Om författaren
Johan Barth är VD för Geotec, Svenska Borrentreprenörers Branschorganisation,
och utgivare av Svensk Geoenergi.
Geoenergin tillför Sverige mer än 10 TWh förnybar energi varje år. Det är ca 10 gånger mer än vad vindkraften gör. Geoenergi ersätter över 1 miljon kubikmeter eldningsolja årligen, vilket motsvarar en minskning av koldioxidutsläpp på 2,3 miljoner ton. Branschen som idag är världsledande inom området, vill att geoenergin skall finnas på agendan.
Begreppet geoenergi är ett samlingsnamn för det som vi normalt kallar för bergvärme, jordvärme, sjövärme, borrhålslager och akviferlager. Bergvärme känner nog alla till, men det är endast passivt uttag av energi för uppvärmning. Om man vill använda samma system för att kyla en fastighet eller process, kallar man det normalt inte bergkyla. Likaledes är stora system med så kallade borrhålslager eller akviferlager inte bergvärme. Det är aktiv lagring av energi, kyla eller värme, som säsongslagras i marken.
Anledningen till att det fungerar så bra som det gör är att det finns en inbyggd tröghet i marken när det gäller att förändra temperaturen. Alla ni som en sen sommarkväll har suttit och njutit av en solvarm bergshäll har tagit del av denna tröghet. Trots en kall omgivande luft har ju klippan varit varm långt in på natten. På samma sätt kan vi också utnyttja en bergsmassa till att lagra värme eller kyla.
Och det är just denna möjlighet att lagra energi under långa perioder som gör att branschen vill särskilja geoenergin från övriga system med värmepumpar. Det är i markbunden energilagring som geoenergin har störst potential. Vi kan tex inte säsongslagra kyla i utomhusluften. Men det går att sänka temperaturen i berget några grader under vintern, samtidigt som man tar ut energi för uppvärmning, för att under sommarhalvåret utnyttja det nu kallare berget till frikyla till en extremt låg kostnad. En form av energiåtervinning.
Därmed kan villor, fastighetskomplex, industrier och kontor kylas och/eller värmas med hjälp av värmeväxling i borrhål och värmepumpsteknik.
Potentialen för geoenergin är enorm. Eftersom geoenergi huvudsakligen är inlagrad solenergi i marken, går det att utnyttja den över hela landet. Även i områden, med för tekniken besvärlig geologi, har det framgångsrikt gjorts stora geoenergisystem, även med globala mått.
Per capita är Sverige fullständigt överlägsen alla andra länder i antalet installationer med geoenergi, vi har en globalt erkänd forskarkår och vi har entreprenörer och tillverkare som i världsklass. De drygt 10 TWh som tillförs svensk energikonsumtion, finns inte med i den officiella statistiken. Bara den el som anläggningarna konsumerar. Sveriges mål med 50 % förnybar energi år 2020, skulle utan större bekymmer kunna nås nästan enbart med geoenergins hjälp. Dagens produktion av geoenergi motsvarar ungefär 3 % förnybar energi som borde läggas till de befintliga 43 %, där bla vattenkraften ingår. Branschen ser inga större bekymmer med att dubblera geoenergiproduktionen under den närmsta tioårsperioden. Men våra myndigheter är fortfarande mycket restriktiva i att informera om, och använda den förnyelsebara geoenergin.
Sveriges Geologiska Undersökning, SGU, lämnade i början av 2009 på uppdrag av regeringen in en rapport; "Sveriges grundvattentillgångar - betydelse för näringsutveckling och tillväxt". I den använder man begreppet geoenergi och skriver att det är en av de största förnybara energikällorna i Sverige. Vidare anger SGU att geoenergi bör vara ett av dem energislag som skall beaktas av kommunerna vid tillämpning av lagen om kommunal energiplanering.
När Boverket i slutet av 2008 lämnade in en utredning, "Energieffektivisering i Samhällsbyggandet, EnSam-Plan" används även där begreppet geoenergi för att beskriva just markbunda system inklusive energilagring, för att värma och kyla fastigheter.
Ändå är geoenergin fortfarande ett begrepp som inte riktigt har etablerat sig. Till exempel använder inte Energimyndigheten geoenergi i sin information gentemot allmänhet eller politiker. Och gemene man känner nog inte till att fyra IKEA-varuhus, flertalet universitet- och högskolebyggnader, Arlanda flygplats och Vällingby centrum (för att nämna några få) effektivt värms och kyls med geoenergi.
Energi är politik och egentligen är det synd. För det handlar i grund och botten om människors ekonomi och deras möjligheter att välja. Geoenergins utbyggnad hindras tex när kommuner tvångsansluter fastighetsägare till fjärrvärmenäten, har inskrivet i detaljplanerna att fjärrvärme skall användas trots att det strider mot PBL, vägrar ge borrtillstånd och när stora statliga bidrag utgår till fjärrvärmebolagen för utbyggnad av näten - detta monopol som tvingar fastighetsägarna in i ett beroende. Enormt stora pengar står på spel. Och självklart är det motsägelsefullt när en kommun skriver in i detaljplanen att den egenproducerade och inkomstbringande fjärrvärmen är det enda som får användas. Den sunda konkurrensen faller.
Jag vill inte att geoenergi skall vara det enda valet. Men det skall finnas med på agendan när politiker och myndigheter diskuterar energieffektivisering. Både nuvarande och framtida lösningar.
Geoenergin är en formidabel konkurrent till företrädesvis fjärrvärmen. Och det finns en anledning till att tusentals fastighetsägare, stora som små, flyr fjärrvärmen och väljer att installera geoenergi - de vill inte vara i ett beroende och de vill ha låga och förutsägbara kostnader.
