Idag letar vi skribenter i följande ämnen:

Miljöpartiet

Miljöpartiet håller kongress i helgen. Läs (13) Skriv

EMU

Nyval i Grekland. Kan landet räddas kvar i eurozonen? Läs (91) Skriv

Hyresrättens roll i ekonomin

Vilken roll spelar egentligen hyresrätten för arbetsmarknaden och för den reala och finansiella ekonomin? Skriv

Konkurrens på lika villkor - exemplet civil flygindustri

Charlotte Brogren om Konkurrens på lika villkor - exemplet civil flygindustri

Till skillnad från konkurrentländerna saknar Sverige en innovationspolitik

Många länder runt omkring oss har insett vikten av innovationsförmåga för landets framtida konkurrenskraft och skapat en innovationspolitik som sträcker sig över alla politikområden. En sådan saknas i Sverige och i kombination med andra brister gör det Sverige onödigt svagt. Det menar Charlotte Brogren, generaldirektör för Vinnova.


Om författaren

 

Charlotte Brogren är Generaldirektör för VINNOVA.

 

Den senaste tiden har debatten om utländskt ägande och Sveriges konkurrenskraft inom fordonsindustrin gått på högvarv och i förra veckan kom dessutom nyheten att Astra Zeneca lägger ned en av tre forskningsanläggningar i Sverige. Är det här olyckliga tillfälligheter i spåret av finanskrisen eller är det något som tillhör spelet i den allt mer globaliserade världen? Tyvärr är nog svaret mer det senare, och med en liten hemmamarknad måste Sverige hitta nya verktyg för att hålla kvar samt vidareutveckla svenskt näringsliv för ett konkurrenskraftigt AB Sverige.

En viktig nyckel till detta är att säkerställa att vi har system som gynnar innovationsklimatet, både för existerande näringsliv och nya företag.

Med detta avses en mängd olika insatser som möjliggör att goda idéer och kunskap kan leda till nya eller förbättrade produkter, tjänster och system, som ger till exempel nya jobb och exportintäkter till Sverige.

Många länder runt omkring oss har insett vikten av innovationsförmåga för landets framtida konkurrenskraft och skapat en innovationspolitik som sträcker sig över alla politikområden. I Sverige har vi ingen samlad politik, utan vi sätter alltför ofta likhetstecken mellan forskning på universitet/högskola och innovation. Forskning är givetvis en viktig komponent för att skapa innovation, men det är mycket mer som behöv

Här har vi klara brister i det svenska systemet, vad gäller allt från att rörligheten mellan akademi och näringsliv, medel för att verifiera FoU-resultat i demonstrationsanläggningar till tillgången på kompetent kapital för nya företag i tidiga skeden.

Majoriteten av statens pengar satsas på inomvetenskaplig forskning på universitet och högskolor - antingen direkt som fakultetsmedel eller indirekt via forskningsråd. Investeringarna i behovsmotiverad forskning och innovation i Sverige är däremot mycket begränsade. Idag är det mindre än 10 procent av statens forskningssatsningar som går till detta, jämfört med cirka 25 procent i mitten av 1980-talet. Denna obalans saknar mer eller mindre jämförelse om vi tittar på omvärlden.

Även Globaliseringsrådets slutrapport slår fast att ökad spets inom såväl forskning som innovation är bland det viktigaste för långsiktig svensk tillväxt. För att få hävstångseffekter av de ökade forskningssatsningarna i den senaste forsknings- och innovationspropositionen anser vi att det krävs större satsningar på just innovation.

Sverige har en bra utgångspunkt, men då konkurrensen från omvärlden ökar kraftigt måste alla svenska aktörer som är aktiva inom forskning, utveckling och innovation bättre samordna sina insatser för att säkerställa att svenska skattemedel investeras på bästa sätt. Det måste exempelvis finnas ett system som både uppmuntrar och stöttar från idé till praktik, oavsett om man jobbar nära eller långt ifrån kommersialisering. Vi behöver också ett bättre samspel mellan vetenskapligt djup och verklighetens praktik, mellan forskare och företagare, för att stå oss i en allt hårdare global konkurrens.

