Nya Slussen kan bli riktigt bra

Förslaget till Nya Slussen innebär som helhet en stor förbättring jämfört med dagens trafikkarusell från 1930-talet, med de ödsliga trafikytorna och de mörka gångpassagerna. Gångytorna ökas, trafikytorna minskas, och stadsstrukturen på Söder kompletteras i denna del som har varit sargad sedan rivningarna kring 1930. En ny bussterminal och bättre omstigningsmöjligheter mellan buss och tunnelbana är naturligtvis också mycket viktigt. När detta är sagt finns det ändå saker som kan kommenteras i förslaget.

Jag rekommenderar dem som är intresserade av Slussen att också läsa det gestaltningsprogrammet. Det ger en bra analys av hur förändringarna kan bidra till att skapa ett attraktivare stadsområde här, och att öka förutsättningarna för stadsliv i området. Gestaltningsprogrammet använder uttryck som glapp i stadsväven, anonymitet, övergivenhet och ödslighet för att karaktärisera dagens miljö, vilket jag finner träffande.

Människor som är kritiska till förslaget till Nya Slussen brukar framförallt ta upp tre aspekter. Det första gäller dem som vill bevara 1930-talets funktionalistiska trafikkarusell, antingen av kulturhistoriska skäl, eller kanske bara för att de är emot all förändring i allmänhet. Den kritiken finns det inte mycket att göra åt. Det är bara att konstatera att jag tycker att de har fel. Att bevara en nersliten trafikapparat som inte längre behövs är inte rationellt, när vi idag har möjlighet att skapa något bättre. Det är bara att kasta en massa pengar i sjön på något som ändå blir dåligt.

Den andra kritiken är helt motsatt och gäller att det nya förslaget ger alltför stort utrymme för biltrafiken. Den kritiken bygger delvis på okunskap. Man tittar då på den åttafiliga bron mellan Gamla stan och Söder, jämför med de åtta körfälten på Essingeleden, och tänker inte på att det ändå är många fler körfält i Slussen idag idag. Nuvarande Slussen hade ursprungligen 12 körfält över vattnet. Det behövs kollektivkörfält för att busstrafiken ska få bra framkomlighet, och det behövs ramper såväl till övre planet till Katarinavägen/Hornsgatan som till Söder Mälarstrand/Stadsgården i det undre planet. Det blir inte mer biltrafik av detta skäl, eftersom tillfarterna till Slussen från norr och från söder inte medger detta. De trafikmängder som fanns här på 1960-talet var ca 90 000 bilar per dygn, medan vi idag har mindre än hälften, ca 40 000 bilar per dygn, vilket förvisso är mer än ingenting, men långtifrån Essingeledens 170 000. Men OK, kan man minska från åtta till sex är det bra, men knappast den huvudfråga somliga vill göra gällande.

Den tredje kritiken gäller den nya bebyggelsen. Man säger att den är alltför massiv, att utblickar försvinner och att det är kommersiella skäl bakom. Den här kritiken är svårare att bemöta och kanske också till viss del berättigad. Missförstå mig inte nu. Jag anser att det är bra att Slussen åter bebyggs, eftersom det har varit en del av staden i sekler, och eftersom jag tycker att det mest är ett mellanrum idag. Men det är framförallt två saker som jag tror kan behöva studeras mer. Den första är bebyggelsens höjd, sådan den kommer att upplevas från Gamla stan. Många har sagt till mig att de upplever den nya bebyggelsen som en mur, som skymmer bakomliggande bebyggelse på Söder. Det är också ett intryck som är lätt att få när man betraktar modellen på utställningen.

Innan dagens slusskonstruktion byggdes på 1930-talet fanns en småskalig bebyggelse som klättrade uppför Söders höjder. Jag tror att man borde sänka höjden på de norra byggnaderna i kvarteren, inte bara i de östra och västra kvarteren utan även i det centrala kvarteret, för att minska denna murkänsla. De nya bebyggelsekvarter som föreslås är också betydligt större än de var som en gång fanns här. Visserligen inte större än vad som är normalt för innerstaden, men detta är nu inte vilken plats som helst. Den bebyggelse som historiskt har funnits här har varit mycket mer varierad och småskalig än den som nu föreslås. Möjligen är det också så som några misstänker, att tanken på intäkter har drivit upp bebyggelsens skala, men det finns det naturligtvis ingen grund för att tro.

En annan sak som kan behöva förbättras är att så långt möjligt bevara utblickar. Två av de viktigaste är siktlinjen från Götgatan mot Gamla stan och från Hornsgatan mot Strömmen. Båda dessa kommer att finnas kvar, den senare till och med förbättrad när restaurang Strömmen försvinner. En utblick som däremot försvinner är från Peter Myndes backe invid Stadsmuseum ut mot Strömmen. Den kommer att byggas för med en massiv huskropp, kvarteret E1, norr om KF-huset, det största av de föreslagna nya kvarteren. Men det är inte nödvändigt. I ett tidigare alternativ hade kvarteret här triangulär form, som möjliggjorde att just denna utblick till en del kunde bevaras. Även här går det att knyta an till historien. Bebyggelsen som försvann kring 1930 var allt annat än rätlinjig, Just trekantiga kvarter går mycket väl att ha igen.

