Svenska vapenlobbyn ett växande problem för polisen

Svenska Jägareförbundet?
Det är möjligt att de är seriösa i sin vapensyn men vad gör de med vapnen? Dödar oskyldiga djur för att de tycker det är kul. 100 % av de jägare JAG frågat tycker det är kul att smyga i skogen och hitta ett djur att skjuta. Sen får Jägareförbundet säga vad dom vill när dom mörkar detta.

Varför är det fult att gilla sin vapenlicens? Denna skitnödiga kommentar baseras på nyttomoralistiska argument som faktiskt inte håller för en närmare genomsyning. Om Claes nu är en sån duktig expert så borde han kunna redogöra för ett statistiskt samband för det han påstår, dvs mellan att tycka att vapen är spännande, sexigt och kul, som han kallar "vapenfetischism", och skottskador.
Som sexolog gör jag bedömningen att poliser såsom Claes själva också oftast är vapenfetischister, fast undertryckta (omedvetna) sådana. Det är neurotiska "tryckkokare" såsom Claes, med en perfekt fasad men dålig kontakt med sitt inre, blir mycket farliga den dagen deras inre tryckkokare exploderar, medan okomplicerade fetischister som vågar bejaka sin läggning, har bättre självkontroll. Det viktiga när det gäller vem som bör ges vapenlicens, är psykisk stabilitet, och där tror jag sålunda "vapenfetischisterna" är bättre lämpade än de skitnödiga neurotiska nyttomoralisterna, som lever millimeterperfekta liv i pressveckskostym, men som plötsligt en dag exploderar och skjuter alla.

"Till stor del är det det så kallade actionbetonade skyttet som ökar, en skytteform som närmast kan liknas vid militära och polisiära tjänsteskjutningar och som ofta går ut på att nedkämpa mål."

Detta är ett uttalande av en så kallad vapenexpert som RPS uppenbarligen haft stort förtroende för. Ändå förmår denna expert inte att skilja mellan idrottsutövning och militära och polisiära tjänsteskjutningar.

Sporten den så kallat sakkunnige syftar på kallas för IPSC och är en internationell sport, som förekommer i snart sagt alla länder, där man skjuter på tid. Du kan, som utbildad IPSC-skytt, tävla över hela världen med samma regler. Det finns stora möjligheter att lära känna nya vänner och få resa runt och tävla i hela världen. Tid och precison vägs samman till en faktor och högst faktor vinner. Du kan skjuta extremt noga och långsammare eller slarvigare men fortare - det väger lika tungt. En duktig skytt skjuter naturligtvis både fort och precist.

I skytteformen förflyttar man sig genom en bana med ovala bruna papperstavlor och stålmål. Man måste träffa alla papperstavlor samt skjuta omkull plåtmålen. Missar och bortglömda tavlor leder till höga minuspoäng = sist i resultatlistan. Detta leder till att de duktigaste springer i hög fart genom banan, samtidigt som de gör korta eller inga stopp för att skjuta hål i tavlorna, då de skjuter under förflyttning. Magasinen byts i flygande fläng och släpps på marken. Vapnen är stora och klumpiga i alla vapengrupper utom instegsdivisionen där det är samma typ av avpen som i allt annat skytte. Billiga, enkla tjänstevapen typ Glock. De vanligaste IPSC-vapnen är allat annat än något man stoppar i fickan och döljer.

Observera att INGEN polis eller militär kan träna tjänsteskjutning på detta sätt. Då överlever de inte i verkligheten. De måste ladda om i skydd, de måste runda hörn försiktigt, de måste täcka varandra med vapen, de får inte släppa magasin med patroner kvar i på marken eftersom de kan utnyttjas av en motståndare etc etc.

Om man skall vara sakkunnig måste man kunna skilja på "taktik" och "teknik" och inte bara slänga ur sig sådana här kommentarer, grundade på fördomar och bristande kunskap.

Tränar du mycket IPSC får du en bländande, snabb och precis skjutteknik men du har tränat upp NOLL taktiskt beteende. För att få bra skjutteknik deltar en del poliser i IPSC-tävlingar, för att bli tekniskt skickliga skyttar. Taktiken tränar de på i helt egen regi, med helt andra metoder, situationer och människoliknande mål i form av skurkar och oskyldiga civila.

Jag tycker att det är oerhört tråkigt att en så kallat sakkunnig uppvisar en så dålig kunskap om det han skall vara sakkunnig om och att hans "bedömning" skall få något genomslag överhuvudtaget.

