Till skillnad från konkurrentländerna saknar Sverige en innovationspolitik

Mer homogena länder känner större gemenskap och kämpar tillsammans och det ger stora innovations och ekonomiska vinster, till skillnad från mer splittrade länder med olika grupper som inte känner gemenskap.

Det kommer aldrig att gå! Svenskar måste planera allting, helst flera år i förväg, och eftersom innovativitet till sin natur är någonting okänt, och därför oplanerbart, så kommer svenskar aldrig att kunna satsa på innovation. Betrakta följande fiktiva dialog mellan en innovatör och en typisk Svensk byråkrat.

Innovatören: "Jag har en idé som skulle kunna revolutionera världen"

Den grå Svenska byråkraten: "Jaha, men vi behöver mer fakta att gå på, vi behöver en tidsplan och en kalkyl på exakt hur allt ska gå till. Man kan väl inte bara satsa på något utan att veta säkert att det kommer att gå, nä hur skulle det se ut? Det är ju skattebetalarnas pengar!"

Innovatören: "Det är omöjligt att ta fram en plan och kostnadskalkyl... vi vet ju inte vilka hinder vi kommer att stöta på, eller hur svårt det blir. Vi gör ju något som aldrig har gjorts förrut!"

Den grå Svenska byråkraten: "Nähä, då får det väl vara då"

Problemet är nog att Sverige har blivit ett land av grå byråkrater... Det skulle behövas lite mer av Åsa-Nisse anda igen...

Här skriver jag om ett relaterat ämne, om hur arbetslinjen motverkar innovationer och effektivitet:
http://robertwensman.wordpress.com/2010/03/02/arbetslinjen-skapar-ett-in...

Det kommer aldrig att gå! Svenskar måste planera allting, helst flera år i förväg, och eftersom innovativitet till sin natur är någonting okänt, och därför oplanerbart, så kommer svenskar aldrig att kunna satsa på innovation. Betrakta följande fiktiva dialog mellan en innovatör och en typisk Svensk byråkrat.

Innovatören: "Jag har en idé som skulle kunna revolutionera världen"

Den grå Svenska byråkraten: "Jaha, men vi behöver mer fakta att gå på, vi behöver en tidsplan och en kalkyl på exakt hur allt ska gå till. Man kan väl inte bara satsa på något utan att veta säkert att det kommer att gå, nä hur skulle det se ut? Det är ju skattebetalarnas pengar!"

Innovatören: "Det är omöjligt att ta fram en plan och kostnadskalkyl... vi vet ju inte vilka hinder vi kommer att stöta på, eller hur svårt det blir. Vi gör ju något som aldrig har gjorts förrut!"

Den grå Svenska byråkraten: "Nähä, då får det väl vara då"

Problemet är nog att Sverige har blivit ett land av grå byråkrater... Det skulle behövas lite mer av Åsa-Nisse anda igen...

Här skriver jag om ett relaterat ämne, om hur arbetslinjen motverkar innovationer och effektivitet:
http://robertwensman.wordpress.com/2010/03/02/arbetslinjen-skapar-ett-in...

Äntligen en generaldirektör som förstår näringslivet och som vågar utmana politikerna med förslag och åtgärder.

Hoppas att våra politiker lyssnar mer till Charlotte och Vinnova - vi behöver tjäna pengar på forskningen, det räcker inte med att vi har bra forskning på universitet och högskolor!

Okej Tobé, vad säger du och regeringen om detta? "Här har vi klara brister i det svenska systemet, vad gäller allt från att rörligheten mellan akademi och näringsliv, medel för att verifiera FoU-resultat i demonstrationsanläggningar till tillgången på kompetent kapital för nya företag i tidiga skeden." Och nu vill vi läsa oppositionens svar på den här artikelserien - tack!

Att svensk forskning avkastar lite inom nya produkter, tjänster och företag är väl känt. En förklaring verkar vara något form av bristande affärsmässighet. Se på danskarna. Varför lyckas de så mycket bättre? Det lilla platta landet har ju från början nästan ingenting. Vad som brister mer konkret i den kommersiella fasen är svårt att säga. Ännu värre är det Ryssland.

