Om författaren
Lena Einhorn är författare och regissör.
Jag uppskattar Anders Gerdmars intresse av att diskutera den artikel jag skrev på Newsmill, och min bok Vad hände på vägen till Damaskus. Icke desto mindre kan jag inte låta bli att undra hur väl han har läst artikeln (eller boken). Han skriver att jag "antingen missat diskussionen kring en mycket viktig och välkänd passus hos Josefus, det s k Testimonium Flavianum (Josefus vittnesbörd), eller tar hon av andra skäl inte med det". Men bara några rader tidigare har han ju citerat när jag nämner denna passus! Jag skriver, som sagt: "Trots att Josefus i detalj beskriver händelserna i Judéen och Galiléen under denna tid, nämner alla de myndighetspersoner som finns nämnda i evangelierna, nämner en rad judiska revoltörer, så finns inte Jesus från Nasaret med i berättelsen (utom i en paragraf som samfällt anses ha tillkommit långt senare)." Denna paragraf är just Testimonium Flavianum. Och jag kanske borde ha skrivit att paragrafen "samfällt anses åtminstone delvis vara ett falsarium".
För visst diskuteras det om Testimonium Flavianum är helt eller endast delvis förfalskad. Men som Gerdmar själv skriver, så är de som anser att den är helt äkta få. Anledningen till detta är att Testimonium Flavianum till sin karaktär är trosbekännande, och det finns i övrigt inget i Josefus historia eller texter som indikerar att han var en kristen. Det anses alltså allmänt att texten helt eller delvis tillkommit i efterhand. Att Agapius nyligen upptäckta referat av Testimonium Flavianum, ett referat som skrevs på 900-talet, blir mer autentiskt därför att det lyder "han var kanske Messias" förefaller vara önsketänkande från Gerdmars sida. Att "en enig forskning" betraktar Agapius text som helt trogen Josefus original är heller knappast med sanningen överensstämmande. Eftersom Gerdmar väljer att hänvisa till Louis H. Feldman som "den främste Josefusexperten", så ska jag också begagna mig av ett Feldmancitat: "We may...conclude that Agapius' excerpt is hardly decisive, since it contains several elements, notably changes in order, that indicate that it is a paraphrase rather than a translation." (Louis H. Feldman: Josephus and Modern Scholarship)
Gerdmar påpekar därefter att det finns ytterligare utomkristna källor till information om Jesus. Ja visst finns det det, men inte från det första århundradet! Och jag skriver klart och tydligt i min artikel "med samtida menas här texter som skrevs under första århundradet". Plinius den yngre skriver ca. år 112, Tacitus ca. år 116 och Suetonius ca år 120. Vid denna tid har kristendomen redan nått spridning, och mycket tyder på att dessa romerska historiker inte förlitar sig på primärkällor. Tacitus, t.ex., skriver att "Kristus dömdes under Tiberius välde av prokurator Pontius Pilatus att torteras till döds". Denna mening innehåller två märkliga inslag: för det första skriver Tacitus att Pilatus var "prokurator", när titeln för detta ämbete under Pilatus tid i själva verket var "prefekt". För det andra kallar han Jesus från Nasaret för "Kristus". Hade han stött sig på officiella romerska protokoll så borde han kallat Jesus vid namn, dvs "Jesus". Kristus är ett teologiskt tillnamn, och betyder, liksom Messias, "den smorde". Mycket tyder alltså på att Tacitus här har begagnat sig av den berättelse de kristna i Rom själva presenterat om sitt ursprung. Det finns också de som hävdar att även Tacitus passus kan vara en förfalskning, eftersom tidiga kristna kyrkofäder inte refererar till den. Detta är dock inte någon gängse uppfattning.
