Idag letar vi skribenter i följande ämnen:

Miljöpartiet

Miljöpartiet håller kongress i helgen. Läs (13) Skriv

EMU

Nyval i Grekland. Kan landet räddas kvar i eurozonen? Läs (91) Skriv

Hyresrättens roll i ekonomin

Vilken roll spelar egentligen hyresrätten för arbetsmarknaden och för den reala och finansiella ekonomin? Skriv

Betygsmotståndare har främjat orättvisorna


Integritet och rättvisepatos vid betygsättning var för några decennier sedan hyllade som viktiga lärardygder. Betygsmotståndarna, som fortfarande dominerar på pedagogiska institutioner och lärarhögskolor, har snarast främjat de nuvarande orättvisorna genom sin propaganda mot prov och betyg.


Om författaren

Har under flera år arbetat med utbildning av matematiklärare. Har också själv under många år varit gymnasielärare i matematik, fysik och filosofi. Har också följt skoldebatten noggrant under flera decennier.

Att sätta avgångsbetyg på gymnasister är en myndighetsutövning, som ställer stora krav på den som utövar den. Det blev också jubel på Lärarförbundets kongress när den dåvaranse skolministern Ibrahim Baylan krävde att endast behöriga lärare skulle få sätta betyg. I debatten efteråt kom det snart fram att flertalet lärarhögskolor inte hade någon som helst undervisning om hur man sätter betyg!  Betygsmotståndare har länge dominerat på¨pedagogiska institutioner och lärarhögskolor. Påpekanden om stora orättvisor i betygsättning har snarast välkomnats, eftersom de tagits som argument för att betygen bör avskaffas. Arbete för att få betygen mer rättvisa skulle motverka strävan att avskaffa dem. När politikerna ålade lärarhögskolorna att undervisa om provkonstruktion och betygsättning blev det  nödvändigt att införa sådant. Enligt Gunnar Ohrlander gjorde man dock på en del lärarhögskolor sådana kurser frivilliga och dessutom lät man betygsmotståndare leda dem!

Ett av argumenten som brukar framföras mot prov och betyg är att de tenderar att mest handla om sådant som är lätt att mäta. Att konstruera prov som mäter förståelse och djupgående kunskaper är inte lätt. Politikerna gav bland annat därför Skolverket i uppdrag att ta fram en "provbank" som lärarna på fältet skulle kunna ha till hjälp. Den dåvarande generaldirektören på Skolverket, Mats Ekholm, struntade emellertid helt i dessa direktiv. Han anser att prov och betyg är förkastliga och satte sig över regering och riksdag. Detta ledde så småningom till att han blev avsatt från generaldirektörstjänsten och fick återgå till sin pedagogikprofessur i Karlstad. Under tiden som Mats Ekholm var generaldirektör för Skolverket upphölls hans professur av Hans-Åke Scherp, som under de senaste åren tillsammans med sin mentor Ekholm spritt en hel del pedagogiska tvivielaktigheter över kommunala skoladministratörer och politiker. Att de är pedagogiska forskare skapar naturligtvis en aura av prestige. Till den nyligen avhållna socialdemokratiska partikongressen kom det också några skolmotioner, som med hänvisning till Scherp och Ekholm avvisade kraven på mera prov och kunskapskontroller. Motionerna rönte ingen framgång på s-kongressen, men vänsterpartiet vill som bekant fortfarande avskaffa betygen. I allians med vänsterflygeln inom s-partiet kan det mycket väl bli majoritet mot betyg och kunskapskontroller, när valmanifestet skall fastställas.

Nästan alla betygssystem brukar råka ut för inflation. Det nuvarande med stegen IG, G, VG och MVG har drabbats av rekordsnabb inflation. Från början var det tänkt att vi bara skulle ha tre steg i likhet med vad som gäller vid universitet och högskolor, men MVG kom till som ett honnörsbetyg som bara skulle delas ut i sällsynta undantagsfall. För att göra det riktigt besvärligt för lärare och rektorer bestämdes också att varje skola eller varje kommun skulle få fastställa egna kriterier för MVG.

