Därför behövs fanatikerna i Djurrättsalliansen

Bra skrivet. Demokratins paradox: Toleransen mot de intoleranta.

Jag tycker att Djurrättsalliansene gjort ett fantastiskt arbete och de har min allra största respekt och beundran.

Hos oss blir det ingen julskinka i år.

Jaha, det verkar råda en viss förvirring här över skillnaden mellan Djurrättsalliansen och Djurens Befrielsefront. Å varför Henry hela tiden skriver samarbetsorganisation inom citationstecken förstår jag inte, tror du, Henry, att det är samma organisation som bara döljer sig med olika namn? Tala ur skägget.

Jag börjar bli lite trött på det här retoriska knepet att hävda att alla med åsikter som skiljer sig från de egna bara ser världen som "svart" eller "vit". Det handlar om att inte vara moraliskt godtycklig och diskriminera - är det verkligen så trångsynt och "svart" eller "vitt"?
Det känns som detta är symptomatiskt för vår tid, ingen vågar ta ställning till någonting. Om man tror på djurens rätt att inte bli plågad och dödad är man fanatiker. Men det är klart, det var ju kvinnorna också under 1900-talet när de trodde på en så fanatisk idé som kvinnan lika rätt i samhället. Å dom var väl också fanatiker som bara såg allt i "svart" eller "vitt" eftersom dom krävde absolut jämlikhet med männen. Så fantatiskt.
Hade det varit mindre "svart" eller "vit" om djurrättsförespråkare hade sagt: okej, vi kan döda katter, men inte hundar, kor ska leva men inte grisar. Då vore inte deras förhållningsett lika svart eller vitt, men det vore logiskt inkonsekvent. Å det är det som de flesta inom djurrättsrörelsen försöker undvika, och istället förespråkar att vi är moraliskt konsekventa.

Är det förenklat och infantilt att tro på vissa grundläggande moraliskt värderingar som man inte vill kompromissa med. Är anti-rasismen också förenklad och infantil eftersom den kategoriskt förpassar diskriminering? Borde vi kanske vara mer flexibla på den här punkten och diskriminera lite då å då när vi känner för det, eftersom världen är så mångfacetterad?

Att ens nämna nynazister i samma mening som djurrättsaktivister är ju inget annat än ett rent hån mot dom som faktiskt försöker ta hand om de mest förtrycka, utnyttjade och svaga i samhället: djuren. Ett pinsamt lågvattenmärke i försök att köra nån slags guilty-by-association argument. Om du, Henry, inte kan se någon ideologiskt viktig skillnad mellan djurrättsrörelsen om nynazismen är det nog dags att du åker tillbaka till grundskolan.

För övrigt förstår jag inte hur du kan banalisera Djurrättrörelsens kamp så mycket som du gör. De dom argumenterar för att inte att elefant och människa inte ska kunna leva tillsammans i harmoni, det dom är emot är exploateringen av försvarslösa kännande och drivna varelser. Är det verkligen så svårt att förstå?

Henry tycker att djurrättsalliansens griskampanj har varit bra för att grisarnas situation har blivit belyst. Samtidigt fördömmer han alliansens okonventionella metoder för att nå resultat. Jag tror att Henry har dåligt samvete för alla djur som hans cirkus har tvingat att göra spektakulära konster i manegen. Han vet att djurrättsaktivister inte gillar cirkusdirektörer och att det snart kan bli hans tur att granskas och hängas ut.

För att muntra upp debatten lite kan ni titta på denna:

http://www.youtube.com/watch?v=PZ0NKVMWEhg

Faktiskt är det Ur-Nazisten som visar sig vara den störste grisvännen -:).

Välskrivet och nyanserat.

Personligen stör jag mig mer på djurrättsaktivisternas våldsamma metoder än vad du tycks göra.

