Idag letar vi skribenter i följande ämnen:

Miljöpartiet

Miljöpartiet håller kongress i helgen. Läs (13) Skriv

EMU

Nyval i Grekland. Kan landet räddas kvar i eurozonen? Läs (91) Skriv

Hyresrättens roll i ekonomin

Vilken roll spelar egentligen hyresrätten för arbetsmarknaden och för den reala och finansiella ekonomin? Skriv

Biståndet

Jens Andersson om Biståndet

Låt inte högern ta över biståndsdebatten

Debatten om framtiden för svenska biståndet rasar, nu senast i DN Debatt (3 april). Det är välkommet och nödvändigt med tanke på omvärldsförändringar och ökande krav på att biståndet skall ge resultat. Det finns dock en tendens till att debatten präglas av biståndsskepsis eller försvarstal och inte blir särskilt konkret. Det är nu dags att ställa några grundläggande frågor om svenskt bistånd.


Om författaren

Jag är 39 år har arbetat med bistånd i runt tio år; först på OECD/DAC och sedan som fristående konsult för bland annat UD och Sida. Jag tycker att debatten om biståndet hittills i alltför hög grad dominerats av högern och äldre biståndsrävar. Det är dags att andra (gärna yngre) röster gör sig hörda och att grundläggande frågor diskuteras utan ideologiska skyddslappar.

I maj 1968 hungerstrejkade min Far utanför Riksdagshuset för att stödja enprocentsmålet, d v s att en procent av Sveriges BNP skall gå till internationellt utvecklingssamarbete. Kalla kriget rådde och stormakterna slogs om inflytande i nyligen självständiga kolonier i tredje världen. Sedan dess har biståndet följt många och ofta parallella ideologiska svängningar från importsubstitution till fokus på tillväxt. På senare år har också själva grundförutsättningarna för biståndet förändrats på ett dramatiskt sätt. Globaliseringens effekter är välkända; tidigare fattiga länder, har på kort tid utvecklats och börjat ta allt större utrymme i världsekonomin. Samtidigt har privata filantroper som Bill Gates intagit scenen med stora resurser. De gamla biståndsländerna har fått konkurrens och de gamla biståndsmottagarna alternativa finansieringskällor och handelspartners. Kinas snabbt ökande relationer med Afrika är kanske det mest citerade exemplet.

Samtidigt har biståndets effektivitet börjat ifrågasättas alltmer på såväl sakliga som ideologiska grunder. I Sverige har exempelvis Timbro och Svenskt Näringsliv riktat hård kritik mot biståndet, medan biståndsminister Gunilla Karlsson uppmanat till en öppen debatt om biståndets framtid. Biståndsveteraner som Bo Göransson och Carl Tham står upp till försvar (nu senast i DN Debatt, 3 april). Ett grundläggande problem är svårigheten att visa att biståndet faktiskt ger resultat, beroende på att biståndet endast spelar en begränsad roll i komplicerade utvecklingsprocesser, kombinerat med bristande resultatorientering inom biståndet. En övergripande debatt om biståndet, baserad på dess resultat riskerar därför att inte bli särkskilt konstruktiv.

Diskussionen blir mer konkret om den i stället siktar in sig på det svenska biståndets organisation. Därmed blir den också mer känslig, eftersom den då på ett mycket konkret sätt påverkar den "biståndsmaskineriet" som kritiker gärna siktar in sig på. Här har vi som arbetar med biståndet och som tycker att Sverige bör ta en ledande roll i att minska fattigdom och orättvisor i världen ett stort ansvar. Vi måste kunna ställa vissa grundläggande frågor framför allt för att det vi gör skall göra så mycket gott som möjligt och för att ligga ett steg före våra kritiker. Just nu är ett bra tillfälle att ta diskussionen; en valkampanj har precis inletts utan att biståndet ännu spelat någon större roll, UD:s framtida organisation och inriktning är under utredning och Sida håller på och utreder sin framtida organisation.

Fem grundläggande frågor

De grundläggande frågor jag vill ställa är följande:

1. Skall enprocentsmålet finnas kvar? Syftet skall inte vara att minska Sveriges bistånd över tiden, men minska volymmässiga svängningar och den utbetalningshets som råder.