Precis som många andra länder redan har insett, så behöver Sverige en innovationspolitik som tar hänsyn till nya spelregler på en global marknad för framtida konkurrenskraft.





Trackback URL: http://www.newsmill.se/trackback/19507

17 kommentarer Logga in för att kommentera
I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.

Mer homogena länder känner större gemenskap och kämpar tillsammans och det ger stora innovations och ekonomiska vinster, till skillnad från mer splittrade länder med olika grupper som inte känner gemenskap.

Permalänk | Anmäl #1 Arge Surfarn, 2010-03-10, 14:27

Det kommer aldrig att gå! Svenskar måste planera allting, helst flera år i förväg, och eftersom innovativitet till sin natur är någonting okänt, och därför oplanerbart, så kommer svenskar aldrig att kunna satsa på innovation. Betrakta följande fiktiva dialog mellan en innovatör och en typisk Svensk byråkrat.

Innovatören: "Jag har en idé som skulle kunna revolutionera världen"

Den grå Svenska byråkraten: "Jaha, men vi behöver mer fakta att gå på, vi behöver en tidsplan och en kalkyl på exakt hur allt ska gå till. Man kan väl inte bara satsa på något utan att veta säkert att det kommer att gå, nä hur skulle det se ut? Det är ju skattebetalarnas pengar!"

Innovatören: "Det är omöjligt att ta fram en plan och kostnadskalkyl... vi vet ju inte vilka hinder vi kommer att stöta på, eller hur svårt det blir. Vi gör ju något som aldrig har gjorts förrut!"

Den grå Svenska byråkraten: "Nähä, då får det väl vara då"

Problemet är nog att Sverige har blivit ett land av grå byråkrater... Det skulle behövas lite mer av Åsa-Nisse anda igen...

Här skriver jag om ett relaterat ämne, om hur arbetslinjen motverkar innovationer och effektivitet:
http://robertwensman.wordpress.com/2010/03/02/arbetslinjen-skapar-ett-in...

Permalänk | Anmäl #2 Robert Wensman, 2010-03-10, 14:25

Det kommer aldrig att gå! Svenskar måste planera allting, helst flera år i förväg, och eftersom innovativitet till sin natur är någonting okänt, och därför oplanerbart, så kommer svenskar aldrig att kunna satsa på innovation. Betrakta följande fiktiva dialog mellan en innovatör och en typisk Svensk byråkrat.

Innovatören: "Jag har en idé som skulle kunna revolutionera världen"

Den grå Svenska byråkraten: "Jaha, men vi behöver mer fakta att gå på, vi behöver en tidsplan och en kalkyl på exakt hur allt ska gå till. Man kan väl inte bara satsa på något utan att veta säkert att det kommer att gå, nä hur skulle det se ut? Det är ju skattebetalarnas pengar!"

Innovatören: "Det är omöjligt att ta fram en plan och kostnadskalkyl... vi vet ju inte vilka hinder vi kommer att stöta på, eller hur svårt det blir. Vi gör ju något som aldrig har gjorts förrut!"

Den grå Svenska byråkraten: "Nähä, då får det väl vara då"

Problemet är nog att Sverige har blivit ett land av grå byråkrater... Det skulle behövas lite mer av Åsa-Nisse anda igen...

Här skriver jag om ett relaterat ämne, om hur arbetslinjen motverkar innovationer och effektivitet:
http://robertwensman.wordpress.com/2010/03/02/arbetslinjen-skapar-ett-in...

Permalänk | Anmäl #3 Robert Wensman, 2010-03-10, 14:32

Äntligen en generaldirektör som förstår näringslivet och som vågar utmana politikerna med förslag och åtgärder.

Hoppas att våra politiker lyssnar mer till Charlotte och Vinnova - vi behöver tjäna pengar på forskningen, det räcker inte med att vi har bra forskning på universitet och högskolor!