Suetonius och Plinius den yngre, i sin tur, beskriver händelser som involverar kristna i Rom, respektive i Mindre Asien, inte något som hände i Judéen eller Galiléen. Intressant nog skriver dock Suetonius, runt år 120, precis som Gerdmar påpekar: "Eftersom judarna konstant skapade bråk, uppviglade av Chrestus, utvisade [kejsar Claudius] dem från Rom". Eftersom denna utvisning skedde runt år 50 -- och Jesus ju redan, enligt Nya testamentet, hade korsfästs på 30-talet - så skriver Gerdmar att citatet är skrivet av "en inte helt välinformerad Suetonius". Men tänk om det är precis vad Suetonius är: välinformerad!
Slutligen vill jag absolut hålla med Gerdmar på en punkt: Nya testamentet är en historisk källa! Och jag behandlar den som en sådan. Problemet är att det är den enda samtida källan (undantaget Testimonium Falvianum) som beskriver en messiansk folkledare av den digniteten på 30-talet. Situationen är, när man går till andra källor, helt annorlunda på 50-talet. Överhuvudtaget finns det mycket starka paralleller mellan evangeliernas berättelser och det som Josefus berättar för oss från 50-talet. Och nästan ingenting från 30-talet (om man undantar uppräknandet av vissa personnamn).
Det är svårt att bortse från dessa paralleller och deras påtagliga överensstämmelse med varandra. Och liksom Gerdmar är jag numera av den uppfattningen att Jesus verkligen har existerat.
Trackback URL: http://www.newsmill.se/trackback/20572
”Det är för länge sedan konstaterat, att det finns inga historievetenskapliga bevis på Jesus existens. Däremot säger bibelexperterna att det skulle bli väldigt besvärligt om Jesus inte existerat om han inte hade vandrat med sina lärljungar.” (Uttalande av Britt-Marie Näsström, religionshistoriker i Norra Västerbottens Tidning, den 5 mars 2006, i artikeln ”Myterna är till för att förstärka tron”).
Permalänk | Anmäl
Birger Johansson, 2010-04-04, 09:17
”Det är för länge sedan konstaterat, att det finns inga historievetenskapliga bevis på Jesus existens. Däremot säger bibelexperterna att det skulle bli väldigt besvärligt om Jesus inte existerat om han inte hade vandrat med sina lärljungar.” (Uttalande av Britt-Marie Näsström, religionshistoriker i Norra Västerbottens Tidning, den 5 mars 2006, i artikeln ”Myterna är till för att förstärka tron”).
Permalänk | Anmäl
Birger Johansson, 2010-04-04, 09:17
Du skriver att du numera är av den uppfattningen att Jesus verkligen har existerat. Men i ingen av dina två artiklar har du bevisat detta, snarare tvärtom, att det är tveksamt att att Jesus funnits. Vilka fakta baserar du påståendet att Jesus funnits? Du skriver också att Nya testamentet är en historisk källa, menar du att Nya testamentet är en källa av historiska fakta uppblandat med fiktion? Romarna va ju kända för att dokumentera, med en byråkrati nog så utvecklad. Finns det verkligen ingen mer oberoende dokumentation om händelserna i Palestina än den skriven av Josefus? Varför, enligt dig, va det just kristendomen som blev romarnas val, när dom beslöt sig för att bara tillåta en religion i romarriket? När blev Jesus Messias samt Kristus?
Permalänk | Anmäl
Johan Wettergren, 2010-04-04, 09:31
Tillkomsten av "Bibel Jesus" (Joshua) bygger på att Joshua var ett vanligt förekommande namn. Ibland dessa fanns det en som utmärkte sig med ovanligt from inställning gentemot sina medmänniskor. Gärningarna ville givetvis de lärda befästa historiskt i en övrigt barbarisk tid.