Grönköpings Veckoblad hade en träffande beskrivning av hur det nya systemet skulle tillämpas vid Läspeskolan i ämnet kommunikation. För betyget G krävdes att eleven skulle kunna ringa till moster i Hjo. För VG krävdes att dessutom kunna skriva brev till faster i Knisslinge. För MVG krävdes att eleven skulle kunna ringa till Skolverket och få besked och sedan kunna tolka detsamma! 

 MVG:s karaktär av sällsynt och svåruppnått honnörsbetyg försvann redan efter ett par år. Inflationen har gått så långt att MVG blivit det vanligaste betyget på vissa kurser. En rektor skröt nyligen med att 37 % av betygen på hans skola var MVG. Nationella obligatoriska prov till stöd för betygsättningen har också blivit väsentligt färre till antalet efter skolans kommunalisering. Lärare med rättvisepatos har det verkligen inte lätt. Sätter man högre betyg än vad som är befogat blir ju alla glada - eleven blir glad - föräldrarna blir glada och skolledningen blir glad.

Betygsinflationen är naturligtvis ett gissel för rättvisan och den nya generaldirektören för Skolverket, Per Tullberg, har ålagt skolinspektörerna att försöka åtgärda fenomenet. Det har konstaterats att betygsnivån på flera skolor har höjts trots att resultaten är sämre. Efter besök av skolinspektörer har också skolor sänkt sin betygsnivå.  Jan Björklund och regeringen har ju nu beslutat att skolinspektionen skall byggas ut och få större befogenheter. Detta motarbetades av bland andra Lärarförbundet, som med hänvisning till en vetenskaplig undersökning av professor Mats Ekholm påstod att skolor som blivit inspekterade blivit sämre!  Denna undersökning av en pedagogikprofessor torde innebära ett tangerat bottenrekord av vad pedagogisk "forskning" presterat. Skolinspektörerna lyckades ju med att få vissa skolor att sätta lägre men mera rättvisa betyg. De lägre betygen tolkades så av pedagogikprofessorn och förre generaldirektören för Skolverket som att inspektionen gjort skolorna sämre.  Efter denna "prestation" borde skepsisen mot Ekholm, Scherp och likasinnade pedagikprofessorer tillta hos alla partiers skolpolitiker.

För lärare med rättvisepatos i betygssammanhang var det en stor tillgång att få diskutera betygsnivåer och dylikt med kunniga gymnasieinspektörer på 1970-talet och början av 1980-talet. Före 1968 då studentexamen avskaffades kunde motsvarande diskussion föras med censorerna. Att gymnasieinspektörerna avskaffades var ett stort misstag, men vi kan kanske få tillbaka något liknande genom den utvidgade Skolinspektionen.  

Det kommer att ta lång tid att vända utvecklingen. Eftersom motståndare till betyg och kontroller fortfarande har en så stark ställning på lärarhögskolor och pedagogikinstitutioner får vi hoppas att Jan Björklund och hans medhjälpare får fortsätta sitt idoga arbete under ytterligare en mandatperiod.        






Trackback URL: http://www.newsmill.se/trackback/14875

8 kommentarer Logga in för att kommentera
I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.

Risken med prestationsrelaterade betyg är att massinvandrarna får låga betyg. Det vore KRÄNKANDE och ett brott mot de mänskliga rättigheterna.

Permalänk | Anmäl #1 Bo T, 2009-12-01, 15:43

Synd att alla vettiga artiklar ska vinklas till att bli invandrarrelaterade.
Dels försvinner den viktiga diskussionen, dels tror jag att många tröttnar på invandringstugget. SD skjuter sig själva i foten.

Permalänk | Anmäl #2 karl, 2009-12-01, 19:59

Re #2 Karl: Fast Bo T har nästan en poäng - om han bara undvikit ordet "massinvandrare". Jag upplever starkt att det Politiskt Korrekta Sverige motarbetar betyg och deras användande just för att det - felaktigt - uppfattas som kränkande av diverse svaga lättkränkta grupper.

