Om författaren
Hedi Bel Habib är fil doktor och forskare. Har tidigare deltagit i debatter angående tillväxtens förutsättningar globalt, nationellt, regionalt och lokalt.
Arbetslösheten växer snabbare i Sverige än i andra länder och BNP-fallet är nästan en procent högre än EU-genomsnittet. Finansminister Anders Borg betonade i olika sammanhang att Sverige på grund av sitt starka exportberoende "drabbas hårdare än praktiskt taget alla länder". Den snabba inbromsningen i Sveriges tillväxt " beror på att Sverige är ett exportberoende land med volatil tillväxt.". Detta hävdade finansminister Anders Borg vid såväl EU-finansministermöten som budgetdebatterna i Sverige.
Riksbankschefen Stefan Ingves har varit inne på samma spår. I en debattartikel publicerad i DN 2009-12-31 skrev han följande: " Konjunkturnedgången i världsekonomin har varit den mest dramatiska på många decennier. Vi såg ett tag ut att klara oss, men eftersom Sverige är en exportberoende ekonomi kom vi att drabbas hårdare än många andra".
Uppfattningen om Sveriges extrema exportberoende och krisens allvarliga karaktär har också varit Riksbankens officiella hållning i frågan. Varenda penningpolitiskt protokoll som Riksbankens direktion har signerat sedan krisen uppkomst understryker att Sverige drabbas hårdare på grund av ett extremt exportberoende jämfört med andra länder.
Men alla tillgängliga data tyder på att det inte går att härleda krisens allvarliga karaktär från det faktum att Sverige skulle vara mer exportberoende än andra länder. Ingves och Borg kan därför anses ha utgått från felaktiga antaganden i sitt sätt att analysera, bemöta och hantera krisen.
1. Sverige kommer på 16:e plats när det gäller exportberoende
Exportberoendet flaggades upp gång på gång av Stefan Ingves och Anders Borg som en huvudorsak till att Sverige drabbats hårdare till följd av finanskrisen än övriga europeiska länder. Eurostats statistik visar emellertid att det finns 16 OECD-länder som är betydligt mer exportberoende än Sverige. Exporten som andel av BNP ligger på 53,8 procent i Sverige jämfört med 179% i Luxemburg, 91% i Belgien, 83% i Slovakien, 82% i Malta och Irland, 81% i Ungern, 77% i Tjeckien, 77,7% i Holland, 76% i Estland, 69 procent i Slovenien, 61% i Bulgarien, 60% i Litauen och 59 procent Österrike, 59% i Schweiz, 56% i Sydkorea och 55% i Danmark.
Sveriges exportvolym motsvarande 53,8% av BNP är således en relativt låg siffra sett i ett internationellt perspektiv och kan därför inte anses vara en huvudorsak till att Sverige drabbats hårdare än andra länder.
2. Sverige har lägst exportberoende, lägst exportnedgång och högst BNP-fall
Dramatiken kring exportnedgångens betydelse för BNP-fall och arbetslöshet är också överdriven. Exporten i Sverige har fallit med 16% år 2009. Detta jämförd med en nedgång på 23% i Luxemburg, 19,6% i Belgien, 19,9% i Slovakien, 26% i Malta, 25 % i Malta, 24 % i Estland, 22,5% i Bulgarien, 26% i Litauen och 23% i Österrike. Sex av dessa länder har ett exportberoende som ligger mellan 179% och 81% av BNP. De sju övriga har ett exportberoende som ligger på mellan 69% och 79% som andel av BNP.
Data från Eurostat och nationella statikmyndigheter visar således att många andra EU-länder inte bara har större exportberoende utan också drabbats ännu hårdare än Sverige när det gäller exportnedgång. Dessa länder har dock drabbats av betydligt lägre BNP-fall och lägre arbetslöshet än Sverige. Inom Eurozonen har exporten år 2009 fallit med 18 procent i genomsnitt och BNP med 4,1% i genomsnitt. I Sverige har exporten fallit med 16 procent och BNP med 4,9%. Bland exportberoende länder vars ekonomier är jämförbara med den svenska är Belgiens, Hollands och Österrikes. Dessa ekonomier går att jämföra med Sveriges när det gäller såväl storlek som industri- och företagsstruktur. Österrike vars export utgör 59 procent av BNP har haft en exportnedgång på 23,5% under 2009. Trots högre exportberoende och större exportnedgång har Österrikes BNP minskat med endast 3,7% jämfört med 4,9% för Sveriges. I januari 2010 låg arbetslösheten i Österrike på 5,3% jämfört med 9,1% i Sverige.
Belgien vars BNP består till 91% av export har BNP fallit med endast 2,9 procent trots en exportnedfall på 19,6 procent. I januari 2010 hade Belgien en arbetslöshet på 8%. Holland vars BNP består till nästan 80 procent av export har haft en BNP-nedgång på endast 4,5 procent trots att exporten minskade med 25 procent under 2009. Arbetslösheten i Holland låg på 4,2% i januari 2010.
Bland exportberoende länder med samma industristruktur som Sverige är Finland och Tyskland bland de värst drabbade. Under 2009 har exporten minskat med 30% i Finland och 18% i Tyskland jämfört med 2008. Finlands export utgör dock bara 42% av BNP, medan den tyska exporten motsvarar 47% av BNP. Både Finland och Tyskland är mindre exportberoende än Sverige och kan därför inte användas för att göra korrekta jämförelser. Dessutom har Tyskland en större hemmamarknad.
Internationella jämförelser visar tydligt att det inte är möjligt att betrakta Sveriges allvarliga kris som endast en effekt av ett exceptionellt exportberoende eller någon särskild allvarlig nedgång av exporten jämfört med andra länder. Trots lägre exportfall än jämförbara länder drabbas Sverige av ett större BNP-fall och arbetslösheten växer snabbare i Sverige än i andra länder. Även ungdomsarbetslösheten ökar snabbare än i EU. Ett mycket stort problem nästa år är den höga ungdomsarbetslösheten som drar i väg till 30 procent 2010 och 35 procent 2011, enligt Svenskt Näringsliv.
