Fp måste lämna kvoteringslinjen i familjepolitiken

Helena
Detta var en klok artikel. Du bygger resonemanget på logik och kunskap istället för ideologisk dogmatism.

Jag gillar din idé om de fem pappaveckorna direkt efter födelsen. Detta bygger verkligen tidig anknytning och samverkan.

jag hade själv velat komma på detta förslag. men nu gjorde du det.

Driv detta stenhårt politiskt. Det är garanterat något verkligt klokt.

Jag är själv ingen frihetsromantiker. Jag är naturvetare med funktionsinriktning. I detta finns insikten om mänsklig variation och att variationen i dessa sammanhang inte kan hanteras med kollektiva styrscheman.
Att alla mödrar på kommando skall ut och jobba redan efter åtta månader oavsett barnens och föräldrarnas personlighet, kunskap, psykologisk status och behov är helt enkelt kränkande mot kunskap och förnuft.

Anknytningsteori med akademisk kunskapsnivå borde vara ett fundament för ett framtida beslut.
Att byta första och andra ankyningsperson med kollektiv fjärrkontroll strider mot allt förnuft.

I en på en gång underhållande och träffande artikel lägger du fram förslag/alternativ jag inte tänkt på när det gäller hela denna debatt. Det är en strålande idé att öka pappaledigheten och kunna fördela veckorna som man vill och självklart är det individen som bör få möjlighet att välja hur man vill lägga upp arbete och barnpassande i så hög grad som möjligt. Jag bävar inför ett familjeliv där jag inte kan ha en diskussion med min partner om vårt barn och hur vi vill/kan lägga upp vår tid och resurser som vi finner lämpligt, utan där medelålders politiker som sitter säkra (då de i hög grad redan genomgått sitt barnafödande) ska bestämma hur vi ska prioritera. Det är fräckt och arrogant. Jag har läst samtliga dina artiklar när det kommer till skolväsende och föräldraledighet med intresse och glädje och hoppas innerligt att du kan bidra till förändring, för våra barns skull. Tack!

"En annan välbehövlig reform är att stärka försäkringsskyddet vid graviditet. Blir man gravid medan man går i skolan, studerar, eller av någon annan orsak inte har en anställning har man idag ingen möjlighet att försörja sig själv och ett barn."
Ett dåligt förslag tycker jag, kommer leda till att folk försörjer sig genom att bli gravida. Skaffa en ordnad ekonomi först, barn sen.

Det finns redan folk som skaffar ungar för att få pengar via soc, typiskt förmyndarsverige att vilja styra i vilket skede i livet och under vilka former folk ska skaffa barn. Ska vi kanske lagstadga formerna för själva barnskapandeakten också? Självklart ska man kunna studera och få/ha barn och vill man styra upp på det viset borde man få ekonomiskt stöd. FÖR: fler valmöjligheter, inte färre!

Handlar inte om kvotering. Handlar om att individualisera föräldraförsäkringen. Varje individ som blir förälder får ett visst antal betalda dagar att tillbringa tillsammans med sitt barn.

Individen kan själv förfoga över dessa dagar. Helt oberoende om den lever med den andra föräldern eller inte. Helt oberoende av om den andra föräldern tar ut alla sina dagar eller inte. Föräldern kan bestämma om den vill ta ut dagarna när barnet är ett år eller när barnet är fyra år.Kanske den inte vill ta ut alla dagar. Kanske den vill vara hemma sju dagar men ta betalt för fem för att förlänga perioden.

I visst samråd med den andre föräldern kan antas, liksom med arbetsgivare, barnets ev förskole och/eller skolpersonal. Eventuell ny partner kan komma i fråga att samspråka med också. Familjer ser ut på många olika sätt i dessa dagar. Föräldraroller också.

Jag anser att sveriges lag som specifikt anger barnets rätt till båda sina föräldrar ska anses vara rådgivande i denna fråga.

