Jag har också inte blivit hälsad på

Bra Helene - det handlar om mänskliga möten och om segregation ska upphöra, ska också alla parter vara öppna och vänliga mot varandra. Ögonkontakt och öppen dialog är alltid en god väg till möten - oavsett vilken religion man har! Även jag har bevistat muslimska länder och bevittnat hur man gärna vill ha men inte vill ge och klara tecken på segregation mellan kvinnor och män, visar på hur könen värderas olika. Människors lika värde faller lätt bort i religionens namn...

Bra Helene. Jag har också besökt religiösa muslimska familjer i Ísrael/Palestina där mannen förläget inte har tagit min utsträckta hand och förklarat det med att han var "förkyld". Sedan fattade jag. Men skillnaden mot fallet Hamilton och Halal-TV var ju att det var jag som var gäst i hans hus, och då får jag ju acceptera de regler som gäller där. Kvinnorna satt på madrasser på golvet, männen på stolar. Som västerländsk kvinna kunde jag göra både och utan problem - segregationen gällde inte mig. Men jag har också träffat många palestinier som självmant räckt fram handen och hälsat.

I Sverige är handskakningen ju en väldigt accepterad social norm, och jag tycker nog att det är problematiskt att vägra hälsa på en man i ett svenskt TV-program. Att hon dessutom lät en hund slicka sin hand tycker jag också låter jättekonstigt.

Nu har tyvärr Anna missuppfattat det hela när hon påstår att de skulle ha vägrat hälsa på en man i ett svenskt TV-program. Kvinnan lade handen på hjärtat, log och sa "så här hälsar jag". Hur kan det ses som nedvärderande?

Att försöka tolka in förolämpningar och annat och börja hänvisa till hundar kan bara vara ett försök att få egna fördomar bekräftade. Hamilton valde detta när han inte var öppen för annat än sina egna sociala konventioner som han som greve växt upp med. Hamilton är överlag extremt konservativ i dessa frågor när han exempelvis anser att vuxna inte ska få klä sig hur som helst.

Mycket bra kommentar, Bertil.

En bra artikel! Problemet med händelsen i fråga är dock att fokus hamnade för mycket på Carl Hamiltons mer eller mindre rasistiska utbrott istället för själva sakfrågan.

Så alla muslimer måste vara bokstavstroende fundamentalister? Det är vad artikeln säger. Trots goda avsikter blir summan av kardemumman av denna artikel ett konservativt förlöjligande av en viktig sakfråga Halal-TV försöker lyfta. Frågan om varför minoriteter alltid måste göra som majoriteten tycker. Och ärligt, jag struntar i att du inte nån gång blivit skakad i hand med, då hela traditionen är kränkande. Varför, därför att som handikappad med förvridna händer ja du fattar, är det omöjligt.

Bra sagt, Bertil!

Tyvärr ser vi här ett praktexempel på vilket värde muslimens ord har i den fördomsfulle svenskens öron. Inga förklaringar eller påpekanden att det absolut inte handlar om kränkning eller förolämpning duger till, utan proffstyckare slänger fram ena kvasianalysen efter den andra. Samtliga handlar i grund och botten om hur korkade/efterblivna/motbjudande dessa tjejer och deras sed är. Turken/Palestiniern som skakade hand får istället gestalta, både i skribentens och vissa kommentatorers ögon, mönstermussen, både i tanke och handling minsann! Det som skribenten inte tänker genom är hennes glädje att just hennes sociala norm accepterades i Turkiet och att hon slapp anpassa sig till turkarnas sed. Detta har vi sett förut - ju mer lik mig du är desto bättre är du som medborgare och människa. Vilket hyckleri!
Det är så lustigt hur folks utlandsupplevelser stadgas som basis för ens intryck av andra kulturer. Muslimer, som har bott här långa perioder av sina liv, kanske t.o.m. hela livet, bör vända på detta:

Vi har bott i Sverige hela våra liv, och året är 2008 - och fortfarande anser många att värdet i våra ord är lika med 0.

Jag har inget emot halal tv, daremot maste jag erkanna att SVT borde ha "haram tv" for att jamna ut olika tycken. Vad sags om ett par magdansande sota tjejer fran mellanostern som programledare? Skulle inte det hjlapa integrationen mellan olika kulturer? Det vore vart mina licens pengar om jag nu bodde i Sverige.....
- f.d. invandrare fran mellanostern.

Hej. En gång höll jag upp en dörr i Skärholmen för en muslimsk kvinna med skynke på knoppen. Hon bara seglade förbi utan en blick. Det ingår faktiskt i ceremonielet här i Sverige att mannen håller upp dörren och att kvinnan ler tillbaka och säger "tack". Jag har aldrig sedan dess visat någon artighet mot någon kvinna med skynke på knoppen.