3. Riksbanken och Finansdepartementet behöver korrigera sin bild av krisen
I motsats till vad Riksbanken och Finansdepartementet gjort offentligt gällande har Sverige lägst exportberoende, lägst exportnedgång och högst BNP-fall och högst arbetslöshet bland länder med jämförbar industristruktur. Alla tillgängliga data tyder på att Riksbanken och finansdepartementet har utgått från en del generaliseringar och beskrivningar av Sveriges exportberoende som inte stämmer helt överens med faktisk statistik. Felaktiga antaganden om exportberoendets och exportnedgångens verkliga betydelse för krisen i Sverige är problematiska ur stabiliseringssynpunkt då grundlösa generaliseringar kan ha påverkat riksbankens och Finansdepartementets krisanalyser, agerande och sätt att bemöta krisen. Borg och Ingves behöver därför revidera sin bild av orsakerna till krisens allvarliga karaktär för att göra en korrekt bedömning av behovet av stimulansåtgärder.
De beslut som hittills tagits för att motverka krisen är baserade på felaktiga antaganden om särskilt exportberoende/exportnedgång och ökad arbetslöshet samt stort BNP-fall. Det borde inte vara omöjligt för Riksbanken och Finansdepartementet att i samarbete med berörda myndigheter och finanspolitiska rådet ta fram en korrektare bild av krisens orsaker för att leverera ett säkrare beslutsunderlag om vilken typ av stabiliseringsåtgärder som bör rekommenderas. Allt annat vore spekulationer som skulle kunna undergräva förtroendet för såväl Riksbankens som Finansdepartementets analysförmåga.
Behovet av en korrigerad bild av krisen ä särskilt angelägen, inte minst mot Bakgrund av den nya rapporten från Institutet för Näringslivsforskning med titeln "Håller regeringens jobbstrateg?". I denna rapport visar professor Magnus Henrekson att "en långsiktigt ökad sysselsättningsgrad knappast kan åstadkommas genom en allt för ensidigt fokus på sänkt skatt på arbete." Rapporten konstaterar att skattesänkningar på arbete motsvarande 100 miljarder inte har fått de förväntade positiva effekterna på sysselsättningen. "Det handlar istället om ett batteri av åtgärder över ett mycket bredare fält", däribland förbättrade investeringar i infrastruktur, ny innovationspolitik, bättre fungerande bostadsmarknad och ökade förutsättningar för tillväxt med bas i den inhemska tjänstesektorn.
Trackback URL: http://www.newsmill.se/trackback/19385
"Arbetslösheten växer snabbare i Sverige än i andra länder..."
Det beror på massinvandringen av folk som utmärks av att de inte arbetar, Hedi Bel Habib. Bra att du tar upp saken så att "bilden kan korrigeras".
Permalänk | Anmäl
Bo T, 2010-03-08, 10:33
Tack för en mycket intressant artikel. Det är naturligtvis grundläggande att så mycket fakta som möjligt finns vid handen när analyser och interventioner ska formuleras och effektgranskas.
Permalänk | Anmäl
Morgan Löfstedt, 2010-03-08, 11:20
Jag hade möjligheten att höra Lars Nygren vice Riksbankschef när hade föreläste på Linköpings Universitet för någon vecka sedan.
Han beskriver precis som du pekar på att det är det kraftiga exportberoendes som fick Sverige att påverkas mycket kraftigare än USA och EMU när Lehman Brothers gick ner.
Min analys om bedömning är inte densamma. Sverige drabbades hårdare av det logiska resonemanget att när det blir oroligt på de finansiella marknaderna så väljer placerare att fly små ekonomier för att placera sig i stora. Därmed flyttades stora mängder ifrån Sverige till EU men främst Usa. Detta trots att den realekonomiska situationen i Sverige var mycket bättre än den i USA där krisen kom ifrån. Nu när den finansiella krisen är över och vi går in i den realekonomiska krisen så väljer placerarna att komma tillbaka till den svenska marknaden. Problemet med detta som jag ser det är att vi får en oerhörd instabilitet av den svenska ekonomin/valutan pga dess storlek vilket i sin tur hämmar en långsiktig stabil utveckling. Detta är ett av argumenten som EMU-positiva brukar använda och man kan bara med facit i hand säga att de hade rätt.
Permalänk | Anmäl
Christian Lord, 2010-03-08, 12:38
Jo man hör ju ständigt detta om exportberoendet, men man undrar då vad som menas med exportberoende. Det första man kommer att tänka på är att vi skulle vara nödda och tvungna att importera det mesta av sådant som är viktigt för vår basala överlevnad i en modern värld. Import måste i stort betalas med export även om underskott i handeln numer inte är av samma implikationer som i Bretton Woods systemet. De som opererar globalt men bara i sin egentillverkade valuta berörs ju inte på samma sätt och det finns ju bara en nation som kan göra det.
Att relatera exportvolymen till BNP är ett sätt att få en uppfattning om hur dominerande exportindustrin är i ett land. Men få inkl makthavare t.o.m. på regeringsnivå verkar ha klart för sig att export inte ingår i det normala BNP måttet, däremot ingår export-import nettot i BNP. Jämförelsen med t.ex. Luxemburg haltar betänkligt, det lilla landet har en mycket speciell situation och är ekonomiskt och arbetskraftsmässigt integrerat med sina grannar.
Man kan notera att importen i stort har fallit i paritet med exportfallet, någon dramatisk skillnad i nettot har det inte blivit. Men det blir förstås en minskad konsumtion hos de som blir arbetslösa i exportsektorn, men vår moderna exportsektor som ligger högt i förädlingskedjan har likt andra globalt sett haft god produktivitetsutveckling och producerar allt mer med allt mindre antal anställda.
Exportsektorn är den del av ekonomin som har det största importberoendet, det är därför som nettot inte nämnvärt på verkats. För rena råvaruexportörer är det förstås en stor vinst när valutan faller men det är en mycket liten del av vår exportsektor.