2. Är biståndets övergripande mål om att minska fattigdom fortfarande relevant? En grundläggande fråga är om fattigdomsminskning verkligen är ett mål som sätts i första rummet av de biståndsmottagande länderna, i jämförelse med exempelvis ekonomisk tillväxt. Skulle exempelvis de mål som anges i Sveriges Politik för Global Utveckling - "att bidra till en rättvis och hållbar global utveckling" också kunna gälla för biståndet?

3. Skall Sida finnas kvar i sin nuvarande form? Uppdelningen mellan UD och Sida medför höga transaktionskostnader och är ett slöseri på resurser för ett litet land som Sverige. Bistånd är utrikespolitik.

4. Hur skall det bilaterala biståndet organiseras? Även i de viktigaste samarbetsländerna är Sverige en liten aktör och frågan är om omfattande stat till stat bistånd genom "landprogrammering" är en effektiv form av bistånd.

5. Hur skall Sverige stärka sitt påverkansarbete internationellt? Sverige skulle kunna få större genomslag för sina prioriteringar genom att lägga större kraft och resurser på långsiktigt arbete med globala nyttigheter, samstämmighet, påverkan av multilaterala organisationer och stöd till lokala organisationer.

Jag har inga färdiga svar och det finns säkert fler grundläggande frågor som behöver ställas. Min förhoppning är att den debatten om det svenska biståndet skall bli mer visionär och konkret än hittills, samtidigt som biståndets grundläggande värderingar om solidarietet, rättvisa och fattigdomsminksning bibehålls. Ett bra första steg vore om de politiska partierna kunde redovisa sina svar på ovanstående frågor. För inte skall man väl år 2010 behöva hungerstrejka för förändring?

Jens Andersson
Fristående konsult inom utvecklingssamarbetet





Trackback URL: http://www.newsmill.se/trackback/20494

21 kommentarer Logga in för att kommentera
I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.

Ett första steg borde vara att skapa full transparens i hur medel spenderas inom biståndet. Då kan vi börja föra ett resonemang. Här ger jag Gunilla Carlsson full poäng för sitt initiativ "öppna biståndet".

Med viss inblick i hur Sida arbetar inser man att det kan komma att bli svårt att leverera korrekta siffror (något som du på OECD/DAC kanske fått erfara?).

Biståndet borde kunna tåla en vanlig ekonomisk revision närsomhelst. Om så inte är fallet idag har vi lång väg att gå. På sikt borde målet vara att styra biståndet på effekt och inte på andel av BNP. Tänk om vi kan uppnå samma effekt som idag fast till lägre kostnad?

Permalänk | Anmäl #1 Martin Johansson, 2010-04-03, 19:23

Det blir svårt för biståndet att främja politisk och ekonomisk utveckling om givarländernas övriga utrikes- och handelspolitik gentemot mottagarländerna motverkar biståndsmålen. Övrig politik måste stämma överens med biståndsmålen i åtminstone någon grad. Korrespondenterna i SVT och Konflikt i SR P1 har haft program om den här typen av målkonflikter.

Men det är svårt för givarländerna att kompromissa med sina egna intressen.

Permalänk | Anmäl #2 Niclas Kuoppa, 2010-04-03, 19:34

Inget land i världen har tagit sig upp genom välgörenhet. Det som skapar välstånd i länder är tillväxt, privat företagsamhet och frihandel. Så länge Sida inte främjar detta så stöder man inte de fattiga.

Permalänk | Anmäl #3 Tobias Bäckström, 2010-04-03, 19:45

1. Skall enprocentsmålet finnas kvar?
En makaber kvarleva från förr. Man kunde då ha sagt 5% eller 0,2% eller vad som helst, men vad har det med bistånd att göra?

2. Är biståndets övergripande mål om att minska fattigdom fortfarande relevant?
Ja, att minska "fattigdomen" hos en grupp regeringsmedlemmar i vissa Afrikanska stater. Fattigdomsbekämpningen består av nya Mercedesbilar varje år.

3.4.5.6. osv. etc.

Permalänk | Anmäl #4 Alvin Stoltz, 2010-04-03, 19:44

Enprocentsmålet är rationellt som avlatsbrev. Vi utnyttjar tredje världen på ett hejdlöst sätt, och så skickar vi tillbaks en slant för att döva samvetet.