Permalänk | Anmäl #4 SM, 2010-03-10, 16:17

Okej Tobé, vad säger du och regeringen om detta? "Här har vi klara brister i det svenska systemet, vad gäller allt från att rörligheten mellan akademi och näringsliv, medel för att verifiera FoU-resultat i demonstrationsanläggningar till tillgången på kompetent kapital för nya företag i tidiga skeden." Och nu vill vi läsa oppositionens svar på den här artikelserien - tack!

Permalänk | Anmäl #5 Rosén, 2010-03-10, 16:31

Att svensk forskning avkastar lite inom nya produkter, tjänster och företag är väl känt. En förklaring verkar vara något form av bristande affärsmässighet. Se på danskarna. Varför lyckas de så mycket bättre? Det lilla platta landet har ju från början nästan ingenting. Vad som brister mer konkret i den kommersiella fasen är svårt att säga. Ännu värre är det Ryssland.

Globaliseringsrådets rapport har många vettiga förslag. Men avskaffad värnskatt och ett högre tak för statlig skatt räcker inte långt. 3:12-reglerna måste helt bort, vilket ger cirka 48 % skatt för ägare av företag, vilket är i mesta laget. I USA är den totala nya högre federala och delstatliga skatten något lägre. Fler länder ligger under än över. För att det ska hända något så måste många vara förmögna och för att de sedan ska behålla sina pengar i landet så måste villkoren vara rimliga.

Ett feltänk från Globaliseringsrådet är en stor satsning på eldrivna bilar och laddstationer. Mycket talar för att den kemiska drivningen ger bättre effektivitet och ekonomi i hela kedjan i konkurrens med alla andra energiomvandlingar. Med likvärdiga ekonomiska villkor kommer elbilen att fungera av sig själv, om den någonsin kommer att fungera. Sverige har stora mängder alunskiffer och det är hög tid att starta en modern producerande bränsleanläggning likt den som fanns i Kvarntorp fram till slutet av 60-talet. Alunskiffret innehåller uran och annat nyttigt. Globaliseringen kan ta tvärstopp och då kan bränsletillförseln vara en fråga om liv och död.

Det vore bra om patentsystemet kunde läggas ner över en natt. Konkurrensen skulle öka inom ett fåtal områden. En person som uppfinner något vettigt och får en tillräckligt stor kommersiell framgång bör kanske belönas med en tidsbegränsad eller livslång skattefrihet inom inkomst av kapital kopplad till produkten. För dessa personer blir landet ett skatteparadis. Gränserna blir naturligtvis lite godtyckliga, men knappast mer så än de från patentverkets granskare. Utgången är definitivt lättare att bedöma än den i en global patentsatsning. Det går inte att få millimeterättvisa.

Brogren representerar byråkratin och förespråkar en utvidgning. Hon nämner ordet innovation 13 gånger och ordet forskning 10 gånger, men ordet utveckling inte en enda gång. I sin byråkratiska värld förstår hon inte vad utveckling är. Innovationer finns det inte brist på. De finns överallt och är mest kopplade till människan som sådan. Problemet är att innovationerna inte utvecklas. Byråkratier tenderar att växa av sig själv och det är globalt känt.

Den så kallade innovationspolitiken bör således främst bestå av en sänkning av skatterna. Mindre eller medelstora företag som håller på med något omfattande bör kunna få bidrag på minst 50 %. Men då måste det vara något avancerat och inte enkelt hopplockade delar. Lån bör däremot inte förekomma. Att ge lån är en fråga för banker, enskilda och företag som vill ta risker.

Permalänk | Anmäl #6 Urban Persson, 2010-03-10, 17:47

Möjligen skulle helt segregerade samhällen kunna hjälpa till.
Tänk en stad som helt utesluter vänsterblocket. Kvar blir människor som tror på konkurrens och marknadens möjligheter.
Där finns ingen plats för dyrt bevarande av det ingen vill betala för ur egen ficka. Pengar satsas i det som är livskraftigt och säljbart.
Ingen Hallandstunnel skulle kunna byggas där.

Om sen kommunister och sossar vill satsa på sin ideologi på andra håll så får de möjlighet att visa hur internationalen till alla lycka bär.