Vidare skriver han:
"De senaste åren har det också blivit populärt med kortpipiga vapen, något som Rikspolisstyrelsen varit starkt kritisk till men som Vapenägareförbundet backar upp."

Vad detta handlar om explicit är revolvrar med kort pipa. Argumenten mot har varit att de skulle ha dålig precision och vara olämpliga för målskjutning. Detta har motbevisats i svenska "Vapentidningen", där omfattande test visade att den tekniska precisionen var alldeles utmärkt. Testen bevittnades av en Riksdagsman. Ändå envisas RPS med att ha i sitt regelverk att vapnen är olämpliga för målskjutning och regelmakaren som skrivit inlägget mot vapenlobbyn ovan, har förstås ett finger med i spelet. Man tror inte att det kan gå till så här i Sverige men som medborgare är man rättslös när så kallat sakkunniga lyckas manipulera RPS att skriva in regler som inte är sanna och som motbevisats i närvar av Riksdagsman. Dessa regler gäller än idag! Och som medborgare får man inte inneha en revolver med kort pipa på grund av detta.

Nästa argument är att de skulle vara särskilt farliga för att de är lätta att dölja. Visst är de lätta att dölja men legala vapenägare av sådana vapen, många varav medlemmar i ett särskilt förbund för just kortpipiga revolvrar, är laglydiga legala vapeninnehavare som inte begår brott, vare sig med eller utan vapen.

Hela detta förbudstänk grundar sig på att förbjuda något för de laglydiga medborgarna, som inte utgör något problem i samhället.

Stoppa insmugglingen av alla illegala vapen istället! Det vore en åtgärd som gör nytta , som inte ställer till problem för legala vapeninnehavare och gör deras liv besvärligare.

Det finns dessutom många, många pistoler som är helt tillåtna men som inte har längre pipa än trubbnosrevolvrarna, av det enkla skälet att patronläget räknas in i piplängden. Det är en ren teknikalitetsfråga.

Vapenägarförbundet kämpar för medlemmar, i precis sådana här ärenden och försöker följa svensk vapenlag och vapenförordning, något som RPS uppenbarligen gör baserat på råd från så kallat sakkunniga som inte är det.

Att vara sakkunnig hos RPS är ett stort ansvar. Men hur är det då med sakkunskapen?

Claes skrev så här:
"Till stor del är det så kallade actionbetonade skyttet som ökar, en skytteform som närmast kan liknas vid militära och polisiära tjänsteskjutningar och som ofta går ut på att nedkämpa mål."

Sporten han syftar på är IPSC. En stor internationell sport som förekommer i hela världen. Man skjuter på tid och de poäng du får genom att träffa ovala bruna papperstavlor och skjuta omkull små stålfyrkanter eller upprättstående stålplattor divideras med tiden till en faktor. Högst faktor vinner. Fart kan kompensera för sämre träffar och bättre precision kan kompensera för lägre fart. Om du glömmer eller missar tavlor får du många, många minuspoäng. En duktig skytt skjuter fort och med precision och springer i full fart genom en station med tavlor av olika slag och gör endast korta stopp för att skjuta eller skjuter under förflyttning, på skjutavstånd från någon meter upp till 70 meter. Man ”bekämpar” inga mål. Man försöker få så hög poäng som möjligt genom att skjuta närmare tavlornas mitt punkter. Magasinen släpps på marken vartefter skytten laddar om, ofta med patroner kvar. En domare springer snett bakom och diskvalificerar omedelbart vid brott mot de olika säkerhetsreglerna som exempelvis att peka med vapnet i en osäker riktning eller flyttar på dig med fingret på avtryckaren. Du blir en mycket duktig skytt rent "tekniskt" men absolut inte "taktiskt", vilket är vad polis och militär tränar och har hög kompetens inom.

IPSC liknar inte en militär eller polisiär tjänsteskjutning eftersom sporten inte innehåller något som helst taktiskt uppträdande som exempelvis att ta skydd, enbart byta magasin i skydd, inte släppa några magasin på marken (eftersom motståndaren kan använda dem), runda hörn, dörrar eller kanter utan att exponera sig själv, ha en kollega som täcker en med vapen etc. Min uppfattning är att det är amatörmässigt att tro att polis eller militär skulle rusa igenom rum och utrymmen fulla med beväpnade motståndare och skjuta minst två skott i varje sådant mål. Polisen tränar heller inte så, även om de emellanåt tävlar i IPSC för att underhålla sin "tekniska" skjutskicklighet och dessutom ha möjlighet att jämföra sig och se vilken "teknisk" nivå han eller hon är på.