Hans familjen bestod av Josef, Maria, Jesus och Jacob. Då apostlarna efter romarnas erövringar började sprida sitt evangelium sopade man verklighetens familj under mattan. Som PR-gubbe var det omöjligt för Lucas att sprida ett evangelium med "broder" Jesus som hjälte. Han skapade i stället Tellus första superman och kallade pappa Josef för Gud, samt påstod att de onda makterna hade korsfäst sonen. Det fanns ingen anledning att föra den ena broderns påvra budskap vidare, ty han var en tystlåten man med ett budskap som uteslöt maktutövande, överdåd och lögner. Denna omskrivning är för många grunden i kristendomen. För oss icke troende är inte problemet om ”Bibel Jesus” kunde flyga eller ej. Problemet är att förkunnarna på dessa grunder i stället skapat jordens största maktimperium, byggt på förtryck och underkastelse i treenighetens namn. Ingen idag levande varelse har fått kontakt med någon gudomlig varelse utan att först underkastats evangeliet.
Tre-enigheten sug på den, genialiteten är i unik, Gud, Jesus och den Helige Anden i samma person. I självbevarelsdriftens anda kallar man sin lära för monteistisk profetreligion. Detta innebär bl.a. att andra folk får ha en annan gud. Vilket är grunden för egen överlevnad, i annat fall hade förkunnarna fått utkämpa religionskrig med alla oliktänkande på jorden i evigheter. Det hade varit en övermäktig uppgift då visionära gudar funnits i tio-tusentals år. Vad jag däremot vill tillskriva profeterna är att de förmodligen är de skickligaste PR-gubbarna någonsin.
Jesus var ju en människa som du och jag, fast frommare, må hans minne vila i frid.
Permalänk | Anmäl
Leif E Ström, 2010-04-04, 09:53
Det var då för märkligt att Einhorn återigen glömmer bort Sofisterna, både de i Grekland och de i övriga delen av Romarriket. Fanns sofister som klart kastade 'känga' och skyllde allt galet som hände på de kristna redan under första århundradet. Tittar man lite mer noga på dessa, vilket jag gjorde i mitten på 90-talet av annat skäl, så finner man överenstämmelse i tid och rum samt starka tendenser mot den nya gruppen med t.ex. Paulus tre missionsresor samt aposteln Petrus resa till och martyrdöd i Rom.
Permalänk | Anmäl
Inger E Johansson, 2010-04-04, 10:45
Sagan, eller legenden om Jesus, är hur lång som helst. Jag anser att hans eventuella existens är ovidkommande det budskap NT förmedlar. Det spelar ingen roll om han har existerat, eller ej.
"Älska din nästa såsom du älskar dig själv".
Jag tycker att det är den tyngsta raden i NT. De orden är nyckeln till fred och frihet. Vi har en uppsjö av olika tolkningar på denne legend. Påvar och präster viftar med nycklar och säger sig känna vägen till mitt himmelrike. Fast sagan säger att jag ska söka det själv, att jag har nyckeln och att jag inte ska låta mig luras av falska profeter. Hm...
Älska din nästa såsom du älskar dig själv... och pling...
så blev människan en självständig individ, ointresserad av religion - ur stånd att fördöma, förfölja, förtala och förneka.
Jesus är väl inget mysterium. Jesus är berättelsen om en man som förstod att lidandet är en skapelse i sig. Släpp och du blir fri,
älska och du blir hel.
Men det, det är lättare för en kamel...
Permalänk | Anmäl
Marie Lundblom, 2010-04-04, 10:58
Jag håller med Marie Lundblom ovan, det spelar ingen roll om Jesus har existerat eller ej. Däremot ser jag inte direkt att det "budskap" som Nya Testamentet ger som någonting positivt alls. Faktum är att Nya Testamenten kan vara rent vedervärdigt i sitt budskap. Om man bara ser på det positiva, som exempelvis den gyllene regeln, så kanske man kan tycka att det är ett gott budskap. Men här är problemet: Den gyllene regeln fanns innan kristendomen.
Nej, istället spelar Jesus existens ingen roll eftersom ett bevis på att en man som heter Jesus/Joshua har existerat och som passar in på den bibliska Jesus inte på något sätt är ett bevis på att religionen i sig är sann. Använder man detta kriterium så måste ju exempelvis scientologin (som kanske är den mest vedervärdiga "religionen" som existerar) vara den rätta tron i och med att vi vet och har bevis på att L. Ron Hubbard har existerat.