Ang. att "individualisera" föräldraförsäkringen; den är redan individualiserad. Att fördela dagarna annorlunda än 50/50 kräver alltså ett aktivt ställningstagande, och eftersom vi talar om vuxna kan man anta att föräldrarna är tagit ett kompetent beslut.
Vidare angående jobb först, barn sen; visst, det finns en poäng med att man själv ska försörja sina barn. Nu är dock föräldraledigheten offentligt finansierad och anpassad enligt en modell att man har statisk inkomst i hela sitt liv. Jag fick mina barn under studietiden, på den tiden då lägstanivån var 60 kr/dag. Du kan gissa att det var hårda månader! Poängen är denna: min inkomst är nu så pass hög att jag närmar mig taket för föräldraförsäkringen, men barnen är stora, så ingen föräldraledighet här inte... MEN jag betalar (via skatten, som alla andra) in pengar till försäkringssystemet. Jag får alltså ganska dålig utdelning för min inbetalning.
Jag ångrar ingenting, och skulle göra samma val även idag. Schablonersättningen behöver inte vara jättehög, men kompenseras man via skatten i stället skulle nog de som har etablerat sig på arbetsmarknaden kunnat spara in de pengar som de tycker sig behöva för att berika livet under hemmatiden.

En ytterligare kommentar:
Vill man ha jämnare fördelning av mamma/pappa-månader; ta bort den idiotiska regeln om SGI/garantidagar det första halvåret. Eftersom papporna av naturliga skäl har den sista halvan av föräldraledigheten sitter de oftast med tre månader á 3000 kr. Fungerar en familjeekonomi så? skulle inte tro det. De dagarna blir istället outtagna med urusel "pappastatistik" som biprodukt.

Hej Amsepamse,

Just det förslaget baserar sig på samma bittra erfarenhet. Jag har inte planerat mina barn utan blivit gravid medan jag studerade. Alltså har jag inte tagit ut någon föräldraledighet alls. Många år av skattebetalande har jag däremot hunnit med. Mina tre barns pappor snyggar alltså till statistiken avsevärt, men det har inget med jämställdhet att göra. Några garantimånader har vi aldrig rört. Bra tillägg du kom med. Go girl!

Kära "Ge alla föräldrar sina dagar. 50% var av barnbidraget oxå"
barnbidraget är redan individualiserat. Att ta bort rätten att överlåta dagar på den andra är att tvinga jämställdhet ner i strupen på folk på barnens bekostnad.

#9

Jag håller verkligen inte med dig. Jag ser det tvärtom som att det är ett sätt att underlätta för barn, kärlek, äktenskap, yrkesverksamhet och därmed jämställdhet.

Vi har en väldigt generös föräldraförsäkring i Sverige. Det borde vara självklart att den år 2009 ska vara knuten till individen och inte till familjen.

Det är även att ta till vara barnets lagstadgade rättighet till båda sina föräldrar.

Det är inte generöst att först samla in våra pengar och sedan dela ut dem med en massa villkor. De flesta barnfamiljer kan inte klara sig på en lön idag.

En massa villkor? Man ger respektive förälder ett antal dagar att ta ut när ett barn föds. Dessa kan förfogas över tills barnet blir sju år. Väljer individen att inte ta ut sina lagstadgade dagar behöver den inte göra det.

Visst kan vi sänka skatten motsvarande hela försäkringen. Inte mig emot. Finansierar vi en försäkring med skattemedel bör denna inte konservera könsroller som Sverige som land säger sig vilja motarbeta. Det finns absolut ingen rim och reson i det.

Låg uttaget på 40-60 vore det inga problem. Det är statistiskt att betrakta som en typ av normalfördelning. Dagens fördelning är inget annat än en konservering av könsroller. Människor väljer inte själva när uttaget är så likriktat.

Samhället utövar troligen någon form av press på individerna i familjen. Mamman bör ta ut flest dagar. Likaså utövar troligen samhället motsvarande press på pappan att arbeta mer.

Det är inte ett system som jag vill vara med att finansiera. För mig får försäkringen under dessa former gärna slopas helt.

replica chanel replica chanel
replica gucci replica gucci
replica hermes replica hermes
replica louis vuitton replica louis vuitton
discount handbags discount handbags
designer handbags designer handbags