Jag tycker att fjärrvärme är bra. Inget kan väl vara bättre än det lokala sågverket som levererar restprodukterna till värmeverket på samma tomt. Men det handlar i första hand om valmöjligheten. Vill en fastighetsägare ha fjärrvärme, biobränsle eller något annat så skall valmöjligheten finnas. Bra ekonomiska och miljömässiga alternativ skall inte motarbetas. Framför allt inte politiskt.
Geoenergi är ett förnybart energislag och skall betraktas som sådant. Det är inlagrad solenergi i de översta 300 meter av jordskorpan. Den svenska Energimyndigheten erkände geoenergi (även om de inte använde begreppet....) som förnybar våren 2007, inom Europa är geoenergi också klassat som förnybar energi.
Även om varje land har unika förhållanden, har andra Europeiska länder förstått potentialen med geoenergi. Den engelska energimyndigheten publicerade en rapport i december 2009 som visade att i ett scenario med en kraftig utbyggnad av geoenergin skulle 1/3 av Englands förnybara energiproduktion 2020 komma från just geoenergin. De eventuella hinder som fanns, ansåg man inte var några reella problem. Man förutspådde bara möjligheter.....
Geoenergins motståndare använder ofta argumentet att det är en elberoende energiform och därför inte bör främjas. Anledningen är att de menar att så kallad "marginal-el" används. Så fort en geoenergianläggning startar, skall elektroner från kolkondenskraftverken i Europa leta sig fram till just den anläggningen. Underligt nog inte till tåg, elbilar eller rakapparater.
År 2008 nettoexporterade Sverige el och 2009 importerade vi, företrädesvis för att våra kärnkraftsreaktorer delvis var satta ur drift. Energimyndighetens prognoser för framtiden är att Sverige kommer att vara en nettoexportör av el, och då med en stor del förnybar och CO2-neutral el.
Svensk elproduktion är bland den mest rena i världen, ca 10 g CO2/kWh. Används så kallad "Nordisk mix" ökar halten CO2 till ca 90 gram, men fortfarande sett ur ett globalt perspektiv är det väldigt rent. Geoenergi använder under de sämsta förhållandena ca 30 % elektricitet per producerad kWh och i de bästa ca 2 %, dvs ca 2 g CO2 /kWh. Oslagbart.
Under de senaste åren har elkonsumtionen minskat i de svenska hushållen. Under samma period har det skett en kraftig expansion för geoenergin och för den delen värmepumpar generellt. Kan geoenergin ha spelat någon roll i denna minskning? Med all sannolikhet är det så. Och skall man inte planera för framtiden? Jag tycker att marginalelsdiskussionen faller med energimyndighetens egen prognos.
Fler än 350 000 privata fastighetsägare har valt att investera i geoenergi. Och hundratals stora fastighetsägare har gjort detsamma. Människor vill tydligen ta vara på den energi som inlagras under deras egna fastigheter.
Ekonomin, driftssäkerheten och det goda miljövalet är drivkraften bakom privatpersoners och företags val att installera geoenergi. Potentialen är enorm och är redan idag ett alternativ.
Trackback URL: http://www.newsmill.se/trackback/20020
Jepp! Äntligen, där satt den. Aldrig har uttrycket "gräv där du står" passat bättre än i energidiskussionen. Framtidens byggnormer kommer att ha geoenergi som standard eller rent av krav för att få uppföra hus och värmepumpar vara lika självklara som köksfläktar.
Permalänk | Anmäl
Gråsosse, 2010-03-21, 22:48
Kanske finns skälet att hitta tillbaka under slutet av 70-talet när ett av svenskt bolag som hade nära samarbete med kärnkraftsindustrin och köpte upp ett mindre företag som hade ett då helt nytt koncept och patent på geoenergi. Konceptet och patentet hamnade troligen i någon skrivbordslåda, hördes aldrig av. Varit fler sådana uppköp som kärnkraftsindustrin och/eller tillverkare av den industrins utrustning.
Permalänk | Anmäl
Inger E(norah4you), 2010-03-22, 01:54
Helt korrekt tar Barth upp ett viktigt område där politik och teknik möts. Allt talar för att värmepumpen blir en av århundradets stora maskiner. En jämförelse med ångmaskinens betydelse för 200 år sedan är inte avlägsen.
Fjärrvärmetekniken kom till Sverige och Karlstad år 1948. Redan i slutet av 1800-talet var tekniken beprövad på östkusten i USA. Idag är det en tidsfråga innan stora delar av svensk fjärrvärme är nedlagd. Förvånande få förstår detta. Fjärrvärmen domineras och styrs av kommuner, stora kraftbolag och etablisemanget i främst Stockholm.
I takt med att fjärrvärmen har tappat konkurrenskraft har makthavarna infört en världsunik elskatt på 35 öre/kWh inkl. moms, subventioner till kraftvärme genom ”gröna” elcertifikat med cirka 30 öre/kWh exkl moms och olika subventioner till investeringar inom fjärrvärme och kraftvärme. Elskatten är lika ologisk som en beskattning av lastbilars kardanaxlar eller vilket kraftöverföring som helst. Utan elskatten skulle i stort sett bara fjärrvärmeföretag med tillgång till i stort sett gratis spillvärme kunna konkurrera. Fördyringen för en typisk villa med en värmepump som drar säg 9000 kWh är 3150 kr. Detta punktskattebelopp borde Skatteverkets särskilda skattekontor i Ludvika betala tillbaka på liknande sätt som vid andra snedvridande energiskatter. Till detta kommer högre elpriser från elcertifikaten uppskattade av Energimyndigheten (sid 64) förra året till 8 öre/kWh inkl moms. Villaägaren med värmepumpen diskrimineras då med en årlig kostnad cirka 4000 kr.
http://www.dn.se/debatt/den-grona-el-vi-betalar-for-har-tydliga-nyanser-...
http://www.energimyndigheten.se/Global/F%C3%B6retag/Elcertifikat/Rapport...