Att fokusera på att uppnå resultat i mottagarländerna är säkert en revolution. Biståndet har hittills fokuserat mycket på att uppnå politiska resultat i sverige. Utan resultatfokusering är korruptionsrisken också nära 100%

Permalänk | Anmäl #5 Johan Wallin, 2010-04-03, 19:47

Debattören, som är konsult i branschen och inte någon journalist eller politiker, borde veta vad han vill och inte ställa frågor rakt ut i luften. De mycket höga priser som fanns på spannmål, konstgödsel, olja med mera innan ekonomin försvagades för två år sedan gjorde livet hårt för vissa som lägger mycket pengar på mat. Det tar inte lång tid innan detta och något ännu värre återkommer. Länder med ett överskott inför exporttullar och exportförbud för att isolera sig från världsmarknaden, vilket gör läget värre i länder med brist. Det blir hungerkravaller och laglöshet. Om man är konsult för makthavarna på UD och Sida och kan fakturera ett par tusen i timmen så bör man kanske ligga lågt med sådant och istället fungera som en samlande kraft. Början man undersöka den här soppan så hittar man nog hur mycket vansinne som helst.

När det blir brist på olja fås en liknande effekt. De som inte kan ta något med våld som amerikanarna och inte har någon egen olja ligger sämst till. Idag får Sverige långt mer än hälften av oljan från Danmark och Norge, som båda tappar produktion förmodligen snabbare än något annat land. Alltså fås vid brist en mycket stor brist på vissa håll. Det är dags att bygga en anläggning för utvinning av olja från svenskt alunskiffer typ som fanns i Kvarntorp under 25 år. Och vettiga och långsiktiga affärer med ryssarna borde också ha högsta prioritet. Utvecklingen av syntetiskt bränsle från alunskiffer borde finansieras med biståndspengar. Om Sverige på detta sätt får olja så kommer det att tillföra olja till världsmarknaden och ge ett bistånd till de fattigaste länderna utan olja, när de behöver denna som mest. Världens länder fungerar som kommunicerande kärl och det har ibland inte så stor betydelse var man tillför pengarna.

Permalänk | Anmäl #6 Urban Persson, 2010-04-03, 20:45

Efter att nyligen läst William Easterlys Den vita mannens börda tvivlar jag på att Sida pengar hjälper just alls.

Easterly menar att man ska flytta fokus från externa planerare till interna sökare, det är de som har lösningarna, på det lokala planet, på detaljnivå. Det man betalar för, det värderar man.

Och att det är vanstyre, inte fattigdomsfällan, som är orsaken till bristande ekonomisk utveckling, medan biståndet ofta finansierat konsumtionen.

Han säger vidare att varken bistånd eller väpnade interventioner hjälper, det är sökarna man ska få kontakt med. Han kritiserar också vår överlägsna beskyddarattityd.

Man bör verkligen fråga sig om hjälpa till är hjälpa till eller om hjälpa till är att ta över.

Permalänk | Anmäl #7 Tia Itkonen, 2010-04-03, 21:14

En fråga till författaren av artikeln och till er alla. Håller inte hela definitionen av bistånd på att förändras i grunden i och med de åtaganden som EU, och Sverige, gjort vad gäller CO2 avgifter?
Vad jag förstår innehåller de förslag som överenskommits av våra politker större summor vad gäller CO2-bidrag till fattiga länder än vad de "gamla" biståndet gör.
Ingår detta i vad skribenten avser att diskutera?

Permalänk | Anmäl #8 Temkin, 2010-04-03, 21:42

Biståndsdebatten blir ganska löjlig med tanke på att staten Sverige går med en rejält underskott och allt bistånd lånas upp. Frågan är vem som skall betala det?

Permalänk | Anmäl #9 Mikael Forsberg, 2010-04-03, 22:53

Ingressen i artikeln: "Låt inte högern ta över---" låter närmast som en desperat vädjan från en SIDA-konsult rädd för transparens och väntade nedskärningar.
-Helt naturligt med att Gunilla Carlsson ser över biståndsreglerna.
-Bistånd till Senegal som byggt en jättestaty högre än Frihetsgudinnan till en kostnad av över 200 millioner kronor,
-eller till Zimbabwe och diktatorn Mugabe?