Det finns alltid galningar som brinner för just sin fråga. I mina ögon finns ingen som helst skillnad mellan de galningar som utför terrordåd i religionens namn och de galningar som kallar sig djurrättsaktivister och utför våldsdåd. Eller för den delen KKK som mördade svarta människor i USA. Alla är de övertygade om att just deras ideologi berättigar precis vad som helst.

Nåja. Men det är ju inte den sortens dumheter som hänt nu i grisfarm-fallet. Istället har modiga och kloka aktivister filmat det värsta eländet och lyckats se till att "vanligt folk" får se det genom skicklig mediahantering.

Bra gjort! Inget våld, inget pubertalt sabotage utan istället ett genuint intresse av att sprida information och övertyga med argument istället för terror.

Väl skrivet Akrobat!

Det jag reagerar allra starkast på här är benämningen "fanatikerna". Jag undrar instinktivt vad det är som är fanatiskt med att anse att djur är kännande individer och handla därefter? Tvärtom är veganism det minst fanatiska, det minst extrema, man kan tänka sig.

Att leva ett (väldigt bra) liv utan att aldrig ens behöva skada eller döda en kännande varelse borde ju verkligen vara det mest logiska livsvalet i världen!

Det är förstås helt okej att anse att man inte bör se saker i "svartvitt" - om man är konsekvent. Om man anser att det är fanatiskt att anse att (mänskligt) slaveri skulle vara helt fel eller helt rätt, ifall man anser att det är extremistiskt att klassificera nazism eller stalinism som bra eller dåliga ideologier - det är mer mångfacetterat, nazismen har både bra och dåliga sidor, våldtäkt har också sina fördelar et cetera, då kan vi börja diskutera.

Men någon sådan människa har jag aldrig mött, Henry Bronett är antagligen en hycklare som har mycket svartvitare åsikter i andra sammanhang, än Djurrättsalliansen har här.

Att Djurrättsalliansen skulle ha gjort inbrott och förstört saker är lögn. Är det sådant han lär ut på sina kurser i emotionellt ledarskap? Men vad är att förvänta sig av en cirkusdirektör, klart han vill ge igen lite för att djurrättsrörelsen protesterar mot djurcirkusar.

Det är förstås helt okej att anse att man inte bör se saker i "svartvitt" - om man är konsekvent. Om man anser att det är fanatiskt att anse att (mänskligt) slaveri skulle vara helt fel eller helt rätt, ifall man anser att det är extremistiskt att klassificera nazism eller stalinism som bra eller dåliga ideologier - det är mer mångfacetterat, nazismen har både bra och dåliga sidor, våldtäkt har också sina fördelar et cetera, då kan vi börja diskutera.

Men någon sådan människa har jag aldrig mött, Henry Bronett är antagligen en hycklare som har mycket svartvitare åsikter i andra sammanhang, än Djurrättsalliansen har här.

Att Djurrättsalliansen skulle ha gjort inbrott och förstört saker är lögn. Är det sådant han lär ut på sina kurser i emotionellt ledarskap? Men vad är att förvänta sig av en cirkusdirektör, klart han vill ge igen lite för att djurrättsrörelsen protesterar mot djurcirkusar.

Är en fanatiker en person som bär på en övertygelse, är i så fall alla som är övertygade om en sak att jämställa med 30 talets nazister?

För Bronett tycks det vara så enkelt.

För grisbönder och kanske också cirkusdirektörer är det ett fruktansvärt övergrepp att öppna en dörr och filma deras verksamhet.
Samma grisbönder (i andra sammanhang än här) och cirkusdirektörer underlåter att nämna det faktum att det som filmas är brottsligt och om grisbonden inte hade en brottslig verksamhet innanför sin stängda dörr så hade han/hon inte lidit någon skada av övertrampet.

För det är faktiskt så att grisbönder (dock inte cirkusdirektörer) har fört en kampanj om sin goda djurhållning som fått mig att välja uteslutande svenskt kött vilket visat sig vara ett stort bedrägeri.