Det är en tidsfråga innan det blir brist på biomassa. Utbyggnader inom fjärrvärme och kraftvärme har naturligtvis stor betydelse. Ryssland verkar höja exporttullarna på rundvirke. Klimatet kan bli kallare (från moder sol). Det lagrade virket från stormarna är i stort sett slut. Produktion av bränslepellets för export kommer nog att öka. Priserna på levererad flis kan snabbt dubblas från dagens ungefär 20 öre/kWh. Stor betydelse för det framtida för priset på biomassa har även den kinesiska kolimporten, oljetoppen i världen och konjunkturen i stort. Under de sista månaderna har Kina importerat 6 % av kolförbrukningen. Förra året var importen 3-4 %. Innan dess var Kina en stabil kolexportör. Produktiviteten i gruvorna mätt i arbetad tid per ton kol verkar falla ungefär 2 procent om året. Det kommer inte att ta många år innan kolproduktionen i Kina toppar och innan dess kommer kineserna att dammsuga världen på kol, vilket varenda svenskt fjärrvärmeverk lär märka. Dessa geologiskt styrda omständigheter kan visa sig i priser redan senare i år.
Tekniken med värme och kyla från mark med ett kompressoraggregat kan förbättras betydligt utan större problem. Det egentliga hindret är energipriset. Vid värmeproduktion sätts möjlig teoretisk verkningsgrad av utgående temperatur genom temperaturskillnaden. Med säg 310 grader K ut (37 grader C) och 37 grader mindre in (0 grader C) fås ett COP-tal 8,4. I praktiken med med en vettig anläggning efter pumpförluster får ungefär hälften av detta netto (COP 4,2). Mindre temperaturskillnader, frekvensstyrning av kompressorn och diverse småförbättringar ger ett COP-tal cirka 7 (mindre COP för varmvatten). Om 30 år i det något mildare södra Sverige kan ett COP-tal 8-9 för uppvärmning ses som realistiskt. Skulle elen då kosta 3 kr/kWh i dagens penningvärde så fås ändå värme för under 40 öre/kWh.
Även om de flesta fastigheter skulle värmas med en effektiv värmepump borde inte begränsningar i kraftverk och elnät vara något större problem. Stora vattenkraftmagasin i Sverige och speciellt i Norge gör det möjligt att ta ut stora effekter. Kanske det behövs en likströmsöverföring. De nya elmätarna och lite arbete inom faktureringsrutiner och viss påverkan på extremt energianvändande industri kan förhållandevis lätt minska topplasten vid kalla vinterdagar. Värmepumpar av senaste modell har frekvensreglering och går på ”övervarv” vid maxuttag och kräver ingen tillsatsel. Idag är dessa maskiner dyra och sällan lönsamma. Men vissa vill ha det senaste och då kostar det. Tekniken på det här området går snabbt framåt, vilket inte kan sägas om den föråldrade fjärrvärmen.
Fjärrvärmen påminner om järnvägen och speciellt dess persontrafik. Båda teknikerna kom till på 1800-talet, är kraftigt subventionerade och får sämre förutsättningar att konkurrera med fördyringar inom energi och råvaror.
De två uppvärmningsteknikerna kan ställas mot de två framdrivningsteknikerna för fordon med el eller kemiskt med ett flytande bränsle. Utan att göra någon närmare analys, givet att det råder brist på biomassa, är jag säker på att drivning av fordon med metanol från biomassa är mer kostnadseffektivt än att gå den andra vägen med elbilar och bränna bränslet centralt. Det verkar som om den politiskt korrekta fjärrvärmen och järnvägen smittar över på elbilarna. Allt är ungefär lika dumt.
Permalänk | Anmäl
Urban Persson, 2010-03-22, 02:12
Glöm inte att man kan ta upp större mängder energi också som kan användas till fjärrvärme eller grupper av hus.
I Sverige blir det ungefär 25-30 grader varmare per kilometer pga geotermisk uppvärming, ett hål på 1000 meter kan ge mycket.
I Lund har man sedan 20-25 år en anläggning som ger ett stort tillskott till fjärrvärmenätet, i Danmark finns ett par anläggningar osv.
Permalänk | Anmäl
Another brick in the wall, 2010-03-22, 07:45
Jag tycker att den genererade bergvärmen är för bra för att enbart värma upp bostäder via värmeverk, den borde också kunna kopplas till
Stirlingmotorn som ger ett bättre utbyte vad jag förstått.
Vad säger experterna på Newsmill,
- är det en förflugen tanke?
Permalänk | Anmäl
Ebbe Cederblad, 2010-03-22, 07:44
Retoriktips: 2,3 miljoner ton CO_2 säger mig och de flesta andra absolut ingenting. För er som undrar, 2,3 M ton motsvarar 4,5% av våra total utsläpp, vilket inte är fy skam!
Permalänk | Anmäl
Thuren, 2010-03-22, 09:08
Som vanligt är det kommunala pengar, som styr via fjärrvärmen. Med ett värmelager av 100 m3 frästorv mättad med vatten och vätskebaserad solfångarpanel (några m2) på taket och värmepump kan man lagra solenergi och ta ut värme genom frysning i marklagret. Med kinesiska kostnader för solfångarna blir det ett billigt energisystem i klass med bergvärmet.
Permalänk | Anmäl
Holmfrid, 2010-03-22, 10:00
Bra inlägg, även om koldioxiden och klimatet är helt orelevanta inslag och tar ned intrycket av hur seriöst och genomtänkt det övriga är.
Permalänk | Anmäl
Helge, 2010-03-22, 10:44
Inlagrad solenergi?
Hur kommer det sig då att det är varmare djupare ner i berggrunden?
Vi ser på Island att det finns flytande magma i jordens inre.
Annars är inlägget bra och potentialen i Sverige väl utnyttjad.
SGU har alla brunnar i ett arkiv och på en hemsida där dessa redivisas på kartan. Kolla där hur vanligt det är med bergbrunnar i villaområdena!