Det nya Södermalmstorg har förutsättningar att bli ett attraktivt torg. Det ligger dessutom i skärningspunkten mellan Söders två viktigaste gator, Hornsgatan och Götgatan, men det märks knappast idag. I den kulturhistoriska beskrivningen i MKB:n antyds att ett halvöppet torg med byggnader på bara två sidor, skulle vara historiskt korrekt och något som vore värt att bevara. Det resonemanget är helt tokigt. Visserligen fanns det på 1600-talet bebyggelse bara i kv Överkikaren och vid Södra stadshuset, nuvarande Stadsmuseum. Men under åtminstone 150 år från 1700-talet till omkring 1930 fanns det mycket mer bebyggelse, som jag också har visat tidigare. Södermalmstorg kan bli ett mycket attraktivt torg med nya byggnader även på norra och östra sidan. Självklart är det här viktigt att den nya bebyggelsens anpassas till den som är från 1600-talet. Södermalmstorg får också en utblick mot Gamla stan i riktning mot Järntorgsgatan.

Slussterrassen är ett tillskott till miljön, som kommer att få oerhörda kvaliteter. Om utblickarna från andra platser i någon mån beskärs så kommer terrassen att erbjuda helt nya utblickar mot Mälaren, Gamla stan och Strömmen med överlägsna kvaliteter. Det är en mycket lång terrass som erbjuder något av det som Katarinavägen ger idag, men terrassen bör också få målpunkter i form av gallerier, och restauranger, något som saknas längs Katarinavägen. Men eftersom terrassen är norrvänd och relativt smal och byggnaderna intill höga kommer terrassen att ligga i skugga en stor del av dagen även sommartid. Detta är en stor brist. Terrassen borde utformas med växlande bredd och de angränsande husens höjd minskas för att medge fler attraktiva platser för solbelysta kaféer och sittplatser.

Också de nya stora vattenytorna som leder från Mälaren mot Saltsjön ger området helt nya kvaliteter. De olika slussar som har funnits under seklerna har haft olika lägen. Nu återskapas de i ny skepnad, som både ger möjlighet till ökat flöde från Mälaren och attraktiva ytor för stockholmare och turister att vistas på i nära kontakt med vattnet och båttrafiken.

Det är oroande att beslut om Saltsjöbanans modernisering och sammankoppling med Tvärbanan från Hammarby Sjöstad ännu saknas. Det föreslagna stationsläget i berget vid Katarinavägen är att föredra, inte bara för att Slussenprojektet underlättas, utan också för att omstigning till tunnelbanan via norra plattformsändan då kan ordnas. Att som har nämnts dra Tvärbanan via Katarinavägen vore olyckligt, eftersom Tvärbanans vagnar är alltför stora för att passa i innerstadstrafik.

Det är mycket märkligt att planförslaget inte behandlar tunnelbanans entré mot Ryssgården. Denna eländiga barack från 1950-talet av synnerligen provisorisk karaktär måste naturligtvis ersättas när allt annat runt omkring kommer att förändras. Här krävs en ny byggnad som i skala ansluter till Sjömanshemmet intill och med fasader även mot Katarinavägen och Mariagränd, men inte med den utmanande karaktär som Bengt Lindroos "Ost" för ett antal år sedan. Samtidigt bör Mariagränd åter dras fram till Katarinavägen.

Göran Johnson (9 artiklar)
http://fredmanpakvarnberget.blogspot.com/

Anmäl

Trackback URL: http://www.newsmill.se/trackback/19521

8 kommentarer Logga in för att kommentera
I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.

”Möjligen är det också så som några misstänker, att tanken på intäkter har drivit upp bebyggelsens skala, men det finns det naturligtvis ingen grund för att tro.”

Det kan vara sant, men *naturligtvis* ska vi inte tro på det...?

Det dunkelt sagda är det dunkelt tänkta.

Permalänk | Anmäl #1 Mjau, 2010-03-10, 18:19

Göran har några goda poäng på slutet av artikeln angående bl.a. Mariagränd, som har varit sorgligt amputerad sedan tunnelbanans biljetthall flyttades upp på däcket som är nuvarande Ryssgården för femtio år sedan, och Saltsjöbanans stationsläge som snarast borde flyttas upp i berget till den nuvarande bensinmacken.

Vad som förbises i gestaltningsprogrammet är att bebyggelsen före 1933, där de nu föreslagna kvarteren W3, W2, W1, C1 är placerade, då låg på betydligt lägre nivåer och som högst var två våningar höga, det vill säga att de knappast ens hade nått upp till entrén till Bergs arkitektkontor i Kolingsborg. Kvarteren E1, E2 och E3 är helt nya och har inte vare sig föregångare eller referenser och bör utformas så att de inte skymmer åt några håll.