Så därmed vill jag ge ett tips åt religiösa och teologer så som Anders Gerdmar: Försök inte bevisa att Jesus har existerat, detta är för era ändamål helt meningslöst och förstärker inte alls era ståndpunkter. Lämna sådant till historiker som inte har någon egen agenda bakom att studera Jesus historicitet.
Permalänk | Anmäl
Andreas Östlund, 2010-04-04, 18:57
Vad skönt att få läsa en verklig historiker som argumenterar med källor och källlkritik. Och vad skönt att se hur en pratkvarn som Gerdmar bli avklädd. Tack för trevlig och intressant läsning!
Permalänk | Anmäl
Martin A, 2010-04-05, 11:32
Lena Einhorn
Glömmer du inte Paulus?
De flesta idag menar att Jesus har existerat och att han alltså inte är en påhittad person.
De flesta menar också att han föddes kring år 4-6 f.kr. och korsfästes på 30 talet e.kr.
Att han har funnits innebär inte att allt som skrivit och sagts om honom är sant.
Lena Einhorn skriver:
”Överhuvudtaget finns det mycket starka paralleller mellan evangeliernas berättelser och det som Josefus berättar för oss från 50-talet. Och nästan ingenting från 30-talet (om man undantar uppräknandet av vissa personnamn).”
Problemet är att Jesus inte låter flytta på sig 20-30 år framåt i tiden.
För på 50- talet e.kr. så har den rörelse som Jesus startade redan gått in i nästa fas. Då har tex Paulus missionerande och brevskrivande startat och det är enligt alla förståsigpåare efter korsfästelsen.
Om man flyttar Jesus 20-30 år framåt i tiden så blir han 13-23 år yngre än Paulus vilket han antagligen inte var.
Evangelierna är inte helt igenom sanna berättelser. Det är nog alla överens om. Det är uppenbart att man ”förbättrat” berättelsen om rörelsens grundare när evangelierna nedtecknades. Tex så menar många att det faktum att han skulle ha varit av ”Davids hus” och därmed ha kungliga anor är en förbättring som lagts dit i efterhand.
Att det finns likheter mellan evangelierna och sånt som Josefus berättat för oss från 50-talet kan helt enkelt bero på att evangeliernas författare inspirerats av dessa berättelser och inte på att Jesus levde på 50-talet.
Permalänk | Anmäl
Lars Johansson, 2010-04-06, 14:31
"De flesta idag menar att Jesus har existerat och att han alltså inte är en påhittad person. De flesta menar också att han föddes kring år 4-6 f.kr. och korsfästes på 30 talet e.kr"
Vilka är "de flesta"?
"Bibel-Jesus" har förmodligen inte startat någon "rörelse" (Jag kan inte peka på någon trovärdig källa!)
Permalänk | Anmäl
Birger Johansson, 2010-04-06, 17:22
Birger Johansson
Dom flesta är dom flesta som som forskar i ämnet.
På 50 talet e.kr så fanns flera kristna församlingar vilket bland annat framgår av Paulus brev som är äldre än evangelierna. Det tidsmässiga avståndet mellan dessa församlingar och Jesus själv var kortare än det tidsmässiga avståndet mellan oss och Olof Palme. Förmodligen var ingen av dessa (förutom möjligen församlingen i Jerusalem) grundad av Jesus själv. Men det är dock inte särskilt troligt att den Jesus som lärjungarna talade om var en påhittad person. Det hade genomskådats eftersom många som mottog budskapen om Jesus på 50 talet e.kr. själva hade levt under Jesu tid.
Orsaken till bristen på trovärdiga samtida källor beror antagligen på att Jesus och hans följeslagare bara var en liten och säkerligen rätt så obetydlig grupp av religiösa människor (bland många andra grupper).
Man måste läsa evangelierna med rätt så kritiska glasögon. Då inser man att dom innehåller mycken information om Jesus som är adderad i efterhand. För evangelierna är inte skrivna för människor som träffat Jesus utan för människor som inte träffat Jesus och som inte kände någon som träffat Jesus så att dom kunnat kontrollera uppgifterna. Det har gett författarna ett rätt så stort mått av litterär frihet.