Grisbonden och organisationerna bakom dem har alltså inte bara varit brottsliga i den mening att de brutit mot lagen om djurskydd de har också förfarit bedrägligt och genom falskmarknadsföring lurat mig och många andra att prioritera deras usla produkter vilket är brottsligt i dubbel bemärkelse.

Så den brottslighet som Djurrättsalliansen gjort sig skyldig till är försumbar jämfört med den vanemässiga och långvariga kriminalitet som Grisbönderna ägnar sig åt.

Om någon skulle få för sig att väcka en grupptalan mot Sveriges grisbönder för bedrägeri, skulle jag omedelbart ställa mig bakom den.

Jag anar, efter att ha läst Henry Bronetts artikel, att inte heller alla cirkusdirektörer har ren halm i påsen och att han på detta vis vill föregå en eventuell granskning av sin egen djurhållning.

Industrialiserad köttproduktion är tyvärr helt oförenligt med respekt för djuren som är föremål för processen. Att hävda något annat är i bästa fall naivt, i värsta fall direkt förljuget med föraningar om ont uppsåt.

Eftersom det krävs industrialiserad köttproduktion för att svenska folket ska kunna äta kött som om det vore julafton varje dag så är valet alltså ganska enkelt. Ät mindre kött om du respekterar djur. Plain and simple.

Djurrättsalliansen verkar inte bestå av några grova brottslingar precis. Att gå in i olåsta svinställar för dokumentera vanvård tycker nog dom flesta är helt ok. Henrys samvete är dock belastat av att han släpat runt oskyldiga djur som tvingats göra konster i manegen. Därför känner han sej tvingad att angripa Djurrättsalliansen, Det kan ju bli hans tur att granskas nästa gång.

Vadå djurens rätt? Herr cirkusdirektör!
Finns det någon bransch dom lever på oetiskt djurutnyttjande så är det ju de avskyvärda cirkusarna.
Förresten vad i fridens namn har nazismen med köttproduktion att göra? Alltid detta snart hundraåriga ältande av den av judar så omhuldade förintelsen! Move on!

Du tycker det är fint med umgänge mellan elefanter och andra kor men har inga problem med att äta den ena? Långa krönikor håller sällan hela vägen.

http://www.newsmill.se/artikel/2009/11/25/inkompetent-misskota-djur

Intoleransen i samhället står ju de som stödjer slaktandet av grisar för (genom att exempelvis äta kött). De visar på bristen för andra kännande varelsers liv! Det är så olustigt att återigen behöva se en okunnig "kändis" dra paralleller mellan djurrätt och extremism à la nynazism. Herrgud vet inte karln vilken lång tradition av misstänkliggörande som han ansluter sig till! En "cirkusdirektör" som byggt sitt liv på att tjäna pengar på djuren - ge debatten till någon som förtjänar utrymme för sina argument, tack.

#3 Akrobat:

Jag bockar och bugar över ditt genomtänkta inlägg!

Vad är egentligen extremism och att tänka svartvitt? För min del tycker jag inte att det har någon koppling till om det är en majoritet eller en minoritet som innehar uppfattningen. Att människor skulle ha ett oändligt värde och djur (alla djur, såväl skalbaggar hundar och apor) skulle helt sakna värde som individer. DET tycker jag är en extremistiskt svartvitt synsätt. Att gå ut i skogen och döda djur för att det är roligt (inte för att man behöver köttet) det tycker jag är extremism. En del jägare brukade tidigare exempelvis skjuta prick på ekorrar.

Visst finns det en mindre andel djurrättsförespråkare som är extremistiska i sin hållning och i sitt handlande men de är bara en bråkdel av alla dem som är extremistiska i sin speciesism genom att helt strunta i djurs behov och lidande. Dessutom är det en stor skillnad mellan att med extrema metoder kämpa för andras rättigheter (som djurrättsaktivister) och att med extrema metoder kämpa för sin egen lystnad (som alla som bidrar till djurens lidande gör).