IPSC är och har länge varit en ren idrott, där kombinationen av fart, precision och kraft är avgörande. Man blir duktig på att skjuta fort med precision, att skjuta under förflyttning, att flytta sig fort med laddat vapen och att byta magasin och dra fort. Det är tekniska färdigheter som i sig kan vara intressanta för polis och militär, precis som för många andra skyttar, men det är en kunskap som är långt ifrån taktisk eller tillräcklig för att befinna sig i verklig strid.

Ytterligare funderingar om sakkunskaperna hos "experten"...

Claes skriver så här:
"De senaste åren har det också blivit populärt med kortpipiga vapen, något som Rikspolisstyrelsen varit starkt kritisk till men som Vapenägareförbundet backar upp."

Vad detta handlar om i huvudsak är kortpipiga revolvrar. Vad RPS och Claes medverkat till är att få till en skrivning i den så kallade FAP:en om att dessa vapen är olämpliga som målskjutningsvapen på grund av otillräcklig precision. Därmed blir det mycket svårt att få licens för ett sådant vapen.

Tyvärr är det inte sant att dessa vapen har dålig precision, vilket också bevisats i en test i den svenska Facktidskriften Vapentidningen. Man genomförde en test där en kortpipig revolver sköts i en så kallad skottstol, med god precision och detta i närvaro av en svensk riksdagsman. Ändå är regeln kvar, med uppenbart osann grund, för att RPS eller någon sakkunnig inte gillar detta vapen.

Den egentliga anledningen är troligtvis att de är lätta att dölja. Men det är inget reellt problem, eftersom de legala svenska vapenägarna normalt inte går omkring och skjuter folk, avsett vilken piplängd vapnet har. De som tycker att det är särskilt roligt att skjuta denna typ av vapen, har en egen organisation men som naturligtvis inte är godkänd av RPS - ett RPS som dikterar för svenska skytteföreningar vad de får ha för verksamhet genom att styra möjligheterna till vapenlicens till just de typer av vapen den sakkunniga anser vara minst farliga.

Tyvärr flyttar det här regelmakandet fokuset från de illegala, insmugglade eller stulna vapnen som innehas illegalt, till att istället kraftigt begränsa vanliga svenska medbvorgares möjligheter att utnyttja alla de fantastiskt roliga skytteformer som finns. Grundlöst, vågar jag påstå.

Vapenägarförbundet, om än yvigt i sina slängar mot RPS och andra, hjälper sina medlemmar med licensfrågor samt driver bland annat debatt om hur RPS agerar, exempelvis när det inför begränsningar och rekommendationer till sina vapenhandläggare via den så kallade FAP:en, regler som det är ytterst diskutabelt om det finns stöd för i svensk vapenlag eller vapenförordning. Bortsett från yvigheten i agerandet borde detta vara uppskattat i ett land som kallar sig rättsstat. Många svenska vapeninnehavar idag känner sig mer eller mindre förföljda av RPS.

Det är begripligt att RPS slår mot de legala vapeninnehavarna, som utgör en lätt måltavla - det ger billiga politiska poäng. Min rekommendation är att låta dem vara. Man får ingen vapenlicens i Sverige om man är kriminell eller borottsbelastad. Och begår man brott blir man av med licensen. Om legalt innehavd revolvers pipa är 2,5 cm eller 5 cm kommer inte ha någon betydelse för nästa skottlossning i krogkön. Den som påstår något annat är inte sakkunnig i mina ögon.

Alltså!!! Med en sån här attityd är det väl inte speciellt konstigt om DU nu råkar få ett eller annat mail med obskyrt innehåll...
"Sveriges Vapenägares Förbund är en ljusskygg organisation som drar till sig vapenfetichister och andra som inte bör få bära vapen." ???
Jag har varit och är medlem i denna organisation sedan många år tillbaka och jag känner inte alls igen detta,tvärtom upplever jag det som en väldigt bra organisation,som hjälper medlemmar när maktfullkomliga regelmakare försöker döda skyttesporten och skapa problem för oförvitliga medborgare i detta land...

Att kalla t.ex kortpips-skytte för oseriöst,när du själv håller på med sportskytte säger bra mycket mer om dig SJÄLV än om de"oseriösa"DU anklagar... I rest my case...