Permalänk | Anmäl
Lars Johansson, 2010-04-06, 20:02
Birger Johansson
Paulus var kristedndomens första och kanske alltjämt viktigaste teolog.
Paulus har antagligen haft större betyudelse för kristensomen som vi känner den än Jesus själv. Redan på Paulus tid var kristenheten på väg att delas. Det fanns judisk församlingar som kallade Jesus för Messias men som levde enligt judisk lag och sed och så fanns det icke judar som annamat kristendomen men inte judiska seder och judisk lag. Dessa två grupperingar drog inte alltid jämt tex i Rom där de levde sida vid sida.
På apostlamötet år 49 så segrade Paulus linje som innebar att kristna inte behövde följa den judiska toran bortsett från reglerna om avgudadyrkan och några andra punkter. Och det är här som kristendomen avskiljer sig från judendomen och blir en egen religion.
Permalänk | Anmäl
Lars Johansson, 2010-04-06, 20:27
12 kommentarer Logga in för att kommentera
I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.
”Det är för länge sedan konstaterat, att det finns inga historievetenskapliga bevis på Jesus existens. Däremot säger bibelexperterna att det skulle bli väldigt besvärligt om Jesus inte existerat om han inte hade vandrat med sina lärljungar.” (Uttalande av Britt-Marie Näsström, religionshistoriker i Norra Västerbottens Tidning, den 5 mars 2006, i artikeln ”Myterna är till för att förstärka tron”).
”Det är för länge sedan konstaterat, att det finns inga historievetenskapliga bevis på Jesus existens. Däremot säger bibelexperterna att det skulle bli väldigt besvärligt om Jesus inte existerat om han inte hade vandrat med sina lärljungar.” (Uttalande av Britt-Marie Näsström, religionshistoriker i Norra Västerbottens Tidning, den 5 mars 2006, i artikeln ”Myterna är till för att förstärka tron”).
Du skriver att du numera är av den uppfattningen att Jesus verkligen har existerat. Men i ingen av dina två artiklar har du bevisat detta, snarare tvärtom, att det är tveksamt att att Jesus funnits. Vilka fakta baserar du påståendet att Jesus funnits? Du skriver också att Nya testamentet är en historisk källa, menar du att Nya testamentet är en källa av historiska fakta uppblandat med fiktion? Romarna va ju kända för att dokumentera, med en byråkrati nog så utvecklad. Finns det verkligen ingen mer oberoende dokumentation om händelserna i Palestina än den skriven av Josefus? Varför, enligt dig, va det just kristendomen som blev romarnas val, när dom beslöt sig för att bara tillåta en religion i romarriket? När blev Jesus Messias samt Kristus?
Tillkomsten av "Bibel Jesus" (Joshua) bygger på att Joshua var ett vanligt förekommande namn. Ibland dessa fanns det en som utmärkte sig med ovanligt from inställning gentemot sina medmänniskor. Gärningarna ville givetvis de lärda befästa historiskt i en övrigt barbarisk tid.
Hans familjen bestod av Josef, Maria, Jesus och Jacob. Då apostlarna efter romarnas erövringar började sprida sitt evangelium sopade man verklighetens familj under mattan. Som PR-gubbe var det omöjligt för Lucas att sprida ett evangelium med "broder" Jesus som hjälte. Han skapade i stället Tellus första superman och kallade pappa Josef för Gud, samt påstod att de onda makterna hade korsfäst sonen. Det fanns ingen anledning att föra den ena broderns påvra budskap vidare, ty han var en tystlåten man med ett budskap som uteslöt maktutövande, överdåd och lögner. Denna omskrivning är för många grunden i kristendomen. För oss icke troende är inte problemet om ”Bibel Jesus” kunde flyga eller ej. Problemet är att förkunnarna på dessa grunder i stället skapat jordens största maktimperium, byggt på förtryck och underkastelse i treenighetens namn. Ingen idag levande varelse har fått kontakt med någon gudomlig varelse utan att först underkastats evangeliet.