Förvånansvärt lite kritik av Ingves agerande som helhet har det varit, toppade räntan i samma veva som den internationella krisen var ett faktum 2008 (RB brukar vanligen framhålla sig som långsiktig och framsynt), sen när sista kvartalets exportsiffror kom paniksänkte man och drev kronan under den stadiga relation som vi sedan länge haft mot euron och SEK/€ relativt dollarn har kurvorna gått parallellt tidigare. De stora aktörerna i svensk valuta är svensk exportindustri, sjunker realräntan under vad man får utomlands tar man inte "hem" slantarna efterfrågan på kronan sjunker.
Permalänk | Anmäl
Klerken, 2010-03-08, 13:48
Intressant artikel!
Men då kommer följdfrågan: VARFÖR faller BNP och ökar arbetslösheten i Sverige snabbare än i jämförbara länder?
Permalänk | Anmäl
Starvid, 2010-03-08, 13:48
Det är är mer intressant att titta på hur stor bytesbalansen är i relation till BNP än själva exportandelen. Sverige har liksom Tyskland och Japan väldigt hög bnp-tillskott från bytesbalansen. Det är sannolikt det som man menar när man talar om exportens stora betydelse.
Permalänk | Anmäl
Mattias L, 2010-03-08, 14:39
Bäste bibbelbabbel, hur mycket slantar dra svenska företag in på det som produceras och säljs utomlands? Tex, Scania tillverkar och säljer i Latinamerika och det är i princip vinst som kommer hit, ingår de pengarna i dina kalkyler? Gissningsvis inte.
Permalänk | Anmäl
BluePrint, 2010-03-08, 14:55
Klart att exportfallet påverkar BNP, minusposterna i fallet är näringslivets investeringar (-83 359 Mnkr -17,3%) lagerinvesteringar (-49 242 Mnkr -950%) och exportnettot (-10 115 Mnkr -4,3%), de dramatiska procenten för lagerinvesteringar beror på att det är en försvinnande liten del av BNP normalt sett, 2008 0,2% av BNP och 2009 -1,4%.
Man kan notera att exportnettot var 2008 7,4% av BNP och 2009 7,3%, en försumbar förändring sådan här beräkningar har inte den precisionen att decimaler är mycket at hänga upp sig på.
Permalänk | Anmäl
Klerken, 2010-03-08, 15:21
Stimulans av ekonomin riskerar att öka import och försämra nettot, men vi har ju sedan snart flera decennier ständigt haft stort överskott, dvs vi konsumerar mindre än vi producerar. Man kunde notera att när EU-länderna i mitten av 2008 möttes och beslutade om en gemensam stimulans av ekonomin om 1,5 % relativt BNP åkte de flesta hem och ägnade sig åt kreativ bokföring för att minimera den faktiska stimulansen till en bråkdel av det beslutade. Borg var ju en av de som var "bäst" i klassen.
EU-länderna har sin största utrikeshandel inom EU och när EU-länder ägnar sig åt "beggar they neighbour" lär det ha klart negativa återverkningar på möjlig ekonomisk återhämtning i EU. Tyskland är besatt av sitt "exportberoende" och genom åren vidtagit en rad åtgärder för att "beggar they neighbour", Frankrike skall eller har höjt momsen och sänkt arbetsgivaravgifter just i syfte att fördyra import och sänka kostnaderna för sin export. Det är förstås fullständigt absurt när merkantilistiska länder besatta av att ha exportöverskott pekar finger åt de med underskott och begär att de ska strama åt sin ekonomi, deras underskott är ju den direkta orsaken till att någon annan har överskott. I en värld med lågt kapacitetsutnyttjande vore det vettigaste att det var överskottsländerna som korrigerade sin obalans och ökade importen.
Vårt största "exportberoende" är att exportsektorn helt tagit över agendan för landets ekonomiska macropolitk och satt den inhemska ekonomin på undantag. Över tiden sen 90-talskrisen har riksbanken i stort varit allt för ivrig att pressa ner en obefintlig inflation och finanspolitiken har stramat åt, det är förmodligen den främsta orsaken till de stora exportöverskotten, detta har haft klart negativa effekter för den inhemska delen av ekonomin som är den som är den största delen. En förnuftig politik balansera de olika intressena och sektorerna mot varandra. Men IMF och VB har ju som dogm att tillväxt skal vara exportledd och inhemsk ekonomi ska sättas på undantag, i vart fall för u-länder som sitter i IMF/VB rävsax.
Ett modernt utvecklat industriland tjänar inget som helhet på att tvinga fram stora exportöverskott snarare tvärt om. Det är förmodligen en annan sak för ett land som Kina, även om det finns delade meningar om det. Enligt en teori går kineserna med på att leverera reala värden till omvärlden, främst USA, i utbyte mot fiat-dollar (dvs icke konvertibla papperspengar som kan skapas ur tomma intet) därför att man anser det nyttigt för sin industri. Priserna på exportmarknaden är mycket högre än det är på den inhemska kinesiska hemmamarknaden men så är också kvalitetskraven. Kina betalar med att konsumera mindre än man producerar för att utveckla kvalitén på sin industri, för att göra detta behöver man bl.a. en rejäl valutareserv för att kunna hålla nere Renminbin (folkets slantar). Om teorin stämmer är det en win-win deal för USA och Kina. USA:S underskott mot Kina minskar nu när Kina kraftfullt stimulerar sin ekonomi, så även på andra håll i Asien. Äldreboendet Europa med sin extremistiska Heinrich Brünning syn på ekonomi blir allt mer en black om foten på den globala ekonomin.
2008 var USA:s current account underskott 5% alltså en klart mindre obalans än vår. Folk har en tendens att glömma att balansräkningar är nollsummespel och för att ha största möjliga aktivitet i global handel bör handeln i stort vara i balans, merkantilism är negativt för det totala välståndet i världen.
Permalänk | Anmäl
Klerken, 2010-03-08, 15:59
Hej och tack för mycket värdefulla kommentarer.