Permalänk | Anmäl #10 Ebbe Cederblad, 2010-04-03, 23:32

Bistånd kan integreras med åtgärder på det fossila området enligt Tax-and-educate. En skatt uppströms på fossilflödet finansierar fritt disponibla skolpengar. Ett forum baserat på ländernas koldioxidutsläpp beslutar om driften och om systemet behövs över huvud taget. Forumet kan även lagstifta bort subventioner ute i länderna med snedvridningar och handelshinder. Och det fungerar i liten skala i början där behoven är som störts. Kyotoprotokollet med småbröderna EU-ETS och Cap-and-trade fungerar inte och så är det även med biståndet i stort. Som Bill Easterly säger kommer pengarna inte ut. Som Percy Barnevik säger måste det vara mer hjälp till självhjälp. Med Tax-and-educate fås inte nackdelarna med dagens bistånd. Ländernas beslutsfattare inom både givande och tagande blir bortkopplade. Men de får en roll i att administrera detaljer åt forumet, i vilket Sverige får knappt 0,2 % av inflytandet. Det här är som att sätta hjul på alltihop och sen bara låta det rulla på. Den påstådda nya världsordningen New World Order med diverse skumma typer för att upprätta en världsdiktatur kan slänga sig i väggen.

http://www.newsmill.se/artikel/2010/02/18/minskat-flygande-b-r-inte-vara...

Permalänk | Anmäl #11 Urban Persson, 2010-04-03, 23:58

Svensk bistånd är ej avlat eller till för att skapa gott samveta blant svenskar, utan avsikten med biståndet är att minska fattigdomen. Med decenniers erfarenhet från bistånds och utvecklingsbanks-finansierade projekt är det sorligt att se att mer pengar överförs med kontrollen blir mindre, eftersom man så kraftigt har minskat svenska tjänstemäns närvaro. Mycket (för mig och andra i branchen) tyder på att nepotism och korruptionen har ökat kraftigt det senaste decenniet. Nepotism därför att svenska tjänstemän byts mot lokalanställda som enligt lokal tradition ser till att familj och vänner får jobb, arrangerar "kickbaks" vid inköp av tjänster etc. För stor del av biståndet befäster och förstärker orättvisa och odemokratiska maktförhållanden i u-länder. (Gunnilla Karlsson har alldeles rätt när hon säger att fler tjänstemän bör skickas ut). Det interssanta är också att det är länder som nu säger nej till bistånd, dvs litar på egna krafter som t.ex Indien som har störst tillväxt medan dom mest biståndsberoende samtidigt är de mest passiviserade. Många u-länder skulla tjäna mera på om vi minskade Europas jordbruks-subventioner än vad de tjänar på biståndet. Om vänstern och socialdemokratin ej har förmåga att anpassa sig och dogmatisk tar avstånd från allt ifrågasättande av biståndet, ja då tar högern över initiativet - och det kommer sannolikt att gynna de fattiga! Gunilla Karlsson är alldeles rätt når hon startar denna debatten och hon är den första biståndsministeren jag kan minnas med egna kreative tankar för att förbättra biståndet.

Permalänk | Anmäl #12 Yngve Frey, 2010-04-05, 13:48

Jens Anderssons inlägg gör mig riktigt förbannad! Inte bara för att han så tydligt agerar från sin "vänster kant" medan "högern" förväntas betala kalaset.
Är Svenskar inte ett folk med egna viljor och eget omdöme? Skall "vänsterns" käpphästar få kosta vad det vill utan att kunna granskas?

Just hemkommen från Sydafrika med besök i en av kåkstäderna kan jag bara ännu en gång konstatera att "the white elephants" som bla SIDA kallas, mestadels förstör och stampar sönder i sin iver att spendera Svenska folkets miljarder, och som konsulter som Jens bestämmer hur de skall brännas...

Hur många diktaturer har SIDA och vänster hållit om ryggen genom åren?
Hur lite har tillkommit folket efter att lyxliv, limousiner och konsultarvoden betlats för?

Fy f-n vad det äcklar mig!

Permalänk | Anmäl #13 Johan, 2010-04-07, 12:39

Full transparens tack...

Idag skickas pengar rakt in i genomkorrupta länders statsbudgetar... Kenya är ett exempel... Henning Mankell skrev en mycket bra debattartikel om det i vintras på newsmill...

http://www.newsmill.se/artikel/2009/11/09/bistandskorruptionen-har-sin-g...

Fast Jens Andersson och den övriga biståndsindustrin (företag, sida tjänstemän, Vet Bästerberg (Bengt Westerberg) på Röda Korset mfl) tjänar bra med pengar på att låta korruptionen fortsätta...