Permalänk | Anmäl #7 Rob, 2010-03-10, 19:35

Den gamla svenska mentaliteten har ju varit att entreprenören är en suspekt figur som försöker sticka ut näsan utanför jante-normen, och som därför bör bekämpas (för vi lär ju oss redan i skolan, enligt de s.k. "demokratiska värderingarna", att den som är annorlunda har fel), eller åtminstone sitta i knäet på statliga bidragsgivare där man kan bevaka honom. Detta går igen överallt inom myndighetssfären. Det är detta som gör att dugliga entreprenörer snart söker sig utomlands, till ett annorlunda klimat. Och Sverige avfolkas på hjärnkraft. Det är attityden som är grundproblemet för Sverige.

Permalänk | Anmäl #8 Glenn Lacrosse, 2010-03-10, 22:09

Skönt att det saknas politik åtminstone på ett område. Det räcker med att det finns en skattepolitik som inte dränerar företagen på kapital.

Det stora problemet är för mycket politik, inte för lite.

Permalänk | Anmäl #9 goran, 2010-03-11, 09:31

Problemet i Sverige som jag ser det (efter 12 patent) är statliga myndigheters brist på att se helheten. Man satsar på olika grupper (kvinnor/invandrare) i stället för att se på produktens potential. Idag behövs mycket kapital för att få en produkt på marknaden. Innovatörer har lite pengar och staten delar ut kaffepengar efter högvis med dokument som skall fyllas i. Dessutom inbillar sig de inblandade att innovatoren skall äga företag, vara företagsledare etc. Släpp detta. Det troligaste är att personen inte alls är lagd åt detta utan mer en "pulare" som löser problem. Dessutom vore det tacksamt om staten kunde hjälpa innovatörerna med kontrakt, så innovatören tjänar något om det går bra.

Sverige behöver reformera sig rejält, man ger inte en innovatör en chans med ett bås på en mässa och 30.000 kronor, det är ett skämt.

Tror man på idén skall man satsa, tror man inte på idén skall man avstå. Alla inblandade på Almi och Innovationsbron, Vinnova och Nutec bör få en mycket liten lön, men låt oss säga en procent av vad produkterna genererar. Det skulle få dessa rådgivare att tänka!

Vi får inte ut en produkt på marknaden om vi inte gör rätt, gör man rätt kostar det! Då skattetrycket är som det är är det en självklarhet att staten skall betala för goda idéer.

Permalänk | Anmäl #10 Per, 2010-03-11, 12:41

PATENT FUNGERAR INTE

Jag har inget patent, men har som långvarig medlem i Svenska Uppfinnarföreningen och en lokal förening sett hur det fungerar på den nivån. Det stora flertalet är förlorare och utan någon försäljning eller annan intäkt. Många har fokuserat för mycket på sitt patent. Vissa har en framgångsrik produkt utan patentskydd och andra har det med ett obetydligt patentskydd. Det finns även exempel på misslyckanden för patentinstrumentet inom tvister, som i fallet med Håkan Lans, men i mycket mindre skala. Det finns i föreningen ingen som har tjänat stora pengar på sitt patent. Förlusterna i patenteringen brukar ligga mellan 10 000 och 1 milj kr.

I företag patenteras det friskt för att ingen ska kunna stoppa den egna verksamheten. De flesta patent uppstår därför. Men det har förstås inte gått så långt att det är de allra viktigaste patenten. Ett företag kan så fort att det har kommit på något skicka iväg en blandad textmassa till Patentverket och sedan komplettera med patentkrav och få det publicerat. När nyheten är publicerad och känd kan ingen annan patentera. För samma sak finns oberoende publiceringsföretag. Ofta går företaget längre med ansökan och fullföljer och underhåller patentet i många länder. Stora företag kan ha tusentals underhållna patent utan större värde och lägga ner mycket pengar på detta. Det som skyddas är sådant som dyker upp i den dagliga utvecklingen. Den stora mängden ger ett nät, som kan trassla till det för konkurrenter. Dessa patent ger bara elände och kostnader för alla inblandade. Det går till och med så långt att stora företag patenterar systematiskt och inte har mycket mer verksamhet än att sätta pinnar i hjulet för riktigt stora företag. Det amerikanska företaget Qualcom skulle kunna kallas elektronikens al-Qaida. Det har bland annat drivit Nokia till vansinne under åren.