Bo T. Jag tror inte att man kan ge ett så enkelt svar som att arbetslösheten skulle öka på grund av "massivandring". Det är lika kontraproduktivt att ensidigt förklara detta med exportberoende och exportnedgång. Men självklart utgör misslyckad integration en transferingsenklav och humankapitalförstörelse som på sikt verkar hämmande på tillväxt.
Christian Lord,
Du har en poäng när gäller placerarnas beteende och FDI - processer generellt. Men jag tror inte att det är i huvudsak fråga om ett litet land, en liten ekonomi och en liten valuta. Utländska direktinvesteringar i ett land styrs också av graden av utveckling av fysisk och digital infrastruktur oavsett marknadsstorlek. Sverige är ett mycket attraktivt land att investera i : välutvecklad kultur för hantering av konflikter på arbetsmarknad, en väl utbildad arbetskraft, en världsledande kunskaps- och ITinfrastur mm. Dock den fysiska infrasstrukturen såväl avseende gods- som persontransporter är relativt eftersatt. Enligt flera undersökningar väljer investerare bort länder med eftersatt infrastruktur.
Klerken,
Ett problem för svensk export har varit "deprecieringspolitiken". En svag krona har gynnat svensk export och volymen har ökat explosionsartat i förhållande till tidigare perioder. Svenska företag har dock fått dåligt betalt för sina utomlands sålda varor samtidigt som importen har blivit dyr.
Mattias L:
Exporten gav ett handelsnetto på 87 miljarder kronor år 2009. Under januari december 2008 uppgick handelsnettot till 97 miljarder kronor.
Blue Print.
Företag som skickar hem sina vinster räknas in genom att skilja BNI från BNP. För Sveriges del brukar BNI och BNP sammanfalla. Det är få länder, som t ex Irland, där skillnaden mellan BNI och BNP uppgår till 20% på grund av att industrin domineras av utländskt ägande.
Permalänk | Anmäl
Hedi Bel Habib, 2010-03-08, 22:29
Hedi Bel Habib har i sin vanliga stil allt för många siffror, brist på sammanhang och invecklade formuleringar. På slutet blir det riktigt bra när han citerar en professor från Institutet för Näringslivsforskning, som nämner följande fyra saker:
1. Förbättrade investeringar i infrastruktur
2. Ny innovationspolitik
3. Bättre fungerande bostadsmarknad
4. Ökade förutsättningar för tillväxt i tjänstesektorn
Jag antar att följande menas:
1. Förbättrade investeringar kan innebära motorvägar istället för järnvägar, värmepumpar istället för kraftvärme/fjärrvärme och vattenkraft istället för vindkraft. Det är ju inte en fråga om mer investeringar, utan om bättre investeringar.
2. En ny svensk innovationspolitik med mindre allmänna insatser från färre byråkrater vore utmärkt.
3. En bättre bostadsmarknad måste innebära färre regleringar. Köpare och säljare bestämmer.
4. Tjänstesektorn i Sverige har brister inom tillväxt mycket genom höga skattekilar. Vad vore mer lämpligt än att sänka exempelvis momsen?
Och som professorn säger: "en långsiktigt ökad sysselsättningsgrad kan knappast åstadkommas genom en allt för ENSIDIGT FOKUS på sänkt skatt på arbete." Det är ju kanonbra, men var finns kopplingen till texten i övrigt med rabblande av siffror och sirliga ord?
Kan Habib svara på detta så borde han kanske få Nobelpriset i ekonomi.
Permalänk | Anmäl
Urban Persson, 2010-03-08, 23:06
Det fnns en post till som inte ska frånses vid internationella jämförelser. Svensk BNP mäts i kronor, medan den internationella statistiken använder USD eller i detta fall främst EUR. Kronkursen föll under krisen och följaktligen blev det färre EUR för de svenska kronorna. Samma hände förstås med kronorna i Sveriges BNP. Samtidigt har även USD försvagats mot EUR, vilket i sin tur lett till att länder i eurozonen fått erfara mindre nedgångar än Sverige. En annan aspekt är att Sverige exporterat mycket till USA, medan man kan anta att många länder i eurozonen i första hand handlar mer med varandra. Det här betyder att dollarfallet minskade värdet på Sveriges export (tillsammans med den minskade köpkraften i USA), medan valutakurserna inte betytt lika mycket på kontinenten.
I övrigt är små länder med stort exportberoende bara att gratulera, för vad ska de annars leva på? Om t.ex. Finlands exportbeorende är mindre än Sveriges(vilket jag inte alls är säker på att är fallet) så är det Finland som har ett problem, inte Sverige. För vad ska finländarna leva på om inte export? Hemmamarknaden är liten och ännu mindre är den för producenter av t.ex. specilaiserade maskiner.
Slutligen är det inte helt rätt att dra in vissa nya EU-medlemmar i jämförelsen eftersom deras ekonomiska struktur avviker alltför mycket från Sveriges för att en meningsfull jämförelse alls ska vara möjlig.
Permalänk | Anmäl
Rick, 2010-03-09, 08:46
#12 Rick
En annan aspekt är att Sverige exporterat mycket till USA, medan man kan anta att många länder i eurozonen i första hand handlar mer med varandra.
Våra största handelspartners 2008 var Tyskland 10,4% och Norge 9,5%, följt av Danmark, UK och US, av de största handelspartnerna utgjorde EU inkl Norge 55%, USA 6,6% i Asien och Sydamerika förmodligen mest USD som är valutan man handlar i. Typ massa och papper är har jag för mig prissatt i USD.
#10 Heidi BH
Mattias L:
Exporten gav ett handelsnetto på 87 miljarder kronor år 2009. Under januari december 2008 uppgick handelsnettot till 97 miljarder kronor.
Vad avser de siffrorna?