Globaliseringsrådets rapport har många vettiga förslag. Men avskaffad värnskatt och ett högre tak för statlig skatt räcker inte långt. 3:12-reglerna måste helt bort, vilket ger cirka 48 % skatt för ägare av företag, vilket är i mesta laget. I USA är den totala nya högre federala och delstatliga skatten något lägre. Fler länder ligger under än över. För att det ska hända något så måste många vara förmögna och för att de sedan ska behålla sina pengar i landet så måste villkoren vara rimliga.

Ett feltänk från Globaliseringsrådet är en stor satsning på eldrivna bilar och laddstationer. Mycket talar för att den kemiska drivningen ger bättre effektivitet och ekonomi i hela kedjan i konkurrens med alla andra energiomvandlingar. Med likvärdiga ekonomiska villkor kommer elbilen att fungera av sig själv, om den någonsin kommer att fungera. Sverige har stora mängder alunskiffer och det är hög tid att starta en modern producerande bränsleanläggning likt den som fanns i Kvarntorp fram till slutet av 60-talet. Alunskiffret innehåller uran och annat nyttigt. Globaliseringen kan ta tvärstopp och då kan bränsletillförseln vara en fråga om liv och död.

Det vore bra om patentsystemet kunde läggas ner över en natt. Konkurrensen skulle öka inom ett fåtal områden. En person som uppfinner något vettigt och får en tillräckligt stor kommersiell framgång bör kanske belönas med en tidsbegränsad eller livslång skattefrihet inom inkomst av kapital kopplad till produkten. För dessa personer blir landet ett skatteparadis. Gränserna blir naturligtvis lite godtyckliga, men knappast mer så än de från patentverkets granskare. Utgången är definitivt lättare att bedöma än den i en global patentsatsning. Det går inte att få millimeterättvisa.

Brogren representerar byråkratin och förespråkar en utvidgning. Hon nämner ordet innovation 13 gånger och ordet forskning 10 gånger, men ordet utveckling inte en enda gång. I sin byråkratiska värld förstår hon inte vad utveckling är. Innovationer finns det inte brist på. De finns överallt och är mest kopplade till människan som sådan. Problemet är att innovationerna inte utvecklas. Byråkratier tenderar att växa av sig själv och det är globalt känt.

Den så kallade innovationspolitiken bör således främst bestå av en sänkning av skatterna. Mindre eller medelstora företag som håller på med något omfattande bör kunna få bidrag på minst 50 %. Men då måste det vara något avancerat och inte enkelt hopplockade delar. Lån bör däremot inte förekomma. Att ge lån är en fråga för banker, enskilda och företag som vill ta risker.

Möjligen skulle helt segregerade samhällen kunna hjälpa till.
Tänk en stad som helt utesluter vänsterblocket. Kvar blir människor som tror på konkurrens och marknadens möjligheter.
Där finns ingen plats för dyrt bevarande av det ingen vill betala för ur egen ficka. Pengar satsas i det som är livskraftigt och säljbart.
Ingen Hallandstunnel skulle kunna byggas där.

Om sen kommunister och sossar vill satsa på sin ideologi på andra håll så får de möjlighet att visa hur internationalen till alla lycka bär.

Den gamla svenska mentaliteten har ju varit att entreprenören är en suspekt figur som försöker sticka ut näsan utanför jante-normen, och som därför bör bekämpas (för vi lär ju oss redan i skolan, enligt de s.k. "demokratiska värderingarna", att den som är annorlunda har fel), eller åtminstone sitta i knäet på statliga bidragsgivare där man kan bevaka honom. Detta går igen överallt inom myndighetssfären. Det är detta som gör att dugliga entreprenörer snart söker sig utomlands, till ett annorlunda klimat. Och Sverige avfolkas på hjärnkraft. Det är attityden som är grundproblemet för Sverige.