Permalänk | Anmäl #3 Nisse i Hökarängen, 2009-12-02, 08:41

Det man inte mäter kan man inte veta ngåot om. Det man inte vet, kan man inte åtgärda, just eftersom systemet är till för att dölja. Det är en djävulsk princip, som anammats av dels människor som inte fattar bättre, dels människor faktiskt haft som egenintresse att hålla skomakarn vid sin läst. Det kan ju var enda sosse fatta, att arbetarbarnen, och i synnerhet killarna drabbats kraftigt av denna skola som inte ställer krav. Ännu värre kommer det bli med alla nysvenskar, de kommer från auktoritära miljöer, och människan är lika djuriskl som hon alltid varit. Finns ingen auktoiritet, tar någon annan den. SÅ skolan är på ett sluttande plan.

Vd värre är, dessa eländiga friskolor, fattar inte brogarna att marknaden finns till för att dra in deg på kunderna, och kunderna klöper för att skaffa sig nytta. det är klart att det går inflation i ett system som gynnar företagaren, klunden betalar för betyd, inte kunskap.
Hu jeda mig.

Permalänk | Anmäl #4 Sven Svensk, 2009-12-02, 22:00

Det sorgliga är att alla som haft Sven Gerog som lärare vet att sket fullständigt i elevernas intresse och vilken nivå man låg på. Han bara babblade på som om hans ämnen var världens centrum, han gjorde inte ett dyft för att väcka ens intresse eller kolla av ens förkunskaper, bara hotade med "det kommer på provet", prov som sen avgjorde betyget. Han la över allt ansvar på eleverna och gjorde inte ett handtag för att försöka förmedla någon slags kunskap. Att den mannen har varit lärarutbildare är mer skrämmande än alla "betygsmotståndare" på desamma.

Permalänk | Anmäl #6 Örebroare , 2009-12-03, 14:40

@Örebroare:

Nu kommenterar jag såklart åt h-lsike för sent, men men. Om jag föstår dig rätt så vill du att det skall vara lärarens ansvar att eleverna lär sig något. Detta kommer kanske som en överraskning, men det är ditt liv och det är ditt ansvar att göra något av det. Jag kan inte uttala mig om Sven Georg Ericssons kompetens eller lämplighet som lärare, men jag är rätt övertygad om att det inte var hans ansvar att kontrollera dina förkunskaper. Man kan inte gå vidare i sin utbildning utan att de förkunskaper som krävs och det är ditt ansvar att se till att du har dem. Inte heller är det hans ANSVAR att väcka ditt intresse, det är ditt ansvar att ha intresse för ditt eget liv. Men det är önskvärt om läraren kan väcka/öka intresset för hans ämnen.

Permalänk | Anmäl #7 Ants, 2009-12-26, 13:34

Enligt Newsmills statistik, som kan avläsas på Mymill är det inte särskilt många som läst artikeln sedan "örebroare" levererade sitt onyanserade personangrepp den 3 dec. Det kanske inte blir så många i framtiden heller, men trots allt bör nog den angripne lämna en kommentar. Som lärare brukade jag alltid låta eleverna skriva anonyma utvärderingar av ämne och lärare. Avgångselever fick skriva dessa under sista veckan, då slutbetygen var satta och oåterkalleliga. De fick också ge råd till läraren inför nya elevkullar. Visst förekom det ibland negativa kommentarer av den typ som "örebroare" skrivit här ovan, men de positiva var mångdubbelt fler. Ofta fick jag översvallande beröm och tack för att ha skapat intresse och engagemang liksom för att ha varit bra på att förklara svåra sammanhang. Beträffande kontroll av förkunskaper, så testade jag nästan alltid dessa när jag fick en ny gymnasieklass. I mitten av 90-talet sjönk förkunskaperna drastiskt och det blev vanligt att elever som inte ens behärskade mellanstadiets matematik kom till gymnasiet. Lärarsituationen blev ohållbar och jag fick vid anonyma utvärderingar kritik av två slag. Åtskilliga klagade över att jag ägnat på tok för lång tid åt dem som inte hade adekvata förkunskaper, medan andra klagade över att jag ägnat för lite tid åt dessa.
En slutsats av de anonyma utvärderingarna är att en lärares entusiasm och engagemang kan smitta av sig på elever. Detta gäller särskilt ämnen som filosofi. Om en lärare själv tycker att hans ämne är ointressant kommer eleverna mer eller mindre automatiskt att tycka detsamma. Alla elever kan man sällan få med sig beroende på personkemin och på att ämnen som matematik, fysik och filosofi är svåra.
För att slutligen atergå till ämnet om rättvisa betyg, så är det nog ofrånkomligt att lärare med integritet och rättvisepatos får fiender om man vägrar ge efter för påtryckningar från elever, föräldrar, rektorer och ibland också skolpolitiker. Sådant kan till exempel resultera i anonyma angrepp på nätet.