När jag tittar på SCB:s senaste siffror för BNP är det väl över 200 miljarder både 2008 och 2009 på export-import.
http://www.scb.se/Pages/ProductTables____22918.aspx
Detta avser i löpande priser, en smärre skillnad uppåt i fasta priser, men i fasta priser ser hela BNP tabellen klart sämre ut med hushållen konsumtion som en minuspost både 2009 och 2008 och även 2008 som ett minus år för BNP totalt.
Alltså sådan här siffror hittar man nu mer på mindre än 15 sekunder, de stora viktiga siffrorna för all värdens länder finns lättillgängliga på CIA-factbook, SCB har mer detaljerad basfakta relativt lättillgänglig.
Mer än hlften av de jämförda länderna i artikeln har dessutom underskott i bytesbalansen oavsett var deras sk exportberoende ligger i de nämnda procenten. Men många är förstås också länder med betydligt mindre ekonomier.
Det enda reala exportberoende för suveräna länder är att de i stort måste betala sin import med export, för att få bredd och relativ mångfald i exportsektorn är det naturligtvis bra om denna är större än vad som absolut skulle behövas för att klara vårt konsumtionsbehov i import. I den globaliserade världen är inte heller ett måttligt underkott något som behöver vara negativt.
Har man negativt export-import föreligger ofta att man behöver justera detta och vara exportberoende för att justera detta. De som är skuldsatta i utländsk valuta som en del av åra baltiska vänner och Island är verkligen exportberoende och piskade att få till ett överskott i handeln, det är deras enda sätt att betala utlandsskulderna. IMF har nu dragit åt tumskruvarna på våra vänner i Baltikum och gett direktiv om att folket skall sättas på svältkur för att skapa detta överskott. I denna bisarra nyliberala ordning måste hela ekonomin sättas på svältkur inte bara att de hade vidtagit åtgärder för att minska importen och öka exporten för att få till ett överskott, men så får man inte göra i en fri och öppen nyliberal ekonomi.
I den teoretiska situationen att man kunde producera allt man behöver inom landet finns inget som helst realt behov av export, men det hade förstås trots det varit både trevligt och nyttigt att ha utbyte med omvärlden.
Permalänk | Anmäl
Klerken, 2010-03-09, 11:12
Hr. Alfred Nobel, förlåt mig.
Jag glömde det. Du låg ju inte bakom Nobelpriset i ekonomi, varför det heter Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne. Din syn på ekonomi var ju balanserad och att området mer tillhör politik, religion och socialpsykologi. Makthavarna i princip kidnappade priset i slutet av 60-talet, när guldet kopplades bort från pengarna och tilltron till systemet behövde putsas. Snarast borde därför priset stoppas och vad jag förstår vill även din familj detta. Kanske det kan göras innan pengarnas värde försvinner.
http://www.hazelhenderson.com/editorials/nobel_prizes_bank_of_sweden.html
Åter igen förlåt, Hr. Alfred Nobel
Permalänk | Anmäl
Urban Persson, 2010-03-09, 11:51
Klerken,
ditt resonemang kring förhållandet mellan import och export samt kring utvecklingen i Baltikum haltar en aning.
Ett lands import och export behöver inte motsvara varandra. Ofta gör de det, men export är inte den enda inkomstkällan. Andra inkomstkällor är t.ex. kapitalinflöde som kan ske genom antingen direkta investeringar men också (dessvärre) mera spekulativa satsningar. Turism är ett annat ypperligt exempel på en inkomstkälla som inte är exportbaserad.
Utvecklingen i Baltikum spretar. Estland tycks ha kommit på fötter igen medan Lettland ligger nere för räkning. Litauen är där emellan. Orsaken till detta stavas varken IMF eller de svenska bankerna. Estland har en hyfsat utvecklad ekonomi som tycks tåla en hel del smällar medan Lettland med sina ansvarslösa politiker mest levt på spekulativt kapital. Estland har inte devalverat eftersom det råder bred enighet i landet om att framtiden inte ska bygga på billig arbetskraft och billiga produkter. Det här insåg man långt före krisen och därför har det satsats mycket på utbildning och produktutveckling. I Lettland vill man heller inte leva på billig arbetskraft, men man har inte klargjort för sig själva vad alternativet är.
IMF bär ingen skuld i det hela. Ett intressant faktum är att man i synnerhet i Estland (inklusive medierna) låtit bli att piska upp populistiska stämningar mot de svenska bankerna. I stället har man nyktert insett att det faktiskt var man själv som tog för mycket lån.
De sparprogram som genomförts i både Estland och Lettland svider, men samtidigt måste det konstateras att bägge länderna dras med en offentlig sektor som måste reformeras i grunden. Estland hade hunnit längre på denna väg när krisen slog till, men fortfarande är landet indelat i pyttesmå kommuner som alla förväntas stå för en hyfsat god service. Vad detta kostar vill de flesta i landet nog inte veta.
Permalänk | Anmäl
Rick, 2010-03-09, 14:51
Tack för ännu en intressant artikel HBH.
Permalänk | Anmäl
Doktor Eleph@nt, 2010-03-13, 01:07
16 kommentarer Logga in för att kommentera
I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.
"Arbetslösheten växer snabbare i Sverige än i andra länder..."
Det beror på massinvandringen av folk som utmärks av att de inte arbetar, Hedi Bel Habib. Bra att du tar upp saken så att "bilden kan korrigeras".
Tack för en mycket intressant artikel. Det är naturligtvis grundläggande att så mycket fakta som möjligt finns vid handen när analyser och interventioner ska formuleras och effektgranskas.
Jag hade möjligheten att höra Lars Nygren vice Riksbankschef när hade föreläste på Linköpings Universitet för någon vecka sedan.
Han beskriver precis som du pekar på att det är det kraftiga exportberoendes som fick Sverige att påverkas mycket kraftigare än USA och EMU när Lehman Brothers gick ner.