Skönt att det saknas politik åtminstone på ett område. Det räcker med att det finns en skattepolitik som inte dränerar företagen på kapital.

Det stora problemet är för mycket politik, inte för lite.

Problemet i Sverige som jag ser det (efter 12 patent) är statliga myndigheters brist på att se helheten. Man satsar på olika grupper (kvinnor/invandrare) i stället för att se på produktens potential. Idag behövs mycket kapital för att få en produkt på marknaden. Innovatörer har lite pengar och staten delar ut kaffepengar efter högvis med dokument som skall fyllas i. Dessutom inbillar sig de inblandade att innovatoren skall äga företag, vara företagsledare etc. Släpp detta. Det troligaste är att personen inte alls är lagd åt detta utan mer en "pulare" som löser problem. Dessutom vore det tacksamt om staten kunde hjälpa innovatörerna med kontrakt, så innovatören tjänar något om det går bra.

Sverige behöver reformera sig rejält, man ger inte en innovatör en chans med ett bås på en mässa och 30.000 kronor, det är ett skämt.

Tror man på idén skall man satsa, tror man inte på idén skall man avstå. Alla inblandade på Almi och Innovationsbron, Vinnova och Nutec bör få en mycket liten lön, men låt oss säga en procent av vad produkterna genererar. Det skulle få dessa rådgivare att tänka!

Vi får inte ut en produkt på marknaden om vi inte gör rätt, gör man rätt kostar det! Då skattetrycket är som det är är det en självklarhet att staten skall betala för goda idéer.

PATENT FUNGERAR INTE

Jag har inget patent, men har som långvarig medlem i Svenska Uppfinnarföreningen och en lokal förening sett hur det fungerar på den nivån. Det stora flertalet är förlorare och utan någon försäljning eller annan intäkt. Många har fokuserat för mycket på sitt patent. Vissa har en framgångsrik produkt utan patentskydd och andra har det med ett obetydligt patentskydd. Det finns även exempel på misslyckanden för patentinstrumentet inom tvister, som i fallet med Håkan Lans, men i mycket mindre skala. Det finns i föreningen ingen som har tjänat stora pengar på sitt patent. Förlusterna i patenteringen brukar ligga mellan 10 000 och 1 milj kr.

I företag patenteras det friskt för att ingen ska kunna stoppa den egna verksamheten. De flesta patent uppstår därför. Men det har förstås inte gått så långt att det är de allra viktigaste patenten. Ett företag kan så fort att det har kommit på något skicka iväg en blandad textmassa till Patentverket och sedan komplettera med patentkrav och få det publicerat. När nyheten är publicerad och känd kan ingen annan patentera. För samma sak finns oberoende publiceringsföretag. Ofta går företaget längre med ansökan och fullföljer och underhåller patentet i många länder. Stora företag kan ha tusentals underhållna patent utan större värde och lägga ner mycket pengar på detta. Det som skyddas är sådant som dyker upp i den dagliga utvecklingen. Den stora mängden ger ett nät, som kan trassla till det för konkurrenter. Dessa patent ger bara elände och kostnader för alla inblandade. Det går till och med så långt att stora företag patenterar systematiskt och inte har mycket mer verksamhet än att sätta pinnar i hjulet för riktigt stora företag. Det amerikanska företaget Qualcom skulle kunna kallas elektronikens al-Qaida. Det har bland annat drivit Nokia till vansinne under åren.

Utan möjlighet att skydda en produkt skulle de små tvingas att vara mer orienterade mot en egen exploatering, vilket i många fall utöver pengar skulle spara tid och skynda på utvecklingen. I det totalt omvända fallet inom läkemedel överskattas betydelsen av patent. Inget skydd där skulle nog leda till att utvecklingen försenas. Men med mycket billigare läkemedel skulle det kanske ändå bli bättre. Dessa företag har jämfört med andra stora företag vinster i förhållande till omsättningen som är ungefär dubbelt så höga. Exempelvis har svenska Astra Zeneca en vinst före skatt på cirka 35 % av omsättningen. De som drabbas är skattebetalare, kunder till försäkringföretag och de fattiga i världen. Patent ger i det stora hela mer byråkrati och mindre konkurrens.