Permalänk | Anmäl #8 Sven Georg Ericsson, 2009-12-27, 10:39


annons:
annons:

Dagens populäraste artiklar


  1. Imamerna upplyser om tron, inte om lagarna
  2. Varför nonchaleras muslimer som vill ha jämställdhet?
  3. Toppmoderater: Vi stödjer Loreens kamp mot diktaturen
  4. Tar Newsmill ansvar för yttrandefriheten?
  5. Newsmill fyller en viktig funktion för sakkunniga röster
  6. Kalifornien kan bli USA:s Grekland
  7. Med RFSU:s retorik kan abort tillåtas fram till födelsen
  8. Azerbajdzjanska Riksförbundet bör ta avstånd från regimen i Baku
  9. Stryp inte mångfalden i den svenska skolan, MP
  10. En bokstavstroende muslims svar till Uppdrag Granskning
  1. Imamerna upplyser om tron, inte om lagarna
  2. Varför nonchaleras muslimer som vill ha jämställdhet?
  3. Med RFSU:s retorik kan abort tillåtas fram till födelsen
  4. Tar Newsmill ansvar för yttrandefriheten?
  5. Newsmill fyller en viktig funktion för sakkunniga röster
  6. Toppmoderater: Vi stödjer Loreens kamp mot diktaturen
  7. Stryp inte mångfalden i den svenska skolan, MP
  8. En bokstavstroende muslims svar till Uppdrag Granskning
  9. Stora risker med MP:s energipolitik
  10. Röd-grön retorik bakom svensk nedrustning
  1. Stoppa bojkottsförsöken mot Israel
  2. Vad gjorde Jan Björklund på Bilderberg-gruppens möte 2009?
  3. Reaktionerna på den ekonomiska krisen hotar EU:s existens
  4. Dags för ett nytt svenskt förhållningssätt till EU
  5. Missnöjda soldater blir dyrt för Försvarsmakten
  6. Länderna måste undvika protektionism
  7. Censuren på arbetsplatser är ett demokratiproblem
  8. Inte skulle du stjäla någons rullstol, Eric Saade?
  9. Dagstidningarna märkligt lågmälda om nya klimatfynd
  10. IVA-skandalen

Newsmill-bloggen

Newsmill med i nationella provet

100 000 gymnasieelever sitter nu och skriver nationellt prov i svenska. Enligt uppgift ingår två Newsmill-artiklar, ...

annons:

Om Newsmill

Newsmill är det första sociala mediet i Sverige som spinner kring nyheter och debatt. Vi publicerar varje dag olika personer med exklusiv kunskap om dagens viktiga händelser. Om du har egna erfarenheter av de frågor vi tar upp kan du omedelbart medverka i debatten. Du kan kommentera och skriva egna inlägg som publiceras på hög nivå eller medverka genom din blogg.

 

Läs mer om Newsmill

Newsmill-bloggen

Newsmill med i nationella provet

100 000 gymnasieelever sitter nu och skriver nationellt prov i svenska. Enligt uppgift ingår två Newsmill-artiklar, ...

Vad är att Milla?

Millningen är ett sätt att kommentera med känslor. Du väljer ett ord eller ett namn som du vill mäta i opinionen och läsarna kommenterar genom att välja en av fyra känslolägen som representeras av fyra färger. Rött är arg, blått är glad, grön nyfiken och gult är uttråkad. Resultatet visas direkt och rubriken på artikeln färgas med den färg som de flesta väljer.


 
© 2008 Newsmill. All rights reserved.