Varje gång det händet något så fruktansvärt tragiskt som t.ex skolskjutningarna i Finland eller hemvärnsmannen som sköt sin fd flickvän i foten och sedermera tog sitt eget liv, är DU Claes,ute i media och driver på,så fruktansvärt lågt att försöka skaffa billiga politiska poäng genom att rida på denna tragik...Man blir äcklad...

Jag väljer att vara anonym(om det går),vis av erfarenhet vet man ju att man kan ju bli anklagad för vad som helst,så länge det finns maktfullkomliga personer utanför murarna...
Som han sa i filmtrailern jag råkade få se på tv:
SE UPP FÖR DÅRARNA...

Vi har tyvärr en borgerlig regering som är oerhört svag och inte vågar ta strid för viktiga principer. Det är ingen mänsklig rättighet att äga vapen i synnerhet inte hel och halvautomatiska sådana.

Dom borde vara totalförbjudna. Dessutom borde antalet vapenhandlare (idag ca 10 000 varav många oseriösa) begränsas kraftigt... Dessutom måste tillsynen öka betydligt... Liksom kampen för att begränsa antalet illegala vapen i samhället...

Schengen är ett problem här... Vi måste få ha betydligt tuffare kontroller vid gränserna annars bör vi lämna schengen...

Tyvärr kan jag inte skriva den här på svenska:

"Det är inte uteslutet att finska NRA hävdat att polisen överträtt sina befogenheter om de tagit hans vapen."

In reality, the finnish NRA is exrtremely strict with all issues concerning firearms safety and blamed the police for NOT taking away Matti Saari's handgun. It's in no-one's best interests to have mentally unstable individuals own firearms and as NRA in Finland bases its principles solely on FINNISH legislation, traditions and values, it absolutely, positively does not defend on anyone's right to own firearms. There is no such thing in finnish constitution or legislation. However, everything is done to maintain and improve firearms safety, as one of principles of common finnish firarm ownership.

I'm more amused than offended because the author of this article, Claes Johansson, has both failed to check the facts and published a hypotethical, highly uninformed assumption of the true nature of what NRA in Finland is all about.

FYI, there are quite a few "NRA"-titled firearms organizations all over the world, the one in the USA isn't by far the first and the common factor to all of them is that their work is in each and every case based on national circumstances and principles.

I hope this cleared the misconception expressed in this article.

Henri R Helanto
Vice President
NRA Kansallinen Kivääriyhdistys ry

Claes Johansson kom under sin tid på RPS med många dåligt underbyggda förslag och idéer för att inskränka svenska vapenägares möjlighet att utöva sina fritidsintressen (må det vara sportskytte, samling, eller jakt). Han har dessutom hänvisat till brott som begåtts med insmugglade vapen från övriga Europa för att bestraffa oss licensierade vapenägare genom nya fantasifulla tolkningar av svensk vapenlagstiftning, och CJ ligger mig därför knappast varm om hjärtat. Dock ligger SVF i mina ögon minst lika illa till pga sina metoder (och det är mycket möjligt att Claes har fog för sina påståenden om oseriösa personangrepp från SVF's sida), men när Claes anser att NRA är en extrem falang och jämför SVF med dem, så svartmålar han NRA.

Att SVF har bedrivit en (ofta oseriös) lobbyverksamhet som bland annat svartmålat specifika personer och polisens val av ammunition (där de i det senare fallet använde argument som påvisade en förvånansvärd ignorans gällande ballistik med tanke på vad förbundet vurmar för) har bara bidragit att vi seriösa sportskyttar, jägare, och/eller vapensamlare alltmer uppfattats som vapenfetischister, rättshaverister och allmänt svagsinta, vilket knappast gjort det lättare att för oss att existera. Tack för den SVF!

NRA är en "state chartered organization" från New York som instiftades efter amerikanska inbördeskriget för att främja medborgarnas skyttefärdighet så att de skulle kunna skydda sig själva under åren av tumult efter krigets slut. Bland annat mobiliserade NRA frivilligtrupper för att bekämpa Ku Klux Klan. NRA har därför historiskt sett haft en samhällsstöttande funktion och deras försvar av rättigheterna i det andra konstitutionella tillägget har lika mycket med försvaret av övriga rättigheter som de i det andra. (Fundera gärna över varför rätten att äga och bära vapen kommer redan som andra tillägget medan rätten till en rättvis prövning i domstol kommer först som sjätte.)