Permalänk | Anmäl #14 Jonas Melander, 2010-04-08, 12:25

Borde det inte ingå i presentationen att få veta hur många miljoner Jens Andersson med släkt och vänner kostat svenska skattebetalare?

Permalänk | Anmäl #15 Bo T, 2010-04-09, 10:35

Det är typiskt att en sådan röta avslöjas under en ny Alliansminister, fusket, korruptionen med svenska biståndpengar har pågått i decenier. Palme använde pengarna för sin egen populism. Antingen beror passiviteten av socialistregeringarna att man inte förstår eller också vet man om korruptionen och smörjer 3e världens ledare.

Permalänk | Anmäl #16 pfan kuchen, 2010-05-27, 08:32

Det är typiskt att en sådan röta avslöjas under en ny Alliansminister, fusket, korruptionen med svenska biståndpengar har pågått i decenier. Palme använde pengarna för sin egen populism. Antingen beror passiviteten av socialistregeringarna att man inte förstår eller också vet man om korruptionen och smörjer 3e världens ledare.

Permalänk | Anmäl #17 pfan kuchen, 2010-05-27, 08:32

Så artikelförfattaren har varit del av processen då korruptionen förevarit, nu vill han styra debatten genom att försöka påverka de som har åsikter. Alla får givetvis deltaga, och ingen som har gamla sosseideer har företräde. Att svenska pengar förskingrats under många år då artikelförfattaren inte såg vad som pågick ökar inte kredibiliteten.

Permalänk | Anmäl #18 pfan kuchen, 2010-05-27, 08:37

Den här gossen är konsult för biståndsmyndigheten SIDA, alltså en stor del av hans leverbröd. En konsult är väl en person som kostar, och han menar att svenska folket skall betala för dessa svindlerier som pågår. Naturligtvis hackar han på förnufftes, där givetvis hans favoriter ligger på den "röda" sidan! Hans far hungerstrejkade ju utaför Riksdagshuset, så varför hungerstrejkar inte också han, nu när risken för stora ommöbleringar sker i framtiden? Han bör förbereda sig inför en svår framtid, just som konsult, fristående sådan.
Sen kommer vi till hans frågor. Om jag får bestämma sker följande:
1. Enprocentmålet skall bort som statens uppgift. Däremot kan sådana som Jens Andersson och hans gelikar skänka det bistånd de behagar. Staten (vi) skall på ett demokratiskt sätt värna om demokratin. Det innebär att envar som med glädje vill sponsra bidrag till odemokratiska länder står dem fritt. Dock skall allt bidrag till terrorismen konfiskeras genom statens försorg!
2. Här har Jens Andersson världen chans, att ragga bidragsgivare ur den givmilda skaran, där socialister med glädje skänker "sina" pengar!
3. SIDA kan gärna få kvar, och kontrollera bidagens fria omfattning,
men skall inte omfattas av statens pengar. De kan dessutom "ta betalt" för sina tjänster, precis som Röda Korset, Rädda Barnen, och andra snälla bidragsgivare!
4. Inga bilaterala bistånd organiseras. Det är upp till var och en bidragsgivare att organisera detta.
5. Sverige stärker sin egen påverkan, genom att påtala riktigheten i
i insamlandet från bidragsgivare där det fungerar bäst med det logiska tänkandet. Det kan man påverka internationellt, utan tvekan!

Här har du riktiga svar, eftersom du kortslöt dig själv av rädslan att förlora din stora inkomst. Lev väl och börja hungerstrejka, precis som din fader gjorde när du var en mycket liten knatte. Farväl...

Permalänk | Anmäl #19 Leif Tore Åhlin, 2010-05-27, 19:02

Det allra roligaste med Jens Andersson, som jag faktiskt har träffat för ett antal år sedan, är att han gör sig en direkt otjänst när han öppet tar parti för vänsterns syn på bistånd, och mot det han kallar "högern". Om han vill fortsätta att kalla sig "fristående" konsult alltså. Det är ju övertydligt att han placerar sig själv som en kugge i den vänsterns kollapsade biståndsillusion.

Trist på en så fin kille.

Permalänk | Anmäl #20 Lotta S, 2010-05-28, 15:56

Angående biståndet så ser jag några viktiga mål.