Det är så tråkigt att behöva läsa ännu en oinsatt debattext där parallellerna dras mellan djurrrätt och extremism à la nynazism. Herregud, vet inte karln vilken hundraårig tradition av misstänkliggörande som han ansluter sig till med ett sådant här klumpigt uttalande. En cirkusdirektör som ägnat hela sitt liv åt att tjäna pengar på andra djur - ge ordet till någon som förtjänar det istället!

"Respekt för allt levande borde vara en självklarhet - men är det inte alltid."

Inget levande och kännande, mänskligt eller icke-mänskligt, djur med centralt nervsystem vill dö. Vad sägs om att respektera det? Är man fanatisk om man tycker att det ska respekteras?

"Respekt för allt levande borde vara en självklarhet - men är det inte alltid."

Inget levande och kännande, mänskligt eller icke-mänskligt, djur med centralt nervsystem vill dö. Vad sägs om att respektera det? Är man fanatisk om man tycker att det ska respekteras?

"Respekt för allt levande borde vara en självklarhet - men är det inte alltid."

Inget levande och kännande, mänskligt eller icke-mänskligt, djur med centralt nervsystem vill dö. Vad sägs om att respektera det? Är man fanatisk om man tycker att det ska respekteras?

"Respekt för allt levande borde vara en självklarhet - men är det inte alltid."

Inget levande och kännande, mänskligt eller icke-mänskligt, djur med centralt nervsystem vill dö. Vad sägs om att respektera det? Är man fanatisk om man tycker att det ska respekteras?

Efter att ha lyssnat hela dagen på "Dagens Ekologo" där Naturskyddsföreningen ännu en gång larmar om "giftiga skor" trampar redaktionen okritiskt ut på stan , i hennafärgat hår?, och intervjuar ..
Snart kallas väl uteliggare för "ekologiskt boende" ..och ekologiskt hasch. är väl att räkna med... Jag bor granne med en ekologisk svinproducent ca 400-500 i produktion .. som "går" på export till England ....
Min tolvåriga dotter sa i går ... "först kommer djuren , sen naturen och sist människan " Ps : Dessutom körde jag hela Hornsgatan på mina dubbdäck!!!!!!!

"Respekt för allt levande"?

Ja, det är tydligen fruktansvärt att de bor trångt och har det stressigt osv, men att slakta dem, att ta deras liv, är tydligen okej?

Jag tycker inte heller om lidande och vill inte att man plågar djur i onödan, men jag anser inte att djur har rättigheter i den mening som människor har. Hade de haft det vore ju all form av djurinnehav att betrakta som frihetsberövande, ett slags slaveri, och all slakt att betrakta som mord.
Men djur har inte och kan inte ha några rättigheter. De fyller däremot en rad funktioner för oss människor, som sällskap eller som mat i olika former. Så enkelt är det.

Sen skulle jag också önska att jag kunde köpa bra kött från mindre gårdar där jag vet att djuren inte proppats fulla av antibiotika osv, av det enkla skälet att detta kött säkert skulle vara både godare och nyttigare, men detta skulle också göra att priserna steg enormt. Den massproduktion vi idag har innebär att vi alla kan köpa olika former av - hyfsat - bra kött till väldigt bra priser.

Fanatiker kan visst behövas i debatten, men gärna då fanatiker för någonting gott, inte för ekologism eller djurrätt. Kanske fanatiker för mänskligt liv och människors rättigheter?!

Jag blir så trött på folk som säger att andra inte ska äta kött. Varför inte då? För att djuren inte vill dö. Om man ska hårddra det så vill nog inget levande, växt, svamp eller djur dö.

Inse att vi är en del i näringskedjan och att vi råkar. för det mesta, vara i toppen av den. Det finns djur som äter djur, och människan är ett sånt.

