Vilken roll spelar egentligen hyresrätten för arbetsmarknaden och för den reala och finansiella ekonomin? Skriv
Publicerad: 2009-11-10 13:11, Uppdaterad: 2011-11-02 17:11
Nyliberalerna anses allmänt vara "frihets-extremister". Men det är så långt från sanningen som man kan komma. Nyliberalerna är ännu mera extrema *motståndare* till friheten än vad kommunisterna och nazisterna är.
Jag är anhängare av friheten, Jag är därför inte nyliberal. Om du vill se vad jag tycker om friheten, ta en titt här - www.radikalen.se .
Alla svenskar, förutom oss objektivister, verkar vara överens om att nyliberalerna är "extremister för frihet". Kommunisterna, socialdemokraterna, socialliberalerna, moderaterna och inte minst nyliberalerna själva, de stämmer alla in i kören om att nyliberalerna är företrädare för en "extrem frihet". Men vi objektivister säger att detta är nys. Det är en av vår tids vandringshistorier, ungefär som historien om "den globala uppvärmningen".
Nyliberalerna är frihetens dödgrävare. Därför att nyliberalerna förespråkar väsentligen det system som innebär *minst* frihet från våld. Det systemet är *anarkin*. Nyliberalerna själva brukar kalla det för "anarko-kapitalismen", i syfte att insinuera att anarkin skulle innefatta respekt för individens rättigheter, och därmed frihet. Nyliberalerna säger öppet att de vill ha "anarko-kapitalismen", och inte kapitalismen. Men anarkin innebär ett allas krig mot alla. Det finns inga rättigheter, och det finns ingen frihet, i ett samhälle där olika gäng kämpar mot varandra för herravälde över största möjliga revir.
En anarki är ett samhälle där det inte finns en stat, som har ett monopol på det legala användandet av våld. I en anarki råder det "fri företagsamhet" inom våldsanvändningen. Var och en får försvara sig själv, eller ansluta sig till ett valfritt gäng, för att erhålla skydd mot våld. Så i en anarki finns det inte en stat, utan ett otal ministater. Och varje stat/gäng får agera efter sina egna regler. Det råder därför fullständigt godtycke i våldsanvändningen. Ingen enhetlig författning begränsar statens makt.
Ja, de nyliberala sofisterna säger förstås att i en anarki kommer frihetsvännerna att anta en frihetlig författning för sitt gäng, och sedan kommer de i kraft av sin överlägsna rationalitet att konkurrera ut de övriga gängen. Men om det är våldet, och inte en objektiv författnings regler om individens rättigheter, som avgör vem som vinner, då kommer de mest brutala att vinna ut över resten. Nyliberalerna kommer att tvingas bli lika brutala som kommunisterna, nazisterna och gangstrarna för att ha en chans att klara sig i inbördeskriget. Resultatet kommer inte att bli att de mest rationella vinner, utan i stället att alla går under i en orgie av våld.
Det finns många exempel på detta inom historien. Det rådde en anarki i Tyskland under det 30-åriga kriget på 1600-talet t.ex. Det fanns ingen stat som hade kontrollen över hela Tyskland. I stället härjades Tyskland av konkurrerande arméer, inklusive den svenska. Resultatet blev ett obeskrivligt lidande för befolkningen i Tyskland. De svalt, de slaktades, de utplundrades, de utsattes för grym tortyr o.s.v. Det var ett rent helvete under anarkins dagar i Tyskland.
Samma sak i Kina under 1920-talet. På 1920-talet hade ingen stat kontrollen över hela Kina. I stället fanns det ett otal krigsherrar, som var och en kontrollerade en del av landet. De krigade ständigt mot varandra. De kinesiska bönderna led på ett liknande sätt som tyskarna hade gjort under det 30-åriga kriget. Miljontals kineser svalt ihjäl, eller slogs ihjäl av krigsherrarna. Det var ett rent helvete under anarkins dagar i Kina.
Likaså var det ett rent helvete i Chicago under Förbudstiden i USA. Chicago var tack och lov inte en fullständig anarki då. Gangstrarna härjade inte fullständigt fritt. Det fanns en regering och en polis. Men Chicago-borna levde i skräck. Nästan varje vecka förekom mord, eftersom olika gangstergäng gjorde upp med varandra med hjälp av "Tommy-guns" (ungefär ett slags k-pistar). Och ofta kom oskyldiga förbipasserande i skottlinjen. Det var ett rent helvete i det halvanarkiska 1920-talets Chicago.
Andra exempel på helvetiska anarkier är somliga områden i Tredje världen under senare tid - t.ex. Somalia och f.d. Jugoslavien.