Det finns nördsiter på nätet: http://www.varmepumpsforum.com
Permalänk | Anmäl
Lars K, 2010-03-22, 10:58
Kombinationer med vanliga solfångare och värmepumpar, som ofta förekommer i reklamen därför alla många vill ha en solfångare och utnyttja gratis solenergi, fungerar inte och det beror på en dubblering av teknikernas höga fasta kostnader. En värmepump som ger säg fyra gånger förbrukad el ger en så låg marginalkostnad att en solfångare inte kommer i närheten. Normalt lönar det sig inte heller att tilläggsisolera en vind, sätta in bättre fönster med mera. Omvänt ger en effektiv och tilltagen solfångaranläggning på 10-20 m3 med en stor ackumulatortank en minskning av energibehovet så mycket att pellets, ved, olja eller direktel ger en bättre komplettering.
Att låta en solfångare ladda ett borrhål eller en markslinga vore att bedriva slöseri med en hög temperatur. Sådan energi får bara kosta några öre per kWh. För varje grad temperaturen ökar till värmepumpen, i intervallet omkring 0 grader, minskar elförbrukningen cirka 4 %. Ska det bli en temperaturhöjning på några grader och bli någon effekt så måste ungefär omsatt energimängd tillföras. Man kanske sparar 1 000 kr om 20 000 kWh tillförs. De enda solfångare som kan komma i närheten av detta är typ plastslangar på mark eller i hängande i luften. Om man har en bäck eller sjö i närheten och så kan man leda ner vatten från denna på sommaren. Helst bör bäcken vara ovanför borrhålet så att det blir självcirkulation. Man kan annars borra hålet i berget lite djupare och sätta in extra radiatorer så att värmepumpen får mindre temperaturskillnad och får jobba mindre.
Permalänk | Anmäl
Urban Persson, 2010-03-22, 11:37
# Lars K
SGUs brunnsarkiv handlar så vitt jag känner till bara om brunnar av den sort som är till för att hämta upp vatten ur (att dricka, tvätta och vattna med)!
Och magmans värme beror dels på att tryck och gravitation gör saker varmare och dels på allt radioaktivt sönderfall som sker inuti Jorden.
Permalänk | Anmäl
Grukko, 2010-03-22, 11:56
@Grukko
Brunnsarkivet hanterar alla brunnar inklusive energibrunnar
http://maps.sgu.se/website/register_bark/viewer.htm
Permalänk | Anmäl
FiFFi, 2010-03-22, 13:07
Inger #2, patent är offentliga och gäller som längst 20 år. Om idén du talar om var så bra så knalla in på patent®istreringsverket, begär ut en kopia av patentansökan och sätt igång och tillverka!
Lars K #9, visserligen tillförs marken ständigt värme inifrån jordens heta kärna, men sten är nu ingen bra värmeledare och det är många kilometer sten ned till flytande magma. Om enda tillförseln av värme var underifrån skulle en värmepump som den man har till en villa kyla ned berget mycket snabbare än den fylls på geotermiskt. Istället är det solvärme ovanifrån som håller uppe temperaturen i det fallet.
För att direkt dra nytta av den geotermiska energin måste man borra mycket djupare och på väl utvalda platser där energitransporten är ovanligt effektiv.
Permalänk | Anmäl
Thomas Palm, 2010-03-22, 13:27
Laserborrning...
"With these unique and useful capabilities, another application for the laser drill becomes apparent--drilling geothermal wells for the generation of electricity. This application brings with it the potential for providing cheap electricity literally anywhere on the face of the earth."
http://geologyecology.suite101.com/article.cfm/how_can_the_laser_drill_s...
Permalänk | Anmäl
epi, 2010-03-22, 16:03
Tomas Palm och andra:
Branschen försöker att skilja på Geotermisk energi och geoenergi. Skillnaden är att geotermin kommer från jordens inre och är mer eller mindre konstant (undantaget kraftiga förkastningszoner och försvagningar i jordskorpan). i ett borrhål som är 200 m djupt är det endast någon enstaka procent som kommer från geotermin, resten är inlagrad solenergi.
Genom att beskriva marktemperaturen i förhållande till djupet och breddgrad kan man konstatera att temperaturen på 100 m djup i princip samstämmer med lokalens årsmedeltemperatur. De översta 15 m har en årstidsbunden variation, därunder är temperaturökningen mer eller mindre konstant mot djupet - den geotermiska gradienten. Men kurvans startposition på en temperaturaxel är altså olika beroende på breddgrad - dvs vilken solintensitet som råder på platsen.
Eftersom temperaturen under 15 är konstant över året, är det fördelaktigt att utnyttja geoenergi där det är stora temeperaturskillnader mellan sommar och vinter (ex norden). Då kan man kyla en byggnad på sommararen och värma den på vintern.
Marken runt ett borrhål, kyls visserligen ned under uttag av värme, men vid ett korrekt dimensionerat borrhål är effekten några få grader och utbredningen under 10 m i radie.
Mer utförlig information om geoenergi hittar man www.geotec.se
Permalänk | Anmäl
Johan Barth, 2010-03-22, 16:14
Hej Johan, tack för distinktionen. Man kan ändå inte låta bli att fundera på helheten och inludera elproduktion också. I det finns förstås en politisk önskan att hitta energikällor som inte bara är effektiva ur energisynpunkt utan också lämpade för distribuerad och småskalig elproduktion. På samma sätt som internet ändrat reglerna för publisering är det i alla fall i mina ögon önskvärt att styra energiproduktionen i motsvarande riktning för att undkomma den sårbarhet och maktobalans som stat/kommun, elbolag och deras karteller skapar. Hittils är det bioenergi och vindkraft men geotermisk el kan också bli en spelare i ett framtida resilient och självförsörjande nätverkssamhälle.
Permalänk | Anmäl
epi, 2010-03-22, 18:29
@epi
Det är väl en fantastisk mix att kunna låta småskalig elproduktion driva geoenergianläggningar. Det medger ju ganska stor autonomitet för den som kombinerar de två... och en bra motvikt till stora energibolag och kommuners ambition med fjärrvärmen.
