Global klimatuppgörelse kräver globalt teknik- och innovationsavtal!

Gemensamma resurser, som klimatet, utan klara äganderätter blir lätt överutnyttjade. De negativa konsekvenserna av ett sådant marknadsmisslyckande - överutnyttjandet - slår mot samtliga användare. Alla omfattas vi av hur och om klimatproblemen blir lösta.

Temperaturen bedöms genomsnittligt ha ökat med 0,7 grader Celsius under de senaste 100-150 åren. Om inte kraftfulla åtgärder vidtas för att reducera utsläppen pekar prognoserna på en fortsatt global uppvärmning med upp till 4-6 grader 2100 och potentiellt katastrofala effekter i särskilt de fattigare länderna: utbredning av öknar, stigande havsnivåer, klimatrelaterad migration, kamp om vatten och råvaror. Som jämförelse var temperaturförändringen mellan istiderna ca tre till fyra grader.

Hotet från den globala uppvärmningen är således i högsta grad reellt. I december 2009 träffas världens ledare i Köpenhamn för att komma överens om det ramverk som ska styra nationernas framtida åtagande för att reducera och på sikt stoppa uppvärmningen av atmosfären. Det finns en bred uppslutning kring synen att generella åtgärder med största omfattning - t ex en enhetlig koldioxidskatt eller handel med utsläppsrätter - är effektiva instrument för att minska de globala utsläppen. Dessvärre är oenigheten om hur kostnader för sådana globala åtgärder bör fördelas fortfarande mycket stor. Framgång i Köpenhamnsmötet är viktigt för att undvika förödande skadeverkningar för miljön och de globala livsbetingelserna som följd.

I rapporten Entreprenörskap och innovationer för hållbar utveckling, som idag lanseras av Entreprenörskapsforum, hävdas att det inte räcker med ett Kyoto2 för att hejda den globala uppvärmningen. Handel med utsläppsrättigheter och/eller en koldioxidskatt är visserligen en förutsättning för att en marknad ska etableras men förstärkningar behövs på såväl utbuds- som efterfrågesidan. En global satsning på teknisk utveckling och innovation måste vara en integrerad del i kampen mot en fortsatt global uppvärmning för att världen på sikt ska kunna frigöra sig från ett fossilberoende. Den relativt vaga ambition som framkom vid Europeiska Rådets möte i slutet av oktober måste konkretiseras i faktiska åtaganden vid Köpenhamnsmötet. Förhandlingarna skulle dessutom kunna underlättas om de kompletterades med satsningar på en global teknik- och innovationspolitik. På efterfrågesidan förutsätter förändrade konsumtionsmönster i särskilt industriländerna en relevant och trovärdig information kring miljöeffekterna. Några av de ekonomisk-politiska slutsatserna som lyfts fram i rapporten är följande:

Kostnadseffektiva åtgärder! En omställning mot en lågfossilekonomi kräver att stora satsningar under lång tid som sätts in där de gör störst nytta. Det gäller i första hand att minska utsläppen hos de största förorenarna globalt. Det kommande Köpenhamnsavtalet måste få maximal täckning som innefattar både "Kyoto-länderna" och länder med stora eller snabbt växande utsläpp som USA, Kina, Indien, Brasilien, Ryssland och Indonesien. Inom såväl EU som andra länder måste subventioner till högutsläppande sektorer snarast avvecklas. Den nationella politiken måste undvika insatser med låg miljönytta i förhållande till kostnaden, t ex bör etanolsubventioner ersättas med mer effektiva åtgärder.

Satsa globalt på teknisk utveckling och innovation! En väl genomtänkt global teknik- och innovationspolitik bör karaktäriseras av breda satsningar. Bygger politiken på en "picking the winners" strategi inom snävt avgränsade områden kan det bli mycket kostsam. Detta gäller särskilt i skeden då ny teknik fortfarande är under utveckling och de framtida tillämpningsmöjligheterna är oklara. En väl sammansatt politik som bygger på experiment, innovation och Schumpeterianska förnyelseprocesser kan däremot leda till att nya verksamheter baserade på ny teknik växer fram relativt snabbt.