Tre-enigheten sug på den, genialiteten är i unik, Gud, Jesus och den Helige Anden i samma person. I självbevarelsdriftens anda kallar man sin lära för monteistisk profetreligion. Detta innebär bl.a. att andra folk får ha en annan gud. Vilket är grunden för egen överlevnad, i annat fall hade förkunnarna fått utkämpa religionskrig med alla oliktänkande på jorden i evigheter. Det hade varit en övermäktig uppgift då visionära gudar funnits i tio-tusentals år. Vad jag däremot vill tillskriva profeterna är att de förmodligen är de skickligaste PR-gubbarna någonsin.
Jesus var ju en människa som du och jag, fast frommare, må hans minne vila i frid.
Det var då för märkligt att Einhorn återigen glömmer bort Sofisterna, både de i Grekland och de i övriga delen av Romarriket. Fanns sofister som klart kastade 'känga' och skyllde allt galet som hände på de kristna redan under första århundradet. Tittar man lite mer noga på dessa, vilket jag gjorde i mitten på 90-talet av annat skäl, så finner man överenstämmelse i tid och rum samt starka tendenser mot den nya gruppen med t.ex. Paulus tre missionsresor samt aposteln Petrus resa till och martyrdöd i Rom.
Sagan, eller legenden om Jesus, är hur lång som helst. Jag anser att hans eventuella existens är ovidkommande det budskap NT förmedlar. Det spelar ingen roll om han har existerat, eller ej.
"Älska din nästa såsom du älskar dig själv".
Jag tycker att det är den tyngsta raden i NT. De orden är nyckeln till fred och frihet. Vi har en uppsjö av olika tolkningar på denne legend. Påvar och präster viftar med nycklar och säger sig känna vägen till mitt himmelrike. Fast sagan säger att jag ska söka det själv, att jag har nyckeln och att jag inte ska låta mig luras av falska profeter. Hm...
Älska din nästa såsom du älskar dig själv... och pling...
så blev människan en självständig individ, ointresserad av religion - ur stånd att fördöma, förfölja, förtala och förneka.
Jesus är väl inget mysterium. Jesus är berättelsen om en man som förstod att lidandet är en skapelse i sig. Släpp och du blir fri,
älska och du blir hel.
Men det, det är lättare för en kamel...
Jag håller med Marie Lundblom ovan, det spelar ingen roll om Jesus har existerat eller ej. Däremot ser jag inte direkt att det "budskap" som Nya Testamentet ger som någonting positivt alls. Faktum är att Nya Testamenten kan vara rent vedervärdigt i sitt budskap. Om man bara ser på det positiva, som exempelvis den gyllene regeln, så kanske man kan tycka att det är ett gott budskap. Men här är problemet: Den gyllene regeln fanns innan kristendomen.
Nej, istället spelar Jesus existens ingen roll eftersom ett bevis på att en man som heter Jesus/Joshua har existerat och som passar in på den bibliska Jesus inte på något sätt är ett bevis på att religionen i sig är sann. Använder man detta kriterium så måste ju exempelvis scientologin (som kanske är den mest vedervärdiga "religionen" som existerar) vara den rätta tron i och med att vi vet och har bevis på att L. Ron Hubbard har existerat.
Så därmed vill jag ge ett tips åt religiösa och teologer så som Anders Gerdmar: Försök inte bevisa att Jesus har existerat, detta är för era ändamål helt meningslöst och förstärker inte alls era ståndpunkter. Lämna sådant till historiker som inte har någon egen agenda bakom att studera Jesus historicitet.
Vad skönt att få läsa en verklig historiker som argumenterar med källor och källlkritik. Och vad skönt att se hur en pratkvarn som Gerdmar bli avklädd. Tack för trevlig och intressant läsning!
Lena Einhorn
Glömmer du inte Paulus?