Världen är full av teorier, varav en är att patent påskyndar utvecklingen. Teorier mindre förankrade i matematisk och naturvetenskap, som inom patent, kan inte motbevisas av en annan teori utan bara av empiri och studier av verkligheten. På liknande sätt är det med ett onödigt moraliserande. De som bestämmer moralen tittar ibland mer på teorier än verkligheten. Inom patentmoralen ska det löna att utveckla något, vilket det är svårt att argumentera emot. Riskkapitalföretag och forskningsteknokrater inom industri och myndigheter är fixerade vid att det ska löna sig att utveckla något och att deras insatser är viktiga och är enormt bundna till patent och patentmoralen. Många verkar tro att utan patent skulle det bli en allmän moralisk upplösning. Inget skulle längre löna sig och alla skulle stjäla från varandra. Politiker, byråkrater och makthavare i allmänhet älskar teorier och sofistikerade tankar som höjer dem själva. Verkligheten är vår största fiende, sa Olof Palme.

Sverige har en näringsstruktur, som inte befrämjar nyskapande utanför etablissemanget. Råvarubaserad produktion binder många kompetenser, som skulle göra större nytta som frifräsare. Därutöver nyttjas inte kvinnoresursen, som ju kan jobba mot 50% av världens kunder, t ex solväskan för vattenrening till hushållet. En världsprodukt!!!

Man undrar hur det är ställt med Sverige när det gäller innovationer. Förr, när det fanns villigt kapital och en "nybyggar-anda" sprutade vi ut globala hits som idag blivit storföretag. Varför inte bara anställa folk som har erfarenhet som innovatörer? Idag verkar folk bli anställda för de känner någon här eller där. Man har inget helhetsgrepp någonstans. Ras och kön går före idén. Vi har långt kvar.
Då fabrikerna är i sydostasien borde Sverige permanent representeras där. Ett innovationskontor i södra Kina vars uppgift är att ha täta kontakter med fabriker man kan lita på t.ex.

Av 100 kommersiella innovationen blir det en kioskvältare! Man kan inte vaska fram kioskvältaren utan man måste satsa på alla innovationer man tror på. Man skall naturligtvis inte satsa på de man inte tror på. Mycket handlar om marknadsföring (som är dyrt) samt kontakter att få ut innovationerna på marknaden. Satsa därför på detta. Finns hjälp att ta fram innovationen samt någon som har kontakter för att sälja den går det bättre.

Vi är bättre i Sverige än de flesta andra nationerna, det ska vi ta till vara. Vi är noggrannare, har känsla för funktion och utseende.

Tänk på skiftnyckeln och tetrapak!

Nu siktar hon på en ministerpost oxå!

innovationer har vi hur mycket som helst!
Sossarna har ju uppfunnit så mycket skatter så att alla de som verkligen har värdefulla patent emigrerar så fort det går.Skulle patentet/innovationen ge avkastning så hamnar företagaren upp på Aftonbladets förstasida med en föraktfull rubrik om hur mycket han "roffat" åt sig..Alla de andra 99 som bara förlorat pengar på sina inovationer får inte göra avdrag för kostnaden och blir kallad för gnällspik! Sossarna har satsat på invandring bidrag och en stor fet politiserad stat med många lydiga politruker!

Varför konkurrera? Varför är det så fult att samarbeta istället? Obehaglig människosyn.

kouts - Fendi handbags replica #1 Gerald Ambulance further replica Tote sale excerpts of Wesleys memoir high quality replica handbags selected by Stephen Tomkins cheap replica Collection Beach sale onus buy replica Prada handbags wholesale handbags for cheap designer replica handbags replica Chloe IT Edith Bags for sale replica Suhali Leather wholesale replica Top Handles for sale