Etablera globala forsknings- och utvecklingscentra! Breda satsningar måste kombineras med kritisk massa i de miljöer som ska utveckla ny kunskap på klimatområdet. Därför finns det skäl att stimulera globala forsknings- och utvecklingscentra som är specialiserade inom vissa områden, t ex lagring av koldioxid (CCS), regnskog och beskogning samt alternativa energitekniker. Dessa centra skulle i första hand förläggas till redan väletablerade kunskapsmiljöer inom sina respektive områden, men också till nya miljöer och spridas globalt. Den nationella teknik- och innovationspolitiken bör bygga på områden där länder tidigare visat sig ligga i framkant av den tekniska utvecklingen.

Auktionera ut utsläppsrättigheter! Auktion istället för administrativ fördelning skulle ge betydande intäkter. Auktioner speglar värdet på utsläppsrättigheter bättre och ger därmed en stabilare grund för en fungerande marknad. Lika viktigt är att utsläppstaken är så pass restriktiva att de miljömässigt relevanta målen uppnås. Taken bör sänkas successivt över tiden. Intäkterna från auktionering kan bl a användas för att finansiera globala satsningar på forsknings- och utvecklingscentra.

Både generella och selektiva policyinsatser krävs! Argumenten för att stärka och bredda generella åtgärder, som ökade satsningar på FoU, är uppenbara: osäkerhet om utfall och tillträde till marknader hämmar privata satsningar, ny kunskap kan spridas och bli allmänt tillgänglig. Även om osäkerhet kring de nya tekniker som utvecklas talar för teknikneutralitet, kan det finnas anledning till selektiva insatser, särskilt i det skede när ny teknik börjar få kommersiell potential. Demonstrations- och pilotprojekt kan bidra till inlärningseffekter som sänker kostnaderna och ökar möjligheterna till kommersialisering. Industrier som har särskilt negativa miljöeffekter bör vara föremål för riktade insatser - t ex cement, stål och viss basindustri. Det handlar därför om en bred arsenal av åtgärder där medlen får anpassas till uppställda mål.

Politiken måste präglas av långsiktighet! En trovärdig teknik- och innovationspolitik kräver tydlighet i de regelverk som gäller. Ökade resurser och stöd måste grundas i ett långsiktigt perspektiv. Förändringar i krav på produkters eller processers miljöpåverkande effekter bör tidigt deklareras och införas stegvis över en följd av år. Långsiktighet tar sig också uttryck i en framsynt samhällsplanering, t ex klimateffektiva investeringar i infrastruktur. Samtidigt måste satsningar kontinuerligt utvärderas, kunna avbrytas och misslyckanden accepteras. På kort sikt handlar det främst om att främja effektiviteten i nuvarande system och processer för att minska energianvändningen.

Ökad transparens och minskade sökkostnader! Sökkostnaderna kan vara betydande när det gäller information kring produkters och processers miljöpåverkan. För konsumenter tillkommer problemet med delvis motstridiga miljömärkningar. Det är viktigt att dessa tar hänsyn till produktens totala miljöeffekter. På produktionssidan måste subventioner avvecklas (flyg, fiske, jordbruk) liksom alla undantag från gällande regler (i regel särskilt energiintensiva industrier). Om subventioner på fossila bränslen, som idag finns i en rad länder, avvecklas skulle det reducera utsläppen med 30 procent nationellt och tio procent globalt.