De flesta idag menar att Jesus har existerat och att han alltså inte är en påhittad person.
De flesta menar också att han föddes kring år 4-6 f.kr. och korsfästes på 30 talet e.kr.
Att han har funnits innebär inte att allt som skrivit och sagts om honom är sant.
Lena Einhorn skriver:
”Överhuvudtaget finns det mycket starka paralleller mellan evangeliernas berättelser och det som Josefus berättar för oss från 50-talet. Och nästan ingenting från 30-talet (om man undantar uppräknandet av vissa personnamn).”
Problemet är att Jesus inte låter flytta på sig 20-30 år framåt i tiden.
För på 50- talet e.kr. så har den rörelse som Jesus startade redan gått in i nästa fas. Då har tex Paulus missionerande och brevskrivande startat och det är enligt alla förståsigpåare efter korsfästelsen.
Om man flyttar Jesus 20-30 år framåt i tiden så blir han 13-23 år yngre än Paulus vilket han antagligen inte var.
Evangelierna är inte helt igenom sanna berättelser. Det är nog alla överens om. Det är uppenbart att man ”förbättrat” berättelsen om rörelsens grundare när evangelierna nedtecknades. Tex så menar många att det faktum att han skulle ha varit av ”Davids hus” och därmed ha kungliga anor är en förbättring som lagts dit i efterhand.
Att det finns likheter mellan evangelierna och sånt som Josefus berättat för oss från 50-talet kan helt enkelt bero på att evangeliernas författare inspirerats av dessa berättelser och inte på att Jesus levde på 50-talet.
"De flesta idag menar att Jesus har existerat och att han alltså inte är en påhittad person. De flesta menar också att han föddes kring år 4-6 f.kr. och korsfästes på 30 talet e.kr"
Vilka är "de flesta"?
"Bibel-Jesus" har förmodligen inte startat någon "rörelse" (Jag kan inte peka på någon trovärdig källa!)
Birger Johansson
Dom flesta är dom flesta som som forskar i ämnet.
På 50 talet e.kr så fanns flera kristna församlingar vilket bland annat framgår av Paulus brev som är äldre än evangelierna. Det tidsmässiga avståndet mellan dessa församlingar och Jesus själv var kortare än det tidsmässiga avståndet mellan oss och Olof Palme. Förmodligen var ingen av dessa (förutom möjligen församlingen i Jerusalem) grundad av Jesus själv. Men det är dock inte särskilt troligt att den Jesus som lärjungarna talade om var en påhittad person. Det hade genomskådats eftersom många som mottog budskapen om Jesus på 50 talet e.kr. själva hade levt under Jesu tid.
Orsaken till bristen på trovärdiga samtida källor beror antagligen på att Jesus och hans följeslagare bara var en liten och säkerligen rätt så obetydlig grupp av religiösa människor (bland många andra grupper).
Man måste läsa evangelierna med rätt så kritiska glasögon. Då inser man att dom innehåller mycken information om Jesus som är adderad i efterhand. För evangelierna är inte skrivna för människor som träffat Jesus utan för människor som inte träffat Jesus och som inte kände någon som träffat Jesus så att dom kunnat kontrollera uppgifterna. Det har gett författarna ett rätt så stort mått av litterär frihet.
Birger Johansson
Paulus var kristedndomens första och kanske alltjämt viktigaste teolog.
Paulus har antagligen haft större betyudelse för kristensomen som vi känner den än Jesus själv. Redan på Paulus tid var kristenheten på väg att delas. Det fanns judisk församlingar som kallade Jesus för Messias men som levde enligt judisk lag och sed och så fanns det icke judar som annamat kristendomen men inte judiska seder och judisk lag. Dessa två grupperingar drog inte alltid jämt tex i Rom där de levde sida vid sida.
På apostlamötet år 49 så segrade Paulus linje som innebar att kristna inte behövde följa den judiska toran bortsett från reglerna om avgudadyrkan och några andra punkter. Och det är här som kristendomen avskiljer sig från judendomen och blir en egen religion.