Permalänk | Anmäl
FiFFi, 2010-03-22, 21:45
Bra artikel!
Permalänk | Anmäl
martin Nordlöf, 2010-03-23, 17:55
FiFFi, javisst, det finns ingen motsättning, de kompletterar varann.
Permalänk | Anmäl
epi, 2010-03-24, 04:24
Bergvärme är OK för c:a 85-90 % av byggnaders energibehov. Den resterande delen måste även den tillgodoses, det är den delen som måste tillgodoses när det är sträng kyla. Nu tillgodoses den delen nästan uteslutande med elvärme när den istället borde tillgodoses med bränslen. Detta ökar belastningen på elnäten när oljepannor ersätts. Det ökar belastningen på elproduktionen och i vintras gav bl.a. detta upphov till extrema elpriser under några timmar, uppåt 14 kr/kWh.
Att byta till bergvärme och lämna över till kraftproducenter och elnätägare att svara för byggnaders effektbehov när det råder sträng kyla är ingen hållbar lösning. Johan Barth kan inte skilja på energi och effekt. Johan Barth och hans värmepumpsäljare tjänar mest pengar på att låta elbranschen ta hand om de otillfredsställda effektbehov som lämnar efter sig. Utan att upplysa kunden om att det kommer att bli mycket dyrt för denne på sikt när elförbrukningen kan mätas per timme och när elnätägarna börjar ta rörliga avgifter vid sträng kyla.
Permalänk | Anmäl
goran, 2010-03-24, 11:48
@goran
Well, än så länge så är det ekonomiskt överlägset med geoenergi, el-spets till trots och under omständigheter där alternativet med fjärrvärme starkt subventioneras.
Du verkar inte se problematiken med energi och hur energi ska produceras och användas, i stort, utan har fastnat i någon slags aversion mot el som används av värmepumpar.
Vad som istället borde diskuteras är hur vi kan på lika villkor tillåta olika energisystem att få växa fram som både kompletterar varande och ger människor valmöjlighet. Den tid när en lösning var den enda rätta för alla borde vara förbi..
Permalänk | Anmäl
FiFFi, 2010-03-25, 09:24
@Göran!
Det finns ingenting som vilkorar att den spetsenergi, som ofta behövs beroende på dimensionering, är el. Det sker oftast i enskilda fastigheter. I större anläggningar - och det är där geoenergin har störst potential - används fjärrvärme, gas, biobränsle mm.
Men även om el används, så tycker jag att det framgår med all tydlighet i detta semianrium, att det inte är ett problem.
När kyla utnyttjas från en geoenergianläggning, är det normalt bara cirkulationspumparna som behöver el. En normal anläggning behöver kylmaskiner. Och de behöver stora mängder......el. Pratar man om energifaktor för geoenergi med frikyla kan den under rätt omständigheter vara så hög som 40, dvs en del köpt (el) energi och 40 delar ut. Det går inte att bortse från att det är bra. Riktigt bra!!
Se geoenergin som ett alternativ som på ett vettigt sätt tar tillvara den energi som finns under oss och som dessutom erbjuder en fantastisk möjlighet att lagra energi som annars skulle gått förlorad.
Mvh
Permalänk | Anmäl
Johan Barth, 2010-03-26, 10:53
Göran har onekligen en poäng i det han skriver: Om majoriteten hus värms med värmepumpar kommer kraftbolagen ha ett ganska ringa intresse av att dimensionera sin effekt så att den räcker till under extrema effekttoppar, eftersom värmepumparna ser till att förbrukningen sett under större delen av året är så pass låg...
Själv använder jag luftärmepump. Funkar alldeles ypperligt ner till ungefär -5 grader. De mycket få dygn det är kallare (bor i södra Skåne...) eldar jag i mina miljögodkända kaminer. Funkar faktiskt kanon, min elförbukning har sjunkit från 45000 kWh/år till 17000 kWh/år, och i och med vedkaminerna tar jag inte heller ut någon överdriven eleffekt när det är som kallast.
Permalänk | Anmäl
Martin i Skåne, 2010-03-28, 08:57
#23 Martin i Skåne, 2010-03-28, 09:57
Kraftproducenterna saknar redan nu ansvar för av att tillgodose de maximala effektbehoven, Vattenfall lägger t.ex. ner det oljeeldade Stenungssundsverket som ger 990 MW och är lika stort som en kärnkraftreaktor. Svenska Kraftnät köper upp reserveffekt och träffar avtal med t.ex. industrier att dra ner sina effektbehov vid högbelastning. På sikt skall marknaden själv ta över effektreserven och det kommer att bli dyrt för de konsumenter som behöver hög effekt vid dessa tillfällen.
Elnätföretag har distributionsmonopol och är tvingade att tillhandahålla tillräcklig nätkapacitet. Men nätföretagen behöver och kommer att ta extra betalt av dem som lastar över sina värmeffektbehov på elnätet.
Din luftvärmepump som kompletteras med en miljögodkänd vedkamin är ett exempel på vad som är det rätta att göra.
Permalänk | Anmäl
goran, 2010-03-28, 19:07
They must think more for the future, classifieds |ads|memory foam mattress
Permalänk | Anmäl
Susancai, 2010-07-06, 10:58
25 kommentarer Logga in för att kommentera
I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.
Jepp! Äntligen, där satt den. Aldrig har uttrycket "gräv där du står" passat bättre än i energidiskussionen. Framtidens byggnormer kommer att ha geoenergi som standard eller rent av krav för att få uppföra hus och värmepumpar vara lika självklara som köksfläktar.
