Post-dok forskning vid Lunds Universitet - en studie om lön och arbetsvillkor

Denna artikel är en kort redovisning av resultaten från en enkät som skickades ut till ungefär 190 personer verksamma vid Lunds Universitet (LU) som enligt personalkatalogen betecknades som post-doc forskare. 94 personer svarade enkäten vilket motsvarar över 50% av populationen. Syftet med undersökningen var för att visa i hur stor utsträckning stipendier - som är skattefria och ger inte mottagaren rätt till sociala försäkringar - används för att finansiera utländska forskare vid Lunds Universitet.

Av de som svarade var 56% män och 44% kvinnor. Hela 79% inte var svenska medborgare och 71% av dessa hade kommit till Sverige bara för att göra postdoktoral forskning.

Som svar på frågan "på vilket sätt är du finansierad?" svarade 26% att de hade en anställning som postdok (oftast 2 årig visstidsanställning), 23% att de hade ett LU-inrättad stipendie, 32% att de hade ett stipendie från en annan Svensk finansiär, 7% att de hade ett utländsk stipendie med sig, 3% att de finansierades inom ramen för sin läkartjänst och 8% uppgav annan finansering (EU finansiering (2 svar), Forskarassistent (1 svar), annan anställning (2 svar) och stipendier (2 svar), självfinansiering (1 svar)). Detta innebär att någon form av stipendie är ändå den vanligast finansieringsform för post-doc forskare vid Lunds Universitet eftersom 2/3 av alla som svarade uppgav att de finansierades med någon form av stipendier. Av alla de som hade fått stipendie så uppgav hela 93% att de inte var svenska medborgare. Samtliga av dessa som fick ett LU-inrättat stipendie inte var Svenska medborgare. Denna resultat tyder på att stipendie som finansiering används på ett sätt som missgynna utländska medborgare eftersom stipendier ger inte rätt till sjukpenning, föräldrapenning och andra förmåner som en anställning ger.

Som svar på frågan "Hur nöjd är du med din finansiering" uppgav 38% respektive 34% att de är antingen nöjd respektive mycket nöjd med deras finansiering. Av de som hade stipendie var dessa siffra 40% respektive 27% det vill säga de som får ett stipendie är nöjd eller mycket nöjd med finansieringen men något mindre nöjd än övriga och det finns färre som är mycket nöjd med deras finansiering.

Som svar på "Vad är din månadsinkomst för dina postdok studier efter skatt" svarade nästan hälften (47%) att de tjänade mellan 17 501 och 20 000 SEK. Det var en person (1%) som svarade att de tjänade mindre än 10 000 SEK i månad efter skatt för postdok forskningen och 18 personer (20%) som svarade att de tjänade över 22 500 i månad efter skatt. Två personer uppgav inget svar på denna fråga. Av de utländska så var medelinkomsten mellan 17501 och 20 000 SEK efter skatt medan för Svenska medborgare var vanligast svar angående medelinkomsten över 22 500 efter skatt. Däremot för de som fick någon sorts stipendie oavsett om de var Svenska eller utländska medborgare vanligast månadsinkomset mellan 17 501 och 20 000 SEK efter skatt.

Postdoc forskarna kunde svara på fråga "Fick du läsa arbetsvillkoren/kontraktet innan du började din postdok forskning?". 57% svarade Ja på denna fråga, men 22% blev inte informerade om villkoren innan de började och 18% fick aldrig se kontraktet innan de började. Av de som inte blev informerade om villkoren eller som aldrig fick se kontraktet var samtliga utländska medborgare. Faktumet att informationen om stipendiet är bara på svenska missgynnar de utländska forskare.