1. Att det effektivt skall komma till folket.
2. Så att det effektivt minskar fattigdomen.
3. Så att folket blir mindre fattiga.
4. Så att deras hälsa blir bättre.
5. Så att barnen går i skolan.
6. Så att kriminaliteten minskar .
7. Så att prostitutionen minskar.
8. Så att företagandet ökar.
9. Så att arbetslösheten minskar.
10. Så att demokratin förbättras.
11. Så att miljöproblemen minskar.
12. Så att drogproblemen minskar.
13. Så att en positiv cirkel kommer igång.

Ta en titt på det mest lyckade projeketet i historien hittills och fundera på hur svenskt bistånd borde förändras.

http://www.newsmill.se/artikel/2010/06/16/basinkomsten-i-otjivero-namibia

Permalänk | Anmäl #21 Mats Höglund, 2010-06-16, 22:29


annons:
annons:

Dagens populäraste artiklar


  1. Imamerna upplyser om tron, inte om lagarna
  2. Varför nonchaleras muslimer som vill ha jämställdhet?
  3. Toppmoderater: Vi stödjer Loreens kamp mot diktaturen
  4. Newsmill fyller en viktig funktion för sakkunniga röster
  5. Tar Newsmill ansvar för yttrandefriheten?
  6. Med RFSU:s retorik kan abort tillåtas fram till födelsen
  7. Kalifornien kan bli USA:s Grekland
  8. Azerbajdzjanska Riksförbundet bör ta avstånd från regimen i Baku
  9. Stryp inte mångfalden i den svenska skolan, MP
  10. En bokstavstroende muslims svar till Uppdrag Granskning
  1. Imamerna upplyser om tron, inte om lagarna
  2. Varför nonchaleras muslimer som vill ha jämställdhet?
  3. Med RFSU:s retorik kan abort tillåtas fram till födelsen
  4. Tar Newsmill ansvar för yttrandefriheten?
  5. Newsmill fyller en viktig funktion för sakkunniga röster
  6. Toppmoderater: Vi stödjer Loreens kamp mot diktaturen
  7. Stryp inte mångfalden i den svenska skolan, MP
  8. Klimatpolitiken gör mer skada än nytta
  9. En bokstavstroende muslims svar till Uppdrag Granskning
  10. Stora risker med MP:s energipolitik
  1. Stoppa bojkottsförsöken mot Israel
  2. Vad gjorde Jan Björklund på Bilderberg-gruppens möte 2009?
  3. För terroristen i Norge var svenska SD ett ljus i mörkret
  4. Reaktionerna på den ekonomiska krisen hotar EU:s existens
  5. Dags för ett nytt svenskt förhållningssätt till EU
  6. Tack vare SD har vi nu en kritisk debatt om mångkulturen
  7. Missnöjda soldater blir dyrt för Försvarsmakten
  8. Länderna måste undvika protektionism
  9. Censuren på arbetsplatser är ett demokratiproblem
  10. Inte skulle du stjäla någons rullstol, Eric Saade?

Newsmill-bloggen

Newsmill med i nationella provet

100 000 gymnasieelever sitter nu och skriver nationellt prov i svenska. Enligt uppgift ingår två Newsmill-artiklar, ...

annons:

Om Newsmill

Newsmill är det första sociala mediet i Sverige som spinner kring nyheter och debatt. Vi publicerar varje dag olika personer med exklusiv kunskap om dagens viktiga händelser. Om du har egna erfarenheter av de frågor vi tar upp kan du omedelbart medverka i debatten. Du kan kommentera och skriva egna inlägg som publiceras på hög nivå eller medverka genom din blogg.

 

Läs mer om Newsmill

Newsmill-bloggen

Newsmill med i nationella provet

100 000 gymnasieelever sitter nu och skriver nationellt prov i svenska. Enligt uppgift ingår två Newsmill-artiklar, ...

Vad är att Milla?

Millningen är ett sätt att kommentera med känslor. Du väljer ett ord eller ett namn som du vill mäta i opinionen och läsarna kommenterar genom att välja en av fyra känslolägen som representeras av fyra färger. Rött är arg, blått är glad, grön nyfiken och gult är uttråkad. Resultatet visas direkt och rubriken på artikeln färgas med den färg som de flesta väljer.


 
© 2008 Newsmill. All rights reserved.