Fortsätt äta kött, men hantera djuren på ett värdigt sätt.

http://www.newsmill.se/artikel/2009/11/25/inkompetent-misskota-djur

den artikeln säger det mesta om orsaken

Jag håller med ovanstående - att kämpa för att djur ska ha det bra är OK, men att måla ut köttätande som något extremt och reglevidrigt mot naturen är obegripligt. Jag undrar om några extrema djurrättsaktivister någonsin har ägt katter som, i våra ögon, grymt leker med möss innan den dödas. Vad ska man göra med dessa katter? Klippa av klorna och fila ner tänderna, så att det rovdjuret slutar med sitt vidriga beteende?

Ni som fortfarande äter kött/kadaver...hur tänker ni? Massor av svenskar har katt o hund och är köttätare! Hur går den paradoxen ihop? Ni tänker förstås inte alls. Jag blev vegetarian som barn. Har aldrig kunnat ens tänka mig att äta mina vänner...kor grisar och höns som jag varje sommar pysslade om på mormors gård. Jag är djurrättsaktivist och medlem av DR, PETA, RSPCA m.fl organisationer som arbetar för djurskydd.
Att äta kött rent barabari!

@ Lasseman:
Anser du att du är ett rovdjur?
Inte ..varför jämför du dig då med en katt?

Jag brukade en gång i tiden tro på vad miljö/djurrörelsen sa, typ Greenpeace och liknande. Sedan visade de en film där människor plågade sönder kängurus. Alla blev upprörda.

Jag blev oerhört upprörd. Kommer fortfarande ihåg de vidrigheter kameran visade i filmen, och känner mig lätt illamående.

Ett tag senare får jag reda på att Greenpeace gjorde filmen helt själva, utan andra inblandade. Greenpeace torterade kängurun.

Efter det har jag inte velat ta i dem med tång. De är rökta och brända, och ingen borde någonsin mer ge dem något som helst stöd. Det är i alla fall så jag känner.

Så av allt detta vill jag framför allt säga: Kom ihåg vilka de är. Fanatiker av alla sorter kommer alltid göra vad de kan för att vilseleda dig. Greenpeace och resten av djurrättsrörelsen är inget undantag.

#3 Akrobat

Bra skrivet!

F,ö, undrar jag hur djurrättsalliansens medlemmar brutit mot lagen. Är det olagligt att avvärja brott. De har inte ens använt våld, knappt ens träffat någon människa. Ett slags utvidgat helt lagligt självförsvar i mina ögon. Någon fanatism föreligger alltså inte.

Släppa ut minkar i naturen är ett allvarligt miljöbrott ,varför släpper de inte ut grisar ,hästar ,hundar höns mm ?de gör inte alls så stor skada i naturen som minkar .
Djurrättsfjantarnas intelegensnivå verkar inte vara särskilt hög när man medvetet ställer till problem i naturen för andra inhemska djurarter .

många gånger när man frågar sk. djurrätts-kämpar som veganer etc. är det djurens lidande som driver er ? svarar 99,9% ja .. Jag brukar undra om dom har ngr egna djur .. Oftast är det katter ... Då frågar jag om det är ute eller innekatter... Facit .. Svenska katter dödar ca 15 MILJONER småfåglar varje år ... Innekatter är djurplågeri. Hur många smågnagare dödar era katter 35 40 50 miljoner /år ?
Om ni obildade djurrättsaktivister verkligen bryr er om djurens lidande
Gör er av med era katter !!

De djurrättsfanatiker jag träffat lever i någon slags disneyvärld ala lejonkungen eller Mowgli. De kan inte så mycket om djur eftersom de tror att de är människor så ofta samlar de på sig för mycket djur som de inte kan ta hand om. De trivs bäst när får samla på katter och fördöma andra människor. Undrar om de tycker vi ska utrota tamgrisar och nötkreatur eller ska vi hålla tamgrisarna i något slags lyxhotell? Det finns en möglig morotsmak av deras resonemang att människor och djur är lika. Att en handikappad människa ska vara mindre värd än gullig kanin.

Både totte och adversus verkar ha blandat ihop djurrättsaktivister med senila gamla tanter som äter kött och älskar katter...

Väl skrivet Akrobat!