De två kvarteren W1 och C1 är hur man än ser det mest i vägen. Bygg istället ett lågt kvarter (max två våningar) norr om Stadsmuseet och söder om det föreslagna W1 och håll den centrala delen av Slussterassen öppen.

Trevägskorsningarna vid Ryssgården och Räntmästartrappan ser enkla och okomplicerade ut på pappret, men hur effektiva blir de i verkligheten?

Och till sist, var är det tänkt att spårvagnarna skall rulla?

Permalänk | Anmäl #2 Micke, 2010-03-11, 08:37

Av med hatten!
Kloka och pålästa synpunkter. Jag håller med om allt.
Tänk på vad vi kunnat råka ut för, ett renoverat blåsigt oanvändbart slussen och låtsasgammalt hotell på tunnelbanehallen. Nu får vi istället en ny liten stadsdel med massor av platser och utblickar.
Nu hade vi tur.

Permalänk | Anmäl #3 Olof Lindberg, 2010-03-11, 09:48

Jag får ta fram inbjudningskortet än en gång. Välkommen på en öppen tur genom Slussen med bilder, ritningar och samtal om var byggnader, broar och trafiken kommer att hamna. Jag har gått nu i två månader och diskuterat detta nya förslag som "prisas" av en del.

Det är mycket enkelt att ställa sig på plats och studera verkligheten, inte vid nån modell, inte i en läst tidning med bilder från skyn. Det är mycket enkelt att se vilken total miss som kommer att ske vid en av Stockholms mest karaktäristiska platser.

Jag kan ge ett tips Göran. Ställ dig vid Strömingsvagnen framför Stadsmuseet. (du står då precis vid en stor T-korsning). Betänk att alla bilar du ser passera Slussen idag (väl utspridda just i klöverbladet), de från Katarinavägen, de från Gamla stan, Skeppsbron, Munkbron, kommer att vara i samma nivå som du står och passera denna T-korsning. Stå där en stund och titta på bussarna (sommartid är de fler då turisterna ska upp till Fjällgatan) - det kommer en del kan jag säga (enligt uträkningar kommer det vara samma ttafik i den nya slussen som den gamla 35.000 dygn). Stå nu där en stund och känn hur litet torget är och fundera över trafiken - hur nära den kommer att vara dig. Om du ser det som lyckat så .... men välkommen att hänga med på en vandring.

Visningar på plats varje tisdag och torsdag hela mars. Start vid Karl XIV:s staty. Kostar ingenting. Kom gärna och förklara vidare "genialiteten" i det nya förslaget. Vi tittar på modellen och sen ut igen ...
Peter Frisk

Permalänk | Anmäl #4 Peter Frisk, 2010-03-15, 18:46

Vi blir nog inte överens hur mycket vi än snackar, du och jag.

Permalänk | Anmäl #5 Göran Johnson, 2010-03-18, 18:49

Peter. Vi blir nog inte överens hur mycket vi än snackar, du och jag.

Permalänk | Anmäl #6 Göran Johnson, 2010-03-18, 18:50

Göran, det tror inte jag heller att vi gör. Det är inte är inte poängen. De flesta ska, enligt min mening, inte vara överens - det ger en dynamik i ett samhälle. Däremot är det alltid bra med en viss nyfikenhet. Det utvecklar. Jag är nyfiken. Jag är ärligt nyfiken på hur du menar (jag har inga dolda ironiska ambitioner).

Jag bjöd in dig, Inte för att slå dig i huvudet med argument, utan för att höra på plats vad som är bra med det "nya Slussen". Du måste ha en massa argument för detta tycker jag.

Jag har studerat förslaget, gått vid Slussen nu i snart tre månader och jämfört den gamla med den nya modellen och planskisserna och jag har verkligen försökt att se det geniala i det nya. Det är därför jag hela tiden tjatar på alla er som tycker att det nya är bra, att just komma och diskutera det hela. Jag är inte ironisk. Jag är nyfiken och tycker att det är tråkigt att ingen av förespråkarna ansluter sig och visar på mked sina argument vad som är bra.

Jag kör varje måndag, 17:00, vid Karl XIV.s staty, öppna turer. Kommer du Göran, är jag en fullständig garant att du ska få tala ostört.

Hälsar Peter Frisk

Permalänk | Anmäl #7 Peter Frisk, 2010-04-01, 17:09

n cosmetuic replica Juicy Couture for sale dentists postulate that bottomless replica jewelry searted stins albatross perform cheap Cartier Earring cynical thoguh a supervised Gucci routine that is undertaken Pandora sale being moths or a discount Christian Dior on sale year. If you deem Tiffany Necklaces sale a piano at familiar cheap Christian Dior Necklaces also had de cheap Links of London for sale cheap jewelry

Permalänk | Anmäl #8 a4490302sc, 2010-07-22, 05:17