Men bättre folkhälsa klarar vi vården

Gunnar Ågren har fel när han påstår att vår sjukvård är kostnadseffektiv. Så är det inte. Det finns inget löneincitament att syssla med patienter. Det bästa är att syssla med hälsoprojekt! Man slipper patienter, skyltar i tidningen och får högre lön. Ens projekt kan sedan bära frukt först 10-20-30 år senare, om ens då,
och projektet utvärderas kanske inte ens.

Jag har deltagit i flera lönerevisioner och den patienteffektive har inte en chans mot projektfolket.

Sedan, en liten operationsavdelning är så gott som alltid mer kostnadseffektiv än en mycket stor. Tyvärr går trenden mot att skapa enorma enheter - se på Göteborg, Skåne och Stockholm.

Stimulera patientarbete och tro inte att störst är bäst.

Alltid dessa amerikanska skräckhistorier. Tänk om Gunnar Ågren hade dragit fram sjukvården i Tyskland, Frankrike eller Schweiz. Då hade vi fått perspektiv.

Sverige sjukvård är kostnadseffektiv och ger mycket hälsa för pengarna. Ett sådant uttalande är ett stort skämt och visar bara på hur skev uppfattning vissa har. Själv har jag brottats med den "sjuka vården" som vi har här i Sverige i 30 år. Det var inte förrän jag själv tog saker i egna händer läste på och använde sunt förnuft som jag äntligen blev frisk från mina sjukdomar. Det den sjuka vården sysslar med är symptom behandlingar, manipulering av kroppen eller som sista anhalt så kommer psykofarmaka fram. Som tur var hamnade jag aldrig där själv, men det är många som är kroniskt sjuka som inte skulle behöva vara det om man bara jobbade med att återgå till kroppens naturliga tillstånd. Fråga er t.e.x hur många av "läkemedelena" som verkligen läker något i kroppen och hur många som bara behandlar symptomen. Och vad beror det på, jo ett läkemedelsbolag har ingen för det att människor blir friska så därför tar man fram kemikalier som bara behandlar symptomen. Så den som vill bli frisk ska nog hålla sig borta från både "sjuk vård" och istället äta ett äpple.

Om nu USA har så dyr sjukvård och dålig folkhälsa, och det på t.ex. Kuba är tvärtom - varför åker inte fler båtar med flyktingar i Moores kölvatten till Kuba, utan åt andra hållet? Kan det ha med ngt annat att göra? Frihet?
Viva la Evolution

Ovannämda artikel är en fantastiskt fin tanke om förbättrad folkhälsa,vilket skulle leda till minskade kostnader inom sjuk och äldrevården?

Jag kan enbart undra över tanken eller rättare sagt utelämnandet av en väsentlig faktor som är mig veterligen fortfarande aktuell,att vi alla kommer att dö en vacker dag.

Ifall folkhälsan förbättras,kommer vi att vara friska länge och sen dö utan att behöva sjuk/äldrevård.? Eller kan det vara tvärtom att vi behöver mer sjuk/äldrevård för att vi lever längre(sjuk/äldrevårds kostnader ökar med stigande ålder inom populationen)?

Kan du Gunnar Å tydliggöra dina tankar hur förbättrad folkhälsa minskar dödligheten i Sverige? och därav minskar kostnaderna.

Ps. Ovannämda tankar utgår ifrån att vi går i pension vid 65 ifall vi har varit friska tills dess.

Om en person lever länge så...
- Behöver man pension i många år
- Behöver förmodligen äta en del mediciner i en hel del år
- Möjligen spendera en del år på äldreboende
- Ha stort behov av mycket vård det sista året

Det är dyrt!

Billigast blir det när...
Någon dör plötsligt dagen efter man gått i pension

Tyskland, Frankrike och Schweiz har utmärkta sjukvårdssystem när det gäller den medicinska kvaliteten även om Sverige har lika bra eller bättre siffror när det gäller exempelvis åtgärdbar dödlighet (som kan påverkas av sjukvården) eller dödlighet under det första levnadsåret. Problemet är att samtliga tre länder har högre sjukvårdskostnader per invånare än Sverige enligt den senaste statistiken från OECD. Således inga bra exempel på kostnadseffektiva sjukvårdssystem.

En bättre folkhälsa ger minskade vårdkostnader på många sätt. Kan vi minska alkoholkonsumtionen och alkoholskadorna genom förebyggande åtgärder minskar också sjukvårdens kostnader. Färre personer behöver sjukhusvård på grund skador eller sjukdomar där alkohol är en viktig orsaksfaktor. Minskad rökning och mindre luftföroreningar medför lägre kostnader för vård av hjärt- och lungsjukdomar. En vettigare livsmedelspolitik skulle kunna reducera kostnaderna som sammanhänger med kraftig övervikt.