Agera idag för att undvika stora kostnader för framtida generationer! Sammanfattningsvis anser vi det självklart att försiktighetsprincipen bör råda när det gäller klimatpolitiken - att avstå från insatser idag kan leda till mycket stora och irreversibla kostnader för framtida generationer. Vi som lever i de industrialiserade delarna av världen bär ett större ansvar för att klimatmålen ska nås. Detta ansvar hänger samman med att vi historiskt har stått för de största utsläppen, har betydligt större materiella resurser och större kapacitet att finansiera åtgärder för att stå emot klimatförändringens konsekvenser.

Kostnaderna för politisk passivitet är stigande över tiden. Enligt OECDs senaste rapport beräknas världens BNP öka med 250 procent mellan 2012 och 2050. Om åtgärder vidtas idag för att begränsa uppvärmning så att klimateffekterna blir hanterbara uppskattas det kosta en minskning i global BNP med fyra procent under samma period. Det motsvarar nästan exakt de samlade globala kreditförluster som finansmarknadskrisen gav upphov till - under två år! Det förefaller alltså väl värt för dagens beslutsfattare att ta kostnaden för att skapa ett långsiktigt hållbarare klimat för kommande generationer.

Pingbacks som länkar till denna artikeln

[...] Global klimatuppgörelse kräver globalt teknik- och innovationsavtal! Global klimatuppgörelse kräver globalt teknik- och innovationsavtal! [...] Blogg:Global klimatuppgörelse kräver globalt teknik- och innovatio, 2009-11-10, 15:28

[...] - Entreprenörskap och innovationer för hållbar utveckling (.pdf) - Policysammanfattning (.pdf) Läs debattartikeln » [...] Blogg:Köpenhamnsavtalet måste kompletteras med en global innovatio, 2009-11-10, 15:26

Trackback URL: http://www.newsmill.se/trackback/13903

10 kommentarer Logga in för att kommentera
I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.

Skulle bra gärna vilja läsa om de prognoser som talar för att 0,7 grader plus på 150 år ska bli 4-6 grader plus på 90 år.
Alla skrämselprognoser har ju än så länge dessutom slagit fel. Vi har inte fått fler stormar, temperaturen sjunker globalt och isen i Arktis växer till. Dessutom ovanligt mycket is i Antarktis.
Men tänk så bra det skulle bli för alla forskare och professorer på våra universitet...

Permalänk | Anmäl #3 Margit, 2009-11-10, 16:23

Schh Margit du gör våra klimatforskare och smhi anslagslösa om du avslöjar att det inte händer något spektakulärt med klimatet.

Permalänk | Anmäl #4 Robert W, 2009-11-10, 17:24

"...Det förefaller alltså väl värt för dagens beslutsfattare att ta kostnaden för att skapa ett långsiktigt hållbarare klimat för kommande generationer. ...

Pontus Braunerhjelm, Jessica Eriksson, m fl. - FATTAR Ni fortfarande ej att det är SOLEN som till ca 99 % BESTÄMMER klimatet på jorden Terras ytteryta ! Det visste ju min pappa John redan i början på förra seklet. Han var född 1875 och andades till 1955.

Så för Er egen skull framförallt - skärp Er kunskap om klimatfrågan - hälsar Josef B.

Permalänk | Anmäl #5 Josef Boberg, 2009-11-10, 20:27

Pontus m.fl, om ni på något sätt skulle vara trovärdiga, borde ni framskymta någon skepsis mot allt som sägs i klimatfrågan, men det finns inte ett spår av detta. Ni går rakt på med er kedjebrevsliknande alarmism om klimatutvecklingen. Vi kommer alltid att ha ett över tiden varierande klimat. Det finns inga som helst bevis för att mänsklig aktivitet skulle skapa en global uppvärmning av den dignitet som ni propagandistiskt och okritiskt sprider ut. Det är rent vansinne att försöka stuva om världens ekonomiska regioner i en fråga som endast är en hypotes. Är det ansvarsfullt att upprepa något som ingen vet om det finns någon sanning i? Konsekvenserna av ett handlande i blindo utan förståelse för orsak och verkan i den mycket komplexa klimatuvecklingen, är som man brukar uttrycka det, huvudlöst. Ni skriver ju under på sådant handlande utan några som helst frågetecken. Verkligen huvudlöst!!