Min analys om bedömning är inte densamma. Sverige drabbades hårdare av det logiska resonemanget att när det blir oroligt på de finansiella marknaderna så väljer placerare att fly små ekonomier för att placera sig i stora. Därmed flyttades stora mängder ifrån Sverige till EU men främst Usa. Detta trots att den realekonomiska situationen i Sverige var mycket bättre än den i USA där krisen kom ifrån. Nu när den finansiella krisen är över och vi går in i den realekonomiska krisen så väljer placerarna att komma tillbaka till den svenska marknaden. Problemet med detta som jag ser det är att vi får en oerhörd instabilitet av den svenska ekonomin/valutan pga dess storlek vilket i sin tur hämmar en långsiktig stabil utveckling. Detta är ett av argumenten som EMU-positiva brukar använda och man kan bara med facit i hand säga att de hade rätt.
Jo man hör ju ständigt detta om exportberoendet, men man undrar då vad som menas med exportberoende. Det första man kommer att tänka på är att vi skulle vara nödda och tvungna att importera det mesta av sådant som är viktigt för vår basala överlevnad i en modern värld. Import måste i stort betalas med export även om underskott i handeln numer inte är av samma implikationer som i Bretton Woods systemet. De som opererar globalt men bara i sin egentillverkade valuta berörs ju inte på samma sätt och det finns ju bara en nation som kan göra det.
Att relatera exportvolymen till BNP är ett sätt att få en uppfattning om hur dominerande exportindustrin är i ett land. Men få inkl makthavare t.o.m. på regeringsnivå verkar ha klart för sig att export inte ingår i det normala BNP måttet, däremot ingår export-import nettot i BNP. Jämförelsen med t.ex. Luxemburg haltar betänkligt, det lilla landet har en mycket speciell situation och är ekonomiskt och arbetskraftsmässigt integrerat med sina grannar.
Man kan notera att importen i stort har fallit i paritet med exportfallet, någon dramatisk skillnad i nettot har det inte blivit. Men det blir förstås en minskad konsumtion hos de som blir arbetslösa i exportsektorn, men vår moderna exportsektor som ligger högt i förädlingskedjan har likt andra globalt sett haft god produktivitetsutveckling och producerar allt mer med allt mindre antal anställda.
Exportsektorn är den del av ekonomin som har det största importberoendet, det är därför som nettot inte nämnvärt på verkats. För rena råvaruexportörer är det förstås en stor vinst när valutan faller men det är en mycket liten del av vår exportsektor.
Förvånansvärt lite kritik av Ingves agerande som helhet har det varit, toppade räntan i samma veva som den internationella krisen var ett faktum 2008 (RB brukar vanligen framhålla sig som långsiktig och framsynt), sen när sista kvartalets exportsiffror kom paniksänkte man och drev kronan under den stadiga relation som vi sedan länge haft mot euron och SEK/€ relativt dollarn har kurvorna gått parallellt tidigare. De stora aktörerna i svensk valuta är svensk exportindustri, sjunker realräntan under vad man får utomlands tar man inte "hem" slantarna efterfrågan på kronan sjunker.
Intressant artikel!
Men då kommer följdfrågan: VARFÖR faller BNP och ökar arbetslösheten i Sverige snabbare än i jämförbara länder?
Det är är mer intressant att titta på hur stor bytesbalansen är i relation till BNP än själva exportandelen. Sverige har liksom Tyskland och Japan väldigt hög bnp-tillskott från bytesbalansen. Det är sannolikt det som man menar när man talar om exportens stora betydelse.
Bäste bibbelbabbel, hur mycket slantar dra svenska företag in på det som produceras och säljs utomlands? Tex, Scania tillverkar och säljer i Latinamerika och det är i princip vinst som kommer hit, ingår de pengarna i dina kalkyler? Gissningsvis inte.
Klart att exportfallet påverkar BNP, minusposterna i fallet är näringslivets investeringar (-83 359 Mnkr -17,3%) lagerinvesteringar (-49 242 Mnkr -950%) och exportnettot (-10 115 Mnkr -4,3%), de dramatiska procenten för lagerinvesteringar beror på att det är en försvinnande liten del av BNP normalt sett, 2008 0,2% av BNP och 2009 -1,4%.
Man kan notera att exportnettot var 2008 7,4% av BNP och 2009 7,3%, en försumbar förändring sådan här beräkningar har inte den precisionen att decimaler är mycket at hänga upp sig på.
Stimulans av ekonomin riskerar att öka import och försämra nettot, men vi har ju sedan snart flera decennier ständigt haft stort överskott, dvs vi konsumerar mindre än vi producerar. Man kunde notera att när EU-länderna i mitten av 2008 möttes och beslutade om en gemensam stimulans av ekonomin om 1,5 % relativt BNP åkte de flesta hem och ägnade sig åt kreativ bokföring för att minimera den faktiska stimulansen till en bråkdel av det beslutade. Borg var ju en av de som var "bäst" i klassen.
EU-länderna har sin största utrikeshandel inom EU och när EU-länder ägnar sig åt "beggar they neighbour" lär det ha klart negativa återverkningar på möjlig ekonomisk återhämtning i EU. Tyskland är besatt av sitt "exportberoende" och genom åren vidtagit en rad åtgärder för att "beggar they neighbour", Frankrike skall eller har höjt momsen och sänkt arbetsgivaravgifter just i syfte att fördyra import och sänka kostnaderna för sin export. Det är förstås fullständigt absurt när merkantilistiska länder besatta av att ha exportöverskott pekar finger åt de med underskott och begär att de ska strama åt sin ekonomi, deras underskott är ju den direkta orsaken till att någon annan har överskott. I en värld med lågt kapacitetsutnyttjande vore det vettigaste att det var överskottsländerna som korrigerade sin obalans och ökade importen.
Vårt största "exportberoende" är att exportsektorn helt tagit över agendan för landets ekonomiska macropolitk och satt den inhemska ekonomin på undantag. Över tiden sen 90-talskrisen har riksbanken i stort varit allt för ivrig att pressa ner en obefintlig inflation och finanspolitiken har stramat åt, det är förmodligen den främsta orsaken till de stora exportöverskotten, detta har haft klart negativa effekter för den inhemska delen av ekonomin som är den som är den största delen. En förnuftig politik balansera de olika intressena och sektorerna mot varandra. Men IMF och VB har ju som dogm att tillväxt skal vara exportledd och inhemsk ekonomi ska sättas på undantag, i vart fall för u-länder som sitter i IMF/VB rävsax.