Kanske finns skälet att hitta tillbaka under slutet av 70-talet när ett av svenskt bolag som hade nära samarbete med kärnkraftsindustrin och köpte upp ett mindre företag som hade ett då helt nytt koncept och patent på geoenergi. Konceptet och patentet hamnade troligen i någon skrivbordslåda, hördes aldrig av. Varit fler sådana uppköp som kärnkraftsindustrin och/eller tillverkare av den industrins utrustning.
Helt korrekt tar Barth upp ett viktigt område där politik och teknik möts. Allt talar för att värmepumpen blir en av århundradets stora maskiner. En jämförelse med ångmaskinens betydelse för 200 år sedan är inte avlägsen.
Fjärrvärmetekniken kom till Sverige och Karlstad år 1948. Redan i slutet av 1800-talet var tekniken beprövad på östkusten i USA. Idag är det en tidsfråga innan stora delar av svensk fjärrvärme är nedlagd. Förvånande få förstår detta. Fjärrvärmen domineras och styrs av kommuner, stora kraftbolag och etablisemanget i främst Stockholm.
I takt med att fjärrvärmen har tappat konkurrenskraft har makthavarna infört en världsunik elskatt på 35 öre/kWh inkl. moms, subventioner till kraftvärme genom ”gröna” elcertifikat med cirka 30 öre/kWh exkl moms och olika subventioner till investeringar inom fjärrvärme och kraftvärme. Elskatten är lika ologisk som en beskattning av lastbilars kardanaxlar eller vilket kraftöverföring som helst. Utan elskatten skulle i stort sett bara fjärrvärmeföretag med tillgång till i stort sett gratis spillvärme kunna konkurrera. Fördyringen för en typisk villa med en värmepump som drar säg 9000 kWh är 3150 kr. Detta punktskattebelopp borde Skatteverkets särskilda skattekontor i Ludvika betala tillbaka på liknande sätt som vid andra snedvridande energiskatter. Till detta kommer högre elpriser från elcertifikaten uppskattade av Energimyndigheten (sid 64) förra året till 8 öre/kWh inkl moms. Villaägaren med värmepumpen diskrimineras då med en årlig kostnad cirka 4000 kr.
http://www.dn.se/debatt/den-grona-el-vi-betalar-for-har-tydliga-nyanser-...
http://www.energimyndigheten.se/Global/F%C3%B6retag/Elcertifikat/Rapport...
Det är en tidsfråga innan det blir brist på biomassa. Utbyggnader inom fjärrvärme och kraftvärme har naturligtvis stor betydelse. Ryssland verkar höja exporttullarna på rundvirke. Klimatet kan bli kallare (från moder sol). Det lagrade virket från stormarna är i stort sett slut. Produktion av bränslepellets för export kommer nog att öka. Priserna på levererad flis kan snabbt dubblas från dagens ungefär 20 öre/kWh. Stor betydelse för det framtida för priset på biomassa har även den kinesiska kolimporten, oljetoppen i världen och konjunkturen i stort. Under de sista månaderna har Kina importerat 6 % av kolförbrukningen. Förra året var importen 3-4 %. Innan dess var Kina en stabil kolexportör. Produktiviteten i gruvorna mätt i arbetad tid per ton kol verkar falla ungefär 2 procent om året. Det kommer inte att ta många år innan kolproduktionen i Kina toppar och innan dess kommer kineserna att dammsuga världen på kol, vilket varenda svenskt fjärrvärmeverk lär märka. Dessa geologiskt styrda omständigheter kan visa sig i priser redan senare i år.
Tekniken med värme och kyla från mark med ett kompressoraggregat kan förbättras betydligt utan större problem. Det egentliga hindret är energipriset. Vid värmeproduktion sätts möjlig teoretisk verkningsgrad av utgående temperatur genom temperaturskillnaden. Med säg 310 grader K ut (37 grader C) och 37 grader mindre in (0 grader C) fås ett COP-tal 8,4. I praktiken med med en vettig anläggning efter pumpförluster får ungefär hälften av detta netto (COP 4,2). Mindre temperaturskillnader, frekvensstyrning av kompressorn och diverse småförbättringar ger ett COP-tal cirka 7 (mindre COP för varmvatten). Om 30 år i det något mildare södra Sverige kan ett COP-tal 8-9 för uppvärmning ses som realistiskt. Skulle elen då kosta 3 kr/kWh i dagens penningvärde så fås ändå värme för under 40 öre/kWh.
Även om de flesta fastigheter skulle värmas med en effektiv värmepump borde inte begränsningar i kraftverk och elnät vara något större problem. Stora vattenkraftmagasin i Sverige och speciellt i Norge gör det möjligt att ta ut stora effekter. Kanske det behövs en likströmsöverföring. De nya elmätarna och lite arbete inom faktureringsrutiner och viss påverkan på extremt energianvändande industri kan förhållandevis lätt minska topplasten vid kalla vinterdagar. Värmepumpar av senaste modell har frekvensreglering och går på ”övervarv” vid maxuttag och kräver ingen tillsatsel. Idag är dessa maskiner dyra och sällan lönsamma. Men vissa vill ha det senaste och då kostar det. Tekniken på det här området går snabbt framåt, vilket inte kan sägas om den föråldrade fjärrvärmen.
Fjärrvärmen påminner om järnvägen och speciellt dess persontrafik. Båda teknikerna kom till på 1800-talet, är kraftigt subventionerade och får sämre förutsättningar att konkurrera med fördyringar inom energi och råvaror.
De två uppvärmningsteknikerna kan ställas mot de två framdrivningsteknikerna för fordon med el eller kemiskt med ett flytande bränsle. Utan att göra någon närmare analys, givet att det råder brist på biomassa, är jag säker på att drivning av fordon med metanol från biomassa är mer kostnadseffektivt än att gå den andra vägen med elbilar och bränna bränslet centralt. Det verkar som om den politiskt korrekta fjärrvärmen och järnvägen smittar över på elbilarna. Allt är ungefär lika dumt.
Glöm inte att man kan ta upp större mängder energi också som kan användas till fjärrvärme eller grupper av hus.
