kunskaper som advokat, sina år i Vita huset och rutin som lagstiftare är unika." mm
Min egen rubrik hade snarare varit “Det våras för kvinnor i utrikespolitiken”
Kanske tycker vi olika, men jag tror i en värld som varken är jämställd eller individualistisk så kommer kvinnliga kompetenta förebilder att spela roll ett tag till. På samma sätt som Barack Obamas politiska briljans är fantastisk i sig - blir det hela ännu mer historiskt av att han som första person sprängde barriären för hur en amerikansk presidents bakgrund brukar vara.
Birgitta Ohlsson (fp)
"Vad har ni för analys om varför så få kvinnor finns vid den absoluta utrikespolitiska makten?"
I det fallet har väl USA varit ett föregångsland med Madeleine Albright, Condoleezza Rice och nu - förmodligen - Hillary Clinton? Så redan där har du tre kvinnor på planetens viktigaste post inom utrikespolitik de senaste 11 åren. Sedan må det vara att Europa är mer kvinnofattigt på den fronten, men å andra sidan ligger vi hästlängder före USA när det gäller stats- och premiärministrar, med Thatcher, Halonen, Merkel, Finnbogadottir, Bruntland m.fl. Det verkar som om väljarna har lättare att släppa fram kvinnor än vad det politiska etablissemanget har -- utrikesministrar väljs ju som bekant internt.
Så jag tycker inte att diskrimineringslarmet blinkar rött här. Jag är betydligt mer oroad för den sexism som leder till att personer som Sarah Palin och Mona Sahlin placeras i toppen av sina respektive partiers hierarki, trots häpnadsväckande brist på såväl kompetens som retoriska talanger. Det är grovt förolämpande att någon inbillade sig att Palin skulle ha varit något slags värdigt alternativ till Hillary. Jag vill påstå att både Sarah och Mona valdes med sin könstillhörighet som primärt kriterium, resten var mindre viktigt. Republikanerna har förvisso gett oss intellektuella dvärgar förr, t.ex. GWB och Dan Quayle, men socialdemokraterna har mig veterligen aldrig satt ett dylikt stolpskott så högt upp. Det slår gnistor om mitt språkliga proppskåp varje gång Mona pratar, och hon har aldrig åstadkommit någonting på någon av de ministerposter hon suttit på. Hur ska det då sluta om hon föräras den högsta ministerposten av alla?