Ett modernt utvecklat industriland tjänar inget som helhet på att tvinga fram stora exportöverskott snarare tvärt om. Det är förmodligen en annan sak för ett land som Kina, även om det finns delade meningar om det. Enligt en teori går kineserna med på att leverera reala värden till omvärlden, främst USA, i utbyte mot fiat-dollar (dvs icke konvertibla papperspengar som kan skapas ur tomma intet) därför att man anser det nyttigt för sin industri. Priserna på exportmarknaden är mycket högre än det är på den inhemska kinesiska hemmamarknaden men så är också kvalitetskraven. Kina betalar med att konsumera mindre än man producerar för att utveckla kvalitén på sin industri, för att göra detta behöver man bl.a. en rejäl valutareserv för att kunna hålla nere Renminbin (folkets slantar). Om teorin stämmer är det en win-win deal för USA och Kina. USA:S underskott mot Kina minskar nu när Kina kraftfullt stimulerar sin ekonomi, så även på andra håll i Asien. Äldreboendet Europa med sin extremistiska Heinrich Brünning syn på ekonomi blir allt mer en black om foten på den globala ekonomin.
2008 var USA:s current account underskott 5% alltså en klart mindre obalans än vår. Folk har en tendens att glömma att balansräkningar är nollsummespel och för att ha största möjliga aktivitet i global handel bör handeln i stort vara i balans, merkantilism är negativt för det totala välståndet i världen.
Hej och tack för mycket värdefulla kommentarer.
Bo T. Jag tror inte att man kan ge ett så enkelt svar som att arbetslösheten skulle öka på grund av "massivandring". Det är lika kontraproduktivt att ensidigt förklara detta med exportberoende och exportnedgång. Men självklart utgör misslyckad integration en transferingsenklav och humankapitalförstörelse som på sikt verkar hämmande på tillväxt.
Christian Lord,
Du har en poäng när gäller placerarnas beteende och FDI - processer generellt. Men jag tror inte att det är i huvudsak fråga om ett litet land, en liten ekonomi och en liten valuta. Utländska direktinvesteringar i ett land styrs också av graden av utveckling av fysisk och digital infrastruktur oavsett marknadsstorlek. Sverige är ett mycket attraktivt land att investera i : välutvecklad kultur för hantering av konflikter på arbetsmarknad, en väl utbildad arbetskraft, en världsledande kunskaps- och ITinfrastur mm. Dock den fysiska infrasstrukturen såväl avseende gods- som persontransporter är relativt eftersatt. Enligt flera undersökningar väljer investerare bort länder med eftersatt infrastruktur.
Klerken,
Ett problem för svensk export har varit "deprecieringspolitiken". En svag krona har gynnat svensk export och volymen har ökat explosionsartat i förhållande till tidigare perioder. Svenska företag har dock fått dåligt betalt för sina utomlands sålda varor samtidigt som importen har blivit dyr.
Mattias L:
Exporten gav ett handelsnetto på 87 miljarder kronor år 2009. Under januari december 2008 uppgick handelsnettot till 97 miljarder kronor.
Blue Print.
Företag som skickar hem sina vinster räknas in genom att skilja BNI från BNP. För Sveriges del brukar BNI och BNP sammanfalla. Det är få länder, som t ex Irland, där skillnaden mellan BNI och BNP uppgår till 20% på grund av att industrin domineras av utländskt ägande.
Hedi Bel Habib har i sin vanliga stil allt för många siffror, brist på sammanhang och invecklade formuleringar. På slutet blir det riktigt bra när han citerar en professor från Institutet för Näringslivsforskning, som nämner följande fyra saker:
1. Förbättrade investeringar i infrastruktur
2. Ny innovationspolitik
3. Bättre fungerande bostadsmarknad
4. Ökade förutsättningar för tillväxt i tjänstesektorn
Jag antar att följande menas:
1. Förbättrade investeringar kan innebära motorvägar istället för järnvägar, värmepumpar istället för kraftvärme/fjärrvärme och vattenkraft istället för vindkraft. Det är ju inte en fråga om mer investeringar, utan om bättre investeringar.
2. En ny svensk innovationspolitik med mindre allmänna insatser från färre byråkrater vore utmärkt.
3. En bättre bostadsmarknad måste innebära färre regleringar. Köpare och säljare bestämmer.
4. Tjänstesektorn i Sverige har brister inom tillväxt mycket genom höga skattekilar. Vad vore mer lämpligt än att sänka exempelvis momsen?
Och som professorn säger: "en långsiktigt ökad sysselsättningsgrad kan knappast åstadkommas genom en allt för ENSIDIGT FOKUS på sänkt skatt på arbete." Det är ju kanonbra, men var finns kopplingen till texten i övrigt med rabblande av siffror och sirliga ord?
Kan Habib svara på detta så borde han kanske få Nobelpriset i ekonomi.
Det fnns en post till som inte ska frånses vid internationella jämförelser. Svensk BNP mäts i kronor, medan den internationella statistiken använder USD eller i detta fall främst EUR. Kronkursen föll under krisen och följaktligen blev det färre EUR för de svenska kronorna. Samma hände förstås med kronorna i Sveriges BNP. Samtidigt har även USD försvagats mot EUR, vilket i sin tur lett till att länder i eurozonen fått erfara mindre nedgångar än Sverige. En annan aspekt är att Sverige exporterat mycket till USA, medan man kan anta att många länder i eurozonen i första hand handlar mer med varandra. Det här betyder att dollarfallet minskade värdet på Sveriges export (tillsammans med den minskade köpkraften i USA), medan valutakurserna inte betytt lika mycket på kontinenten.