I Sverige blir det ungefär 25-30 grader varmare per kilometer pga geotermisk uppvärming, ett hål på 1000 meter kan ge mycket.
I Lund har man sedan 20-25 år en anläggning som ger ett stort tillskott till fjärrvärmenätet, i Danmark finns ett par anläggningar osv.
Jag tycker att den genererade bergvärmen är för bra för att enbart värma upp bostäder via värmeverk, den borde också kunna kopplas till
Stirlingmotorn som ger ett bättre utbyte vad jag förstått.
Vad säger experterna på Newsmill,
- är det en förflugen tanke?
Retoriktips: 2,3 miljoner ton CO_2 säger mig och de flesta andra absolut ingenting. För er som undrar, 2,3 M ton motsvarar 4,5% av våra total utsläpp, vilket inte är fy skam!
Som vanligt är det kommunala pengar, som styr via fjärrvärmen. Med ett värmelager av 100 m3 frästorv mättad med vatten och vätskebaserad solfångarpanel (några m2) på taket och värmepump kan man lagra solenergi och ta ut värme genom frysning i marklagret. Med kinesiska kostnader för solfångarna blir det ett billigt energisystem i klass med bergvärmet.
Bra inlägg, även om koldioxiden och klimatet är helt orelevanta inslag och tar ned intrycket av hur seriöst och genomtänkt det övriga är.
Inlagrad solenergi?
Hur kommer det sig då att det är varmare djupare ner i berggrunden?
Vi ser på Island att det finns flytande magma i jordens inre.
Annars är inlägget bra och potentialen i Sverige väl utnyttjad.
SGU har alla brunnar i ett arkiv och på en hemsida där dessa redivisas på kartan. Kolla där hur vanligt det är med bergbrunnar i villaområdena!
Det finns nördsiter på nätet: http://www.varmepumpsforum.com
Kombinationer med vanliga solfångare och värmepumpar, som ofta förekommer i reklamen därför alla många vill ha en solfångare och utnyttja gratis solenergi, fungerar inte och det beror på en dubblering av teknikernas höga fasta kostnader. En värmepump som ger säg fyra gånger förbrukad el ger en så låg marginalkostnad att en solfångare inte kommer i närheten. Normalt lönar det sig inte heller att tilläggsisolera en vind, sätta in bättre fönster med mera. Omvänt ger en effektiv och tilltagen solfångaranläggning på 10-20 m3 med en stor ackumulatortank en minskning av energibehovet så mycket att pellets, ved, olja eller direktel ger en bättre komplettering.
Att låta en solfångare ladda ett borrhål eller en markslinga vore att bedriva slöseri med en hög temperatur. Sådan energi får bara kosta några öre per kWh. För varje grad temperaturen ökar till värmepumpen, i intervallet omkring 0 grader, minskar elförbrukningen cirka 4 %. Ska det bli en temperaturhöjning på några grader och bli någon effekt så måste ungefär omsatt energimängd tillföras. Man kanske sparar 1 000 kr om 20 000 kWh tillförs. De enda solfångare som kan komma i närheten av detta är typ plastslangar på mark eller i hängande i luften. Om man har en bäck eller sjö i närheten och så kan man leda ner vatten från denna på sommaren. Helst bör bäcken vara ovanför borrhålet så att det blir självcirkulation. Man kan annars borra hålet i berget lite djupare och sätta in extra radiatorer så att värmepumpen får mindre temperaturskillnad och får jobba mindre.
# Lars K
SGUs brunnsarkiv handlar så vitt jag känner till bara om brunnar av den sort som är till för att hämta upp vatten ur (att dricka, tvätta och vattna med)!
Och magmans värme beror dels på att tryck och gravitation gör saker varmare och dels på allt radioaktivt sönderfall som sker inuti Jorden.
@Grukko
Brunnsarkivet hanterar alla brunnar inklusive energibrunnar
http://maps.sgu.se/website/register_bark/viewer.htm
Inger #2, patent är offentliga och gäller som längst 20 år. Om idén du talar om var så bra så knalla in på patent®istreringsverket, begär ut en kopia av patentansökan och sätt igång och tillverka!
Lars K #9, visserligen tillförs marken ständigt värme inifrån jordens heta kärna, men sten är nu ingen bra värmeledare och det är många kilometer sten ned till flytande magma. Om enda tillförseln av värme var underifrån skulle en värmepump som den man har till en villa kyla ned berget mycket snabbare än den fylls på geotermiskt. Istället är det solvärme ovanifrån som håller uppe temperaturen i det fallet.
För att direkt dra nytta av den geotermiska energin måste man borra mycket djupare och på väl utvalda platser där energitransporten är ovanligt effektiv.
Laserborrning...
"With these unique and useful capabilities, another application for the laser drill becomes apparent--drilling geothermal wells for the generation of electricity. This application brings with it the potential for providing cheap electricity literally anywhere on the face of the earth."
http://geologyecology.suite101.com/article.cfm/how_can_the_laser_drill_s...
Tomas Palm och andra:
Branschen försöker att skilja på Geotermisk energi och geoenergi. Skillnaden är att geotermin kommer från jordens inre och är mer eller mindre konstant (undantaget kraftiga förkastningszoner och försvagningar i jordskorpan). i ett borrhål som är 200 m djupt är det endast någon enstaka procent som kommer från geotermin, resten är inlagrad solenergi.
Genom att beskriva marktemperaturen i förhållande till djupet och breddgrad kan man konstatera att temperaturen på 100 m djup i princip samstämmer med lokalens årsmedeltemperatur. De översta 15 m har en årstidsbunden variation, därunder är temperaturökningen mer eller mindre konstant mot djupet - den geotermiska gradienten. Men kurvans startposition på en temperaturaxel är altså olika beroende på breddgrad - dvs vilken solintensitet som råder på platsen.