Permalänk | Anmäl #6 Björn Boström, 2009-11-11, 15:30

Det pratas hela tiden om forskning hit och dit. Det forskas och forskas men världen förgiftas bara mer och mer. Våra plaster innehåller fortfarande ämnen som gör män femenina, aspartam och MSG är tillåtet. Vi prackas nu på GMO och fluor är fortfarande tillåtet gift. Vaccin innehåller kvicksilver vilket inte är bra för hälsan (Dock tror man att det är bra om man är en "voffare", vof.se). Fattar inte folk att det sker en mörkläggning av alternativa vetenskapen som inte stödjer den officiella riktningen storföretagen och våra korrupta politiker vill?

Permalänk | Anmäl #7 Leffe, 2009-11-14, 18:00

Epistemologi är det samma som kunskapsteori, det vill säga läran om vad man kan veta och hur man kan nå kunskap.

Två klassiska epistemologiska riktningar är rationalismen och empirismen.

Enligt rationalismen kan kunskap nås genom ren tankeverksamhet, enligt empirismen erhålls kunskap genom förnimmelser eller erfarenheter.

En tredje berömd uppfattning är Immanuel Kants kritiska idealism, som förenar synpunkter från de två ovannämnda riktningarna.

Även benämningarna objektivism, subjektivism, relativism, kontextualism och perspektivism kan stå som namn på kunskapsteoretiska uppfattningar.

Epistemologin hänger samman med uppfattningen om verkligheten, alltså med ontologin. En kunskapsteori som baserar sig på en realistisk uppfattning av verkligheten hävdar att studieobjektet i sig är källa till kunskap.

En epistemologi som utgår från en idealistisk ontologi hävdar att kunskapen finns att söka i subjektet.

En epistemologi som utgår från en postmodern relativistisk eller perspektivistisk ontologi hävdar att kunskapen är relationell, att den är invävd i ett föränderligt nätverk.

Kunskapen och sanningen finns enligt denna uppfattning inte att söka inom forskningsobjektet i sig, men inte heller hos iakttagaren.

Det vill säga keep on blogging in the free world!

/Buster

Permalänk | Anmäl #8 sandemar, 2009-12-29, 20:57

Epistemologi är det samma som kunskapsteori, det vill säga läran om vad man kan veta och hur man kan nå kunskap.

Två klassiska epistemologiska riktningar är rationalismen och empirismen.

Enligt rationalismen kan kunskap nås genom ren tankeverksamhet, enligt empirismen erhålls kunskap genom förnimmelser eller erfarenheter.

En tredje berömd uppfattning är Immanuel Kants kritiska idealism, som förenar synpunkter från de två ovannämnda riktningarna.

Även benämningarna objektivism, subjektivism, relativism, kontextualism och perspektivism kan stå som namn på kunskapsteoretiska uppfattningar.

Epistemologin hänger samman med uppfattningen om verkligheten, alltså med ontologin. En kunskapsteori som baserar sig på en realistisk uppfattning av verkligheten hävdar att studieobjektet i sig är källa till kunskap.

En epistemologi som utgår från en idealistisk ontologi hävdar att kunskapen finns att söka i subjektet.

En epistemologi som utgår från en postmodern relativistisk eller perspektivistisk ontologi hävdar att kunskapen är relationell, att den är invävd i ett föränderligt nätverk.

Kunskapen och sanningen finns enligt denna uppfattning inte att söka inom forskningsobjektet i sig, men inte heller hos iakttagaren.

Det vill säga keep on blogging in the free world!

/Buster

Permalänk | Anmäl #9 sandemar, 2009-12-29, 20:58

Jag håller med helt o hållet! tack för en intressant artikel!

Permalänk | Anmäl #10 Kristian Andersson, 2011-09-29, 14:23