Utan möjlighet att skydda en produkt skulle de små tvingas att vara mer orienterade mot en egen exploatering, vilket i många fall utöver pengar skulle spara tid och skynda på utvecklingen. I det totalt omvända fallet inom läkemedel överskattas betydelsen av patent. Inget skydd där skulle nog leda till att utvecklingen försenas. Men med mycket billigare läkemedel skulle det kanske ändå bli bättre. Dessa företag har jämfört med andra stora företag vinster i förhållande till omsättningen som är ungefär dubbelt så höga. Exempelvis har svenska Astra Zeneca en vinst före skatt på cirka 35 % av omsättningen. De som drabbas är skattebetalare, kunder till försäkringföretag och de fattiga i världen. Patent ger i det stora hela mer byråkrati och mindre konkurrens.

Världen är full av teorier, varav en är att patent påskyndar utvecklingen. Teorier mindre förankrade i matematisk och naturvetenskap, som inom patent, kan inte motbevisas av en annan teori utan bara av empiri och studier av verkligheten. På liknande sätt är det med ett onödigt moraliserande. De som bestämmer moralen tittar ibland mer på teorier än verkligheten. Inom patentmoralen ska det löna att utveckla något, vilket det är svårt att argumentera emot. Riskkapitalföretag och forskningsteknokrater inom industri och myndigheter är fixerade vid att det ska löna sig att utveckla något och att deras insatser är viktiga och är enormt bundna till patent och patentmoralen. Många verkar tro att utan patent skulle det bli en allmän moralisk upplösning. Inget skulle längre löna sig och alla skulle stjäla från varandra. Politiker, byråkrater och makthavare i allmänhet älskar teorier och sofistikerade tankar som höjer dem själva. Verkligheten är vår största fiende, sa Olof Palme.

Permalänk | Anmäl #11 Urban Persson, 2010-03-11, 14:53

Sverige har en näringsstruktur, som inte befrämjar nyskapande utanför etablissemanget. Råvarubaserad produktion binder många kompetenser, som skulle göra större nytta som frifräsare. Därutöver nyttjas inte kvinnoresursen, som ju kan jobba mot 50% av världens kunder, t ex solväskan för vattenrening till hushållet. En världsprodukt!!!

Permalänk | Anmäl #12 Holmfrid, 2010-03-11, 15:23

Man undrar hur det är ställt med Sverige när det gäller innovationer. Förr, när det fanns villigt kapital och en "nybyggar-anda" sprutade vi ut globala hits som idag blivit storföretag. Varför inte bara anställa folk som har erfarenhet som innovatörer? Idag verkar folk bli anställda för de känner någon här eller där. Man har inget helhetsgrepp någonstans. Ras och kön går före idén. Vi har långt kvar.
Då fabrikerna är i sydostasien borde Sverige permanent representeras där. Ett innovationskontor i södra Kina vars uppgift är att ha täta kontakter med fabriker man kan lita på t.ex.

Av 100 kommersiella innovationen blir det en kioskvältare! Man kan inte vaska fram kioskvältaren utan man måste satsa på alla innovationer man tror på. Man skall naturligtvis inte satsa på de man inte tror på. Mycket handlar om marknadsföring (som är dyrt) samt kontakter att få ut innovationerna på marknaden. Satsa därför på detta. Finns hjälp att ta fram innovationen samt någon som har kontakter för att sälja den går det bättre.

Vi är bättre i Sverige än de flesta andra nationerna, det ska vi ta till vara. Vi är noggrannare, har känsla för funktion och utseende.

Tänk på skiftnyckeln och tetrapak!

Permalänk | Anmäl #13 Sand, 2010-03-12, 02:51

Nu siktar hon på en ministerpost oxå!