Reglerna för att ett stipendie ska bli skattefritt är att det krävs ingen motprestation från postdok forskaren. Som motprestation kan man definiera att man producera forskning för universitetet i form av rapporter/artiklar, handledar studenter eller ha annan form av institutionstjänstgöring. Som svar på frågan "Har du producerat/Kommer du att producera artiklar eller rapporter tillsammans med Lunds Universitet?" svarade 97% Ja. Postdoc forskarna fick svarar på frågan "Kommer du att ha/Har du haft institutionstjänstgöring under din din postdok period?". 43% svarade att de skulle undervisa, 63% svarade att de skulle ansvara för att handledare en student, 43% sade att de skulle ansvara för en del av utrustningen, 8% skulle vara ansvariga för datorerna och 22% skulle vara ansvariga för att organisera konferenser. 19 av de 94 (20%) som svarade uppgav att de inte skulle ha någon institutionstjänstgöring men den höga andelen som skulle ha någon form av institutionstjänstgöring, främst genom handledning av grundutbildnings studenter, gör att stipendier som finansieringsform är ifrågasatt då det inte ska krävas någon motprestation från stipendiaten.

Postdoc forskarna fick frågan "vilket samlat betyg skulle du ge Lunds Universitet som lärosäte för postdoc forskning på en skala om 1-10 (1 lägst - 10 högst)? ". Lunds Universitet fick godkänt (6 eller högre) av hela 87% av postdoc forskarna. Flest gav Lunds Universitet betyg 8 (35%), 2 personer (2%) gav Lunds Universitet lägst betyg men 12 personer (13%) gav Lunds Universitet högst betyg.

Som sista frågan kunde forskarna lämnde fritt synpunkter om Lunds Universitet för just postdoc forskning. 22 valde att lämna ytterliggare kommentarer varav 2 var positiva, 16 var negativa och 4 var varken eller. Bland de positiva svaren uppgavs att det är en fördel att man kan forska inom ramen för en läkartjänst. Av de negativa svaren uppgavs mer detaljerade svar angående att man som stipendiat saknar sociala försäkringar så som pension, föräldrarpenning och sjukförsäkring. Det fanns också problem att hitta relevant information både om vilket regelverk som gäller och om lokalsamhället på engelska samt hjälp med att hitta bostad. Det finns också de som svarar att det är svårt att hitta ett socialt nätverk. Några tycker att tiden med postdoc ska utökas från 2 till 3 år. Nedan finns några citat från de svarande

-With the stipend from the University, my situation seems precarious to me, I regret not having right to paid maternity leave, paying my retirement and no right to get unemployment benefit if needed.

- The stipend situation is an absolute nightmare for foreign postdocs, especially when bringing their family. You are not just excluded from the social system (except health care), both in your home country and in Sweden, but also miss benefits like child benefit.

There is a general lack of relevant information pertaining to the postdoc in my department and the humanities administration more generally, especially as it applies to foreigners. It took too much time to get this info and to work through false information that had been provided in the beginning.

- We have basically no rights as we do not sign any contract with the Lund University. In a situation where there is any work related conflict there is no one who could give us real help as it is for instance in case of PhD students who belong to unions.

- I am not considered a Lund University worker because I get a stipend from an external funding institution. ... I do not find this fair, because my work is published with a Lund University affiliation, contributing to the University´s productivity.

- I took a massive pay cut to do post-doctoral research outside of my home country ... One important thing that I think is very bad is the complete lack of a pension. I think that is really bad for professional staff employment.

- The Swedish system is restrictive for foreigners. Foreign post doc contracts run for only 12 months at a time. This berefts us from many benefits.

- Unable to get driving license or any other national photo ID cards... Information about anything (like schools, ethnic grocery shops etc) is very hard to get or mostly in Swedish. This country is yet to revise the systems to facilitate the foreigners to live here.

The very bad point is that we don't have any information about having social security when you are paid by a stipendum. when you ask nobody knows and you just hope that nothing will happen to you.
The other bad point is the medical care. I can't get an appointment with the doctor.

Som sammanfattning kan vi säga att det är vanligt att stipendier används som finansiering för postdoktoral forskning vid lunds Universitet och att en oproportionerlig stor andel av dessa är utländska forskarna. Detta faktumet missgynnar denna grupp som inte kan ta del av de sociala fördelar som en anställd på den svenska arbetsmarknaden annars har rätt till. Detta menar jag skapar obalans och ojämlikhet i systemet och kan leda till att Sverige forlorar sitt rykte som en framgångsrikt forskningsnation. Ett enkelt åtgärd för Lunds Universitets ledning vore att förbjuda inrättandet av stipendier med medel som går igenom Lunds Universitet och istället anställer postdok forskarna som skulle förbättra situationen avsevärt.