Kapitalismen är överlägsen nyliberalismen

Nyliberalerna anses allmänt vara "frihets-extremister". Men nyliberalerna inbillar sig att man skaffar sig frihet, genom att införa något som de kallar för "anarko-kapitalismen". Detta "något" är i allt väsentligt anarkismen. Nyliberalerna slänger bara in ordet "kapitalismen" där,  för att förvilla folk till att tro att det skulle finnas några individens rättigheter i deras version av anarkin.

Men det är endast kapitalismen, som kan säkerställa friheten. Anarkin utgör frihetens motsats.

Hur skulle anarkin kunna innebära frihet? Nyliberalerna påstår att anarkin är mera konsekvent än kapitalismen. De resonerar - "Om mindre statsmakt är bra, då måste väl *ingen* statsmakt alls vara bäst? Så låt oss avskaffa staten!" Men det är inte så att en *mindre* statsmakt är vad som är bra att ha, det är en *begränsad* statsmakt som är bra att ha. Vi behöver faktiskt en stat - men den skall göra rätt saker. Staten skall skydda oss mot våld, men den skall inte själv starta bruk av våld mot oss. Staten skall vara som en polisman, som skyddar oss mot sådana saker som stöld och mord, men den skall inte själv ägna sig åt att stjäla från oss, eller mörda oss. Staten bör helt enkelt inte förtrycka oss.

Men nyliberalerna inbillar sig att vilken stat som helst skulle vara en förtryckare. Varför? Därför att även en liberal rättstat, skulle hindra dem från att göra vadhelst de kände för att göra. En rationell människa förstår att frihet innebär att vara fri från angreppsvåld. Men nyliberalerna inbillar sig att frihet innebär att vara fri från hämningar. Om man inte är fri att slå ihjäl grannen, då är man inte fri, det är innebörden i nyliberalernas subjektivistiska frihetsbegrepp.

Så nyliberalerna pladdrar om att vi skall vara fria att välja mellan "konkurrerande regeringar". Med detta menar de att vem som helst skall få starta sin egen polisstyrka, och sin egen domstol, och sedan skall han erbjuda sina tjänster till resten av oss. Nyliberalerna pladdrar om en "marknad för frihet". De inser inte det uppenbara, att man inte kan ha en marknad förrän *efter* det att man har bannlyst angreppsvåldet, genom att etablera rätt sorts statsmakt. Det finns ju ingen frihet att köpa och sälja mitt i ett slagsmål.

Nyliberalernas falska frihetsbegrepp är subjektivistiskt. Nyliberalerna, i och med att de är subjektivister, menar att ingen kan säga vad som är objektivt rätt och fel. Att uttala moraliska domar överhuvudtaget, är enligt nyliberalerna, att vara "moralistisk" och "intolerant". Så enligt nyliberalerna skall man få göra vad helst man vill, bara man inte "initierar bruk av våld mot andra". Det är OK att knarka, att hora, att låta bli att arbeta o.s.v. Det finns inga objektiva moraliska normer, enligt nyliberalerna. Om du tror att jag överdriver - se då Peter Schwartz´ analys av nyliberalismen här -  http://www.aynrandbookstore2.com/prodinfo.asp?number=HS02I .

Och eftersom nyliberalerna förkastar förnuftet till förmån för subjektivismens nyckdyrkan, förmår de inte heller i förlängningen att ta avstånd ens från angreppsvåldet. Amerikanska nyliberaler har t.ex. offentligen tagit avstånd från idén att den amerikanska staten någonsin skall använda våld mot kommunistiska diktaturer och islamistiska terrorister. De amerikanska nyliberalerna kallar denna policy för "non-interventionism". Den policyn är förstås samma sak som renodlad pacifism.