SVF däremot är en ren intresseorganisation för vapenägare (och/eller vapenintresserade) och har inget statligt stöd (vilket NRA har genom New Yorks delstatslagar). Att det finns en organisation för vapenägare och vapenintresserade är lika naturligt som att vi har Sveriges Filatelist-Förbund och Motormännen - olika människor har olika intressen - och svenskt skytte har under många år haft ett mycket starkt föreningsliv som låtit ungdomar, vuxna och pensionärer umgås och delta i sportutövande oavsett kön, etniskt bakgrund, eller fysisk förmåga (utöver en stadig hand och ett skarpt öga).

Att Claes dessutom attackerar Finska NRA med orden, "Det är inte uteslutet att finska NRA hävdat att polisen överträtt sina befogenheter om de tagit hans vapen" så påvisar det endast hur illa underbyggt Claes argument är. Hans uttalade är ungefär lika väl underbyggt som om jag skulle påstå att Claes under vissa omständigheter skulle hävda att pedofili är acceptabelt. Båda uttalandena är hypotetiska och ställer den anklagade parten i en dålig dager medan denne svårligen kan motbevisa påståendet med mer än att "det skulle jag inte göra." Denna debatteknik är förkastlig och imponerar endast på de oinsatta.

Nej, det är dags för både Claes och SVF att ta sig ur sandlådan och börja försvara sina åsikter med sakliga och väl underbyggda argument i en konstruktiv dialog, istället för att fortsätta denna pajkastning som pågått alltför länge.

Sedan när blev Sveriges Vapenägares förbund ett problem för någon? CJ skriver ju själv att alla anmälningar från förbundet har blivit avskrivna. Och någon mäktig eller särskilt framgångsrik lobbyorganisation tycks inte SVF vara. Sedan jag började mitt "vapenvurm" för femton år sedan har reglerna skärpts mer eller mindre årligen. Begränsat antal vapen i garderoben. Uppgradering av skyddsklassningen i vapenskåp. Tidsbegränsade licenser m.m
Och någon saklig juridisk hantering får man knappast om den lokala tjänstemannen avslår en licensansökan med ett godtyckligt argument. Det användes - i mitt fall - i sig som bevis ända upp i länsrätten.

Hur ska man kunna lita på att polismyndigheten arbetar enligt lagen vid utfärdande av vapenlicenser när Uppsalapolisen under 2008 har utfärdat licens för ett kortpipigt flerskotts enhandsvapen (pistol) till en person som inte är medlem i en skytteklubb som lagen kräver utan enbart utgår från ett intyg som skrivits av en i Uppsala känd person med kontakter inom polis och räddningstjänst. Ska rätt kontakter verkligen räcka för att skaffa sig ett vapen utan att lagkraven för innehav är uppfyllda?

Intressant. Kommentarerna här illustrerar ju hans artikel perfekt. Det är ju precis sådana som ni som han skriver om! Kan bara säga att jag lider med de, som honom, som måste ha med den sortens folk att göra titt som tätt i sin yrkesutövning...

Ja det är verkligen intressant att när vapenägare står upp för sin sak och försöker nyttja sin allt mer begränsade lagliga rätt till sin fritid, blir de attackerade och fördömda av till synes långt mindre demokratiskt lagda individer.

tl; dr: Claes är en opportunist som inte har koll på/bryr sig om det han ska vara expert på. Men är inte så alltid fallet när det handlar om politik?
-
Förövrigt, Fredrik, vad är det för fel på att tycka det är kul att jaga?!
och "tänk" borde faktiskt tänka efter innan "tänk" skriver så jävla fånigt igen.

re Fredrik

Hur många djur skjuts i Sverige varje år?
Hur många människor skjuts det i sverige varje år?

Hur många vapen har vanliga jägare?
Hur många vapen har polis/militär?
Hur många vapen har kriminella?

Jag förstor inte vad var/är egentligen problemet ? Har den Svenska vapenlobbyn gjort någonting kriminellt ?

Om jag levde skulle jag vara mycket försiktig med de militär trenade Serbs, Bosnier, Kroater och MC gänger som bor i Sverige. Dom dödar ju Svenska poliserna varje år med full automatiska vapen stulna från Svenska militärs depot. Men I multikulturella socialdemokratiska samhälle kan man ju inte tala öppet om vad verkligen är problemet.

De här kriminella bryr sig inte alls om någon vapelicens. Dom är en riktig säkerhetsproblem. Tävlingsskytte däremot är ingen säkerhetsproblem. Terroristerna är. SÄPÖ veto vem dom är. Skicka dom tillbaka till Iraq, Spanien, Afganistan, Kosova etc. och lämna tävlingsskytte i lugn och ro. MC gängmedlemmarna ni kan skicka till Dänemark och Norge.