Det intressanta är att förebyggande åtgärder, exempelvis fysisk aktivitet påverkar oss högt upp i åldrarna och minskar vårdkostnaderna. Självklart kan inga förebyggande åtgärder hindra att vi dör men det mesta talar för att man både höjer livskvaliteten och minskar vårdbehoven under den tid vi har kvar.

Att USA har ett dåligt sjukvårdssystem är det inte bara jag som tycker. Obama verkar vara inne på samma linje - men uppenbarligen är det mycket svårt att förändra systemet, bland annat beroende på de stora ekonomiska intressen som är involverade.

Tac k för kommentar. Enligt SR:s program "Utlandskorrespondenterna" i dag går genomsnittstysken till doktorn 18 ggr per år. Svensken tre. Kan det ha något med tillgänglighet att göra.
Betr USA tror jag inte det beror som du skriver "på ekonomiska intressen" att det är svårt att baxa i genom lagförslag.
Eftersom 7/8 av landets befolkning har privata försäkringar som tydligen upplevs som bra anser väl dessa att man betalar tillräckligt och att andra system är sämre.
Förmodar det kallas demokrati...

Bara någon som är uppfödd i systemet kan säga att svensk sjukvård är effektiv.

Ös inte in mer pengar i detta svarta hål. Effektivisera så att folk slipper lida i köer istället för att göda systemet.

MINDRE....pOlitiker-o-bYrakrater....=billigare...!!!

Gunnar du skrev.
Bättre folkhälsa ger minskade vårdkostnader på många sätt och gav följande exempel.
Kan vi minska alkoholkonsumtionen,rökning,övervikt mm och öka fysisk aktivitet resulterar det i att vi lever längre och mår bättre minskar sjukvårdskostnaderna intsialt.
Självklart är det så. Vem skulle säga emot?

Men nu kommer vi till saken som du inte ger svar på.
Vi är överens att vi till slut dör oavsätt hur hälsosamt vi lever av någon sjukdom,åkomma och innan dess troligen behöver någon typ av tjänster inom äldrevården och nu kommer kostnaderna som vi "sparade tidigare" med förbättrad folkhälsa och är dom lägre?

Vi leker med tanken att vi höjer vårt medellivslängd i Sverige till 105 år med förbättrad folkhälsa och går fortfarande i pension senast vid 65 år. Jag påstår att vi kommer att behöva mer sjukvård och äldrevård i livets slutskede ifall vi lever mycket längre än vad sjukvården kostar i dag(missbru/bruk av alkohol,tobak,mat mm inräknat). Färre arbetar och fler behöver vård.

Kan du hänvisa mig till forskning som stödjer dina antagande om att vid livets slutskede(med äldre befolkning pga bättre folkhälsa) får vi sjukdomar,dödsorsaker som kommer att kostar mindre än vad det gör i dag och hur en minskad andel av de som arbetar kan bära kostnaderna för en allt större befolkningsgrupp som inte arbetar(65 år och uppåt)

Jag och du vill att ALLA skall få leva länge och vara friska men att vi skulle dö med mindre behov av sjukvård/äldrevård de sista åren/årtionerda av våra liv(från 65 års ålder till ca 100 år) är nog önsketänkande fast det är en vacker tanke.

Ps Tack för svaret för mitt förra inlägg.

En bättre folkhälsa, längre medellivslängd och fler friska levnadsår, måste rimligen vara till fördel för hela samhället. Självklart blir det problem om vi anser att alla över 65 skall vara utestängda från arbetsmarknaden och skall försörjas via pensioner. Anpassar vi däremot pensionsåldern till den förbättrade folkhälsan och ser äldre som en resurs blir framtidens Sverige ett rikare samhälle med större möjligheter att finansiera en bra vård och omvårdnad.

En viktig fråga är naturligtvis om en förbättrad medellivslängd alltid innebär att vi får fler friska levnadsår. Här har sjukvårdens inriktning stor betydelse. Om vi i första hand satsar på en högteknologisk sjukvård finns risken att de levnadsår om vi vinner blir år med låg livskvalitet och stora omvårdnadsbehov. Förebyggande insatser innebär i allmänhet att vi uppskjuter den period i livet då vi är sjuka och i bästa fall komprimerar den.

Hur utvecklingen faktiskt blir får framtiden utvisa. Nyligen kom WHO:s Europakontor med en intressant hälsostatistik "Health in the European Union" som visar att Sverige ligge på en tätplats i Europa både när det gäller antal levnadsår där man justerat för sjuklighet och dödlighet i sjukdomar som kan påverkas av vård och behandling.

Jämfört med andra länder borde vi ha stora möjligheter att klara de framtida vårdkostnaderna.