I övrigt är små länder med stort exportberoende bara att gratulera, för vad ska de annars leva på? Om t.ex. Finlands exportbeorende är mindre än Sveriges(vilket jag inte alls är säker på att är fallet) så är det Finland som har ett problem, inte Sverige. För vad ska finländarna leva på om inte export? Hemmamarknaden är liten och ännu mindre är den för producenter av t.ex. specilaiserade maskiner.
Slutligen är det inte helt rätt att dra in vissa nya EU-medlemmar i jämförelsen eftersom deras ekonomiska struktur avviker alltför mycket från Sveriges för att en meningsfull jämförelse alls ska vara möjlig.
#12 Rick
En annan aspekt är att Sverige exporterat mycket till USA, medan man kan anta att många länder i eurozonen i första hand handlar mer med varandra.
Våra största handelspartners 2008 var Tyskland 10,4% och Norge 9,5%, följt av Danmark, UK och US, av de största handelspartnerna utgjorde EU inkl Norge 55%, USA 6,6% i Asien och Sydamerika förmodligen mest USD som är valutan man handlar i. Typ massa och papper är har jag för mig prissatt i USD.
#10 Heidi BH
Mattias L:
Exporten gav ett handelsnetto på 87 miljarder kronor år 2009. Under januari december 2008 uppgick handelsnettot till 97 miljarder kronor.
Vad avser de siffrorna?
När jag tittar på SCB:s senaste siffror för BNP är det väl över 200 miljarder både 2008 och 2009 på export-import.
http://www.scb.se/Pages/ProductTables____22918.aspx
Detta avser i löpande priser, en smärre skillnad uppåt i fasta priser, men i fasta priser ser hela BNP tabellen klart sämre ut med hushållen konsumtion som en minuspost både 2009 och 2008 och även 2008 som ett minus år för BNP totalt.
Alltså sådan här siffror hittar man nu mer på mindre än 15 sekunder, de stora viktiga siffrorna för all värdens länder finns lättillgängliga på CIA-factbook, SCB har mer detaljerad basfakta relativt lättillgänglig.
Mer än hlften av de jämförda länderna i artikeln har dessutom underskott i bytesbalansen oavsett var deras sk exportberoende ligger i de nämnda procenten. Men många är förstås också länder med betydligt mindre ekonomier.
Det enda reala exportberoende för suveräna länder är att de i stort måste betala sin import med export, för att få bredd och relativ mångfald i exportsektorn är det naturligtvis bra om denna är större än vad som absolut skulle behövas för att klara vårt konsumtionsbehov i import. I den globaliserade världen är inte heller ett måttligt underkott något som behöver vara negativt.
Har man negativt export-import föreligger ofta att man behöver justera detta och vara exportberoende för att justera detta. De som är skuldsatta i utländsk valuta som en del av åra baltiska vänner och Island är verkligen exportberoende och piskade att få till ett överskott i handeln, det är deras enda sätt att betala utlandsskulderna. IMF har nu dragit åt tumskruvarna på våra vänner i Baltikum och gett direktiv om att folket skall sättas på svältkur för att skapa detta överskott. I denna bisarra nyliberala ordning måste hela ekonomin sättas på svältkur inte bara att de hade vidtagit åtgärder för att minska importen och öka exporten för att få till ett överskott, men så får man inte göra i en fri och öppen nyliberal ekonomi.
I den teoretiska situationen att man kunde producera allt man behöver inom landet finns inget som helst realt behov av export, men det hade förstås trots det varit både trevligt och nyttigt att ha utbyte med omvärlden.
Hr. Alfred Nobel, förlåt mig.
Jag glömde det. Du låg ju inte bakom Nobelpriset i ekonomi, varför det heter Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne. Din syn på ekonomi var ju balanserad och att området mer tillhör politik, religion och socialpsykologi. Makthavarna i princip kidnappade priset i slutet av 60-talet, när guldet kopplades bort från pengarna och tilltron till systemet behövde putsas. Snarast borde därför priset stoppas och vad jag förstår vill även din familj detta. Kanske det kan göras innan pengarnas värde försvinner.
http://www.hazelhenderson.com/editorials/nobel_prizes_bank_of_sweden.html
Åter igen förlåt, Hr. Alfred Nobel
Klerken,
ditt resonemang kring förhållandet mellan import och export samt kring utvecklingen i Baltikum haltar en aning.
Ett lands import och export behöver inte motsvara varandra. Ofta gör de det, men export är inte den enda inkomstkällan. Andra inkomstkällor är t.ex. kapitalinflöde som kan ske genom antingen direkta investeringar men också (dessvärre) mera spekulativa satsningar. Turism är ett annat ypperligt exempel på en inkomstkälla som inte är exportbaserad.
Utvecklingen i Baltikum spretar. Estland tycks ha kommit på fötter igen medan Lettland ligger nere för räkning. Litauen är där emellan. Orsaken till detta stavas varken IMF eller de svenska bankerna. Estland har en hyfsat utvecklad ekonomi som tycks tåla en hel del smällar medan Lettland med sina ansvarslösa politiker mest levt på spekulativt kapital. Estland har inte devalverat eftersom det råder bred enighet i landet om att framtiden inte ska bygga på billig arbetskraft och billiga produkter. Det här insåg man långt före krisen och därför har det satsats mycket på utbildning och produktutveckling. I Lettland vill man heller inte leva på billig arbetskraft, men man har inte klargjort för sig själva vad alternativet är.
IMF bär ingen skuld i det hela. Ett intressant faktum är att man i synnerhet i Estland (inklusive medierna) låtit bli att piska upp populistiska stämningar mot de svenska bankerna. I stället har man nyktert insett att det faktiskt var man själv som tog för mycket lån.
De sparprogram som genomförts i både Estland och Lettland svider, men samtidigt måste det konstateras att bägge länderna dras med en offentlig sektor som måste reformeras i grunden. Estland hade hunnit längre på denna väg när krisen slog till, men fortfarande är landet indelat i pyttesmå kommuner som alla förväntas stå för en hyfsat god service. Vad detta kostar vill de flesta i landet nog inte veta.
Tack för ännu en intressant artikel HBH.