Permalänk | Anmäl #14 Abbas, 2010-03-13, 15:24

innovationer har vi hur mycket som helst!
Sossarna har ju uppfunnit så mycket skatter så att alla de som verkligen har värdefulla patent emigrerar så fort det går.Skulle patentet/innovationen ge avkastning så hamnar företagaren upp på Aftonbladets förstasida med en föraktfull rubrik om hur mycket han "roffat" åt sig..Alla de andra 99 som bara förlorat pengar på sina inovationer får inte göra avdrag för kostnaden och blir kallad för gnällspik! Sossarna har satsat på invandring bidrag och en stor fet politiserad stat med många lydiga politruker!

Permalänk | Anmäl #15 Tjenamoss!, 2010-03-14, 02:02

Varför konkurrera? Varför är det så fult att samarbeta istället? Obehaglig människosyn.

Permalänk | Anmäl #16 Daddy O, 2010-03-14, 18:50

annons:
annons:

Dagens populäraste artiklar


  1. Imamerna upplyser om tron, inte om lagarna
  2. Varför nonchaleras muslimer som vill ha jämställdhet?
  3. Toppmoderater: Vi stödjer Loreens kamp mot diktaturen
  4. Newsmill fyller en viktig funktion för sakkunniga röster
  5. Tar Newsmill ansvar för yttrandefriheten?
  6. Med RFSU:s retorik kan abort tillåtas fram till födelsen
  7. Kalifornien kan bli USA:s Grekland
  8. Azerbajdzjanska Riksförbundet bör ta avstånd från regimen i Baku
  9. Stryp inte mångfalden i den svenska skolan, MP
  10. En bokstavstroende muslims svar till Uppdrag Granskning
  1. Imamerna upplyser om tron, inte om lagarna
  2. Varför nonchaleras muslimer som vill ha jämställdhet?
  3. Med RFSU:s retorik kan abort tillåtas fram till födelsen
  4. Tar Newsmill ansvar för yttrandefriheten?
  5. Newsmill fyller en viktig funktion för sakkunniga röster
  6. Toppmoderater: Vi stödjer Loreens kamp mot diktaturen
  7. Stryp inte mångfalden i den svenska skolan, MP
  8. Klimatpolitiken gör mer skada än nytta
  9. En bokstavstroende muslims svar till Uppdrag Granskning
  10. Stora risker med MP:s energipolitik
  1. Stoppa bojkottsförsöken mot Israel
  2. Vad gjorde Jan Björklund på Bilderberg-gruppens möte 2009?
  3. För terroristen i Norge var svenska SD ett ljus i mörkret
  4. Reaktionerna på den ekonomiska krisen hotar EU:s existens
  5. Dags för ett nytt svenskt förhållningssätt till EU
  6. Tack vare SD har vi nu en kritisk debatt om mångkulturen
  7. Missnöjda soldater blir dyrt för Försvarsmakten
  8. Länderna måste undvika protektionism
  9. Censuren på arbetsplatser är ett demokratiproblem
  10. Inte skulle du stjäla någons rullstol, Eric Saade?

Newsmill-bloggen

Newsmill med i nationella provet

100 000 gymnasieelever sitter nu och skriver nationellt prov i svenska. Enligt uppgift ingår två Newsmill-artiklar, ...

annons:

Om Newsmill

Newsmill är det första sociala mediet i Sverige som spinner kring nyheter och debatt. Vi publicerar varje dag olika personer med exklusiv kunskap om dagens viktiga händelser. Om du har egna erfarenheter av de frågor vi tar upp kan du omedelbart medverka i debatten. Du kan kommentera och skriva egna inlägg som publiceras på hög nivå eller medverka genom din blogg.

 

Läs mer om Newsmill

Newsmill-bloggen

Newsmill med i nationella provet

100 000 gymnasieelever sitter nu och skriver nationellt prov i svenska. Enligt uppgift ingår två Newsmill-artiklar, ...

Vad är att Milla?

Millningen är ett sätt att kommentera med känslor. Du väljer ett ord eller ett namn som du vill mäta i opinionen och läsarna kommenterar genom att välja en av fyra känslolägen som representeras av fyra färger. Rött är arg, blått är glad, grön nyfiken och gult är uttråkad. Resultatet visas direkt och rubriken på artikeln färgas med den färg som de flesta väljer.


 
© 2008 Newsmill. All rights reserved.