Och det är logiskt. Principen att det alltid är fel att initiera bruk av våld, är ju en *moralisk* princip. Om nyliberalerna förkastar idén att det finns objektiva moraliska normer, då måste de i konsekvensens namn även förkasta idén att det finns något sätt att objektivt fastslå vad som utgör ett moraliskt förkastligt sätt att använda våld. Då är det "deuces wild" - d.v.s. att vad som helst går an. Somliga nyliberaler t.ex. kan inte se vad som är fel med pedofili. Det finns nyliberaler i USA som bildar opinion för att pedofili skall legaliseras (det fanns t.ex. åtminstone på 1980-talet en nyliberal organisation i USA som hette The Man-Boy Love Association, som lobbade för en legalisering av sex mellan mindre åriga pojkar och vuxna män). Nyliberalen ser en man antasta ett barn. Men var finns *våldet* frågar sig nyliberalen? Han kan inte förstå en sådan enkel sak som att ett barn inte kan samtycka till sex. Därför att nyliberalen förkastar förnuftet, och går efter sina känslor. Och barn har ju lika starka känslor som vuxna.

Men anarkin innebär som sagt inte frihet från våld. I en anarki släpps våldet fullständigt fritt. Varje enskild människa är nödsakad att ansluta sig till ett gäng, för att få ett skydd mot de andra gängen. Och eftersom nyliberalen, liksom alla anarkister, förkastar förnuftet och objektiviteten, är varje gäng otyglad. Det finns ingen objektiv författning, som begränsar de olika gängledarnas makt. Gängledarna är som små tyranner, som var och en får göra som de vill med medlemmarna av det egna gänget. Anarkin består av ett otal konkurrerande diktaturer. Varje gängs ledare är som en gangsterboss/diktator. Han härskar med nävens rätt. Var finns då friheten?

Friheten maximeras när någon håller angreppsvåldet i schack. Denna "någon" är i idealfallet en stat, vars makt begränsas av en objektiv författning. Författningen, som knäsätts genom bruk av förnuft och övertalning, slår fast vad staten får och inte får göra. I korthet får staten upprätthålla ett försvar, en polisstyrka och ett domstolsväsende. Försvaret skyddar medborgarna mot andra länder som eventuellt går till angrepp mot det fria landet. Polisen skyddar medborgarna mot brottslingar. Domstolarna löser tvister mellan medborgarna, så att de inte behöver slås med varandra när de inte lyckas komma överens.

Staten får inte göra någonting annat än detta. Den får inte kränka medborgarnas rätt att producera och handla med varandra, genom att införa ekonomiska regleringar. Den får inte kränka medborgarnas rätt att producera, sälja och köpa "sociala tjänster" som sjukvård och utbildning genom att skapa offentliga sjukhus och skolor. Den får inte kränka medborgarnas egendomsrätt genom att ta ut skatter (försvaret, polisen och domstolarna bör finansieras med frivilliga försäkringspremier, i stället för med tvångsmässiga skatter). Den får inte agera som medborgarnas förmyndare genom att förbjuda narkotikaförsäljning till vuxna. Den får inte kränka yttrandefriheten genom att subventionera tidningar, eller genom att förbjuda rasistiska yttringar. O.s.v. Det enda som inte är tillåtet i det fria samhället är angreppsvåld. Och förbudet mot angreppsvåld gäller även för staten, inte endast för medborgarna.

Så, du ser, det är kapitalismen, inte anarkin, som maximerar friheten. Sådana tänkare som Ayn Rand och John Locke förstod frihetens väsende. Nyliberaler som Murray Rothbard och Thomas Friedman fattade nada.

Henrik Unné (226 artiklar)

Anmäl

Trackback URL: http://www.newsmill.se/trackback/13905

3 kommentarer Logga in för att kommentera
I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.

Logiskt och klockrent som vanligt, synd att de flesta är för puckade för att förstå bara... :-(

Permalänk | Anmäl #1 Cissi, 2009-11-11, 18:57

Menar du inte Milton Friedmans son David Friedman?

Permalänk | Anmäl #2 Christopher Hellström, 2009-11-11, 19:06

Till Christopher Hellström: Ja, tack för rättelsen. Jag syftade på Milton Friedmans son, som är anarkist. Jag glömde att han hette David Friedman och inte Thomas Friedman.

Permalänk | Anmäl #3 Henrik Unné, 2009-11-15, 20:45