Eftersom temperaturen under 15 är konstant över året, är det fördelaktigt att utnyttja geoenergi där det är stora temeperaturskillnader mellan sommar och vinter (ex norden). Då kan man kyla en byggnad på sommararen och värma den på vintern.
Marken runt ett borrhål, kyls visserligen ned under uttag av värme, men vid ett korrekt dimensionerat borrhål är effekten några få grader och utbredningen under 10 m i radie.
Mer utförlig information om geoenergi hittar man www.geotec.se
Hej Johan, tack för distinktionen. Man kan ändå inte låta bli att fundera på helheten och inludera elproduktion också. I det finns förstås en politisk önskan att hitta energikällor som inte bara är effektiva ur energisynpunkt utan också lämpade för distribuerad och småskalig elproduktion. På samma sätt som internet ändrat reglerna för publisering är det i alla fall i mina ögon önskvärt att styra energiproduktionen i motsvarande riktning för att undkomma den sårbarhet och maktobalans som stat/kommun, elbolag och deras karteller skapar. Hittils är det bioenergi och vindkraft men geotermisk el kan också bli en spelare i ett framtida resilient och självförsörjande nätverkssamhälle.
@epi
Det är väl en fantastisk mix att kunna låta småskalig elproduktion driva geoenergianläggningar. Det medger ju ganska stor autonomitet för den som kombinerar de två... och en bra motvikt till stora energibolag och kommuners ambition med fjärrvärmen.
Bra artikel!
FiFFi, javisst, det finns ingen motsättning, de kompletterar varann.
Bergvärme är OK för c:a 85-90 % av byggnaders energibehov. Den resterande delen måste även den tillgodoses, det är den delen som måste tillgodoses när det är sträng kyla. Nu tillgodoses den delen nästan uteslutande med elvärme när den istället borde tillgodoses med bränslen. Detta ökar belastningen på elnäten när oljepannor ersätts. Det ökar belastningen på elproduktionen och i vintras gav bl.a. detta upphov till extrema elpriser under några timmar, uppåt 14 kr/kWh.
Att byta till bergvärme och lämna över till kraftproducenter och elnätägare att svara för byggnaders effektbehov när det råder sträng kyla är ingen hållbar lösning. Johan Barth kan inte skilja på energi och effekt. Johan Barth och hans värmepumpsäljare tjänar mest pengar på att låta elbranschen ta hand om de otillfredsställda effektbehov som lämnar efter sig. Utan att upplysa kunden om att det kommer att bli mycket dyrt för denne på sikt när elförbrukningen kan mätas per timme och när elnätägarna börjar ta rörliga avgifter vid sträng kyla.
@goran
Well, än så länge så är det ekonomiskt överlägset med geoenergi, el-spets till trots och under omständigheter där alternativet med fjärrvärme starkt subventioneras.
Du verkar inte se problematiken med energi och hur energi ska produceras och användas, i stort, utan har fastnat i någon slags aversion mot el som används av värmepumpar.
Vad som istället borde diskuteras är hur vi kan på lika villkor tillåta olika energisystem att få växa fram som både kompletterar varande och ger människor valmöjlighet. Den tid när en lösning var den enda rätta för alla borde vara förbi..
@Göran!
Det finns ingenting som vilkorar att den spetsenergi, som ofta behövs beroende på dimensionering, är el. Det sker oftast i enskilda fastigheter. I större anläggningar - och det är där geoenergin har störst potential - används fjärrvärme, gas, biobränsle mm.
Men även om el används, så tycker jag att det framgår med all tydlighet i detta semianrium, att det inte är ett problem.
När kyla utnyttjas från en geoenergianläggning, är det normalt bara cirkulationspumparna som behöver el. En normal anläggning behöver kylmaskiner. Och de behöver stora mängder......el. Pratar man om energifaktor för geoenergi med frikyla kan den under rätt omständigheter vara så hög som 40, dvs en del köpt (el) energi och 40 delar ut. Det går inte att bortse från att det är bra. Riktigt bra!!
Se geoenergin som ett alternativ som på ett vettigt sätt tar tillvara den energi som finns under oss och som dessutom erbjuder en fantastisk möjlighet att lagra energi som annars skulle gått förlorad.
Mvh
Göran har onekligen en poäng i det han skriver: Om majoriteten hus värms med värmepumpar kommer kraftbolagen ha ett ganska ringa intresse av att dimensionera sin effekt så att den räcker till under extrema effekttoppar, eftersom värmepumparna ser till att förbrukningen sett under större delen av året är så pass låg...
Själv använder jag luftärmepump. Funkar alldeles ypperligt ner till ungefär -5 grader. De mycket få dygn det är kallare (bor i södra Skåne...) eldar jag i mina miljögodkända kaminer. Funkar faktiskt kanon, min elförbukning har sjunkit från 45000 kWh/år till 17000 kWh/år, och i och med vedkaminerna tar jag inte heller ut någon överdriven eleffekt när det är som kallast.
#23 Martin i Skåne, 2010-03-28, 09:57
Kraftproducenterna saknar redan nu ansvar för av att tillgodose de maximala effektbehoven, Vattenfall lägger t.ex. ner det oljeeldade Stenungssundsverket som ger 990 MW och är lika stort som en kärnkraftreaktor. Svenska Kraftnät köper upp reserveffekt och träffar avtal med t.ex. industrier att dra ner sina effektbehov vid högbelastning. På sikt skall marknaden själv ta över effektreserven och det kommer att bli dyrt för de konsumenter som behöver hög effekt vid dessa tillfällen.
Elnätföretag har distributionsmonopol och är tvingade att tillhandahålla tillräcklig nätkapacitet. Men nätföretagen behöver och kommer att ta extra betalt av dem som lastar över sina värmeffektbehov på elnätet.
Din luftvärmepump som kompletteras med en miljögodkänd vedkamin är ett exempel på vad som är det rätta att göra.
They must think more for the future, classifieds |ads|memory foam mattress