Nyliberalerna utgör således ett hot mot friheten. Men inte så mycket för att de har någon chans att åstadkomma en anarki. Det är ytterst osannolikt att svenskarna kommer att vara så dumma att de går på nyliberalernas idiotiska budskap. Men - det finns en risk för att nyliberalernas dumhet ger friheten ett skamfilat rykte. Om svenskarna får höra hela tiden att frihetens förverkligande ligger i anarkin - då finns det en risk för att de drar slutsatsen att friheten inget är att ha. Om frihet innebär att det blir fritt fram att göra vadhelst man känner för att göra - då kanske de drar slutsatsen att ofrihet är att föredra.
Och om svenskarna får tro att nyliberalerna, som dyrkar sina känslor och nyck, är frihetens företrädare, då kanske de vänder friheten ryggen. Jag skulle själv aldrig kunna känna någon respekt för en typ som sade t.ex. att det är OK att knarka (och jag har faktiskt hört en f.d. bekant, som var nyliberal, säga att det är OK att knarka, om man känner för det). Om jag fick för mig att frihetens företrädare godkände sådana irrationella saker som narkotikamissbruk, då skulle jag nog tappa suget att kämpa för friheten. (Missförstå mig inte - eftersom jag är motståndare till förmynderi anser jag att det inte borde finnas några lagar mot narkotika, men jag anser *inte* för den skull att det är OK att knarka - se min artikel här på Newsmill - "Legalisera narkotikan" http://www.newsmill.se/artikel/2009/08/27/legalisera-narkotikan ).
Redan idag använder socialisterna nyliberalerna för att skrämma bort svenskar från frihetens sak. Ordet "nyliberal" är, med rätta, ett skällsord. Socialister älskar att måla upp bilden av en nyliberal, som sägs vara en riktig frihetsvän, som gör vadhelst som faller honom in. Och som därför agerar självdestruktivt. Och det är sant att nyliberaler, qua nyliberaler, är självdestruktiva. En människa som går efter sina känslor, i stället för att gå efter sitt förnuft, kan inte leva ett bra liv i längden. Nyliberalerna är ett av socialisternas bästa vapen mot friheten.
Det allra värsta med nyliberalerna, är att de försöker snylta på objektivismen. Många, kanske de flesta nyliberaler, påstår att Ayn Rand, filosofen bakom objektivismen, är en av deras inspirationskällor. Men samtidigt som de uttrycker uppskattning och t.o.m. beundran för Ayn Rand, passar de samtidigt på att sparka henne på smalbenet. De gnäller om att Ayn Rand var "intolerant" och "moralistiskt" och "fanatiskt". Och de vidarebefordrar vandringshistorier om irrationella saker som Ayn Rand påstods ha gjort under sitt liv ( t.ex. har jag sett nyliberaler påstå att Ayn Rand var beroende av amfetaminer, men det var en skröna) Så nyliberalerna försöker nedvärdera Ayn Rand och objektivismen, samtidigt som de associerar sig själva med objektivismen. Varför är detta så allvarligt? Därför att det är objektivismen som presenterar det intellektuella grunden för friheten, utan vilken friheten inte kan vinna. Om objektivismens rykte solkas ner av nyliberalerna, riskerar friheten att gå förlorad på sikt.
Nyliberalerna är som "omvända alkemister. De tar objektivismens guld, och förvandlar det till bly. De tar argumenten som visar att friheten kräver kapitalismen, och förvanskar dessa argument för att få det att framstå som om friheten kräver anarkin. Och de tar Ayn Rands försvar för idén att frihetens grund är förnuftet, och förvanskar denna för att få det att framstå som om frihetens grund är subjektivismen. Nyliberalerna är frihetens dödgrävare. De är, som Ayn Rand uttryckte det - "höger-hippies".
För mera information om nyliberalerna, se denna skrift - http://www.aynrandbookstore2.com/prodinfo.asp?number=HS02I .

Nyliberalerna versus objektivisterna

Nyliberalerna är höger hippies

Kapitalismen är överlägsen nyliberalismen
Newsmill är det första sociala mediet i Sverige som spinner kring nyheter och debatt. Vi publicerar varje dag olika personer med exklusiv kunskap om dagens viktiga händelser. Om du har egna erfarenheter av de frågor vi tar upp kan du omedelbart medverka i debatten. Du kan kommentera och skriva egna inlägg som publiceras på hög nivå eller medverka genom din blogg.
Läs mer om Newsmill
Millningen är ett sätt att kommentera med känslor. Du väljer ett ord eller ett namn som du vill mäta i opinionen och läsarna kommenterar genom att välja en av fyra känslolägen som representeras av fyra färger. Rött är arg, blått är glad, grön nyfiken och gult är uttråkad. Resultatet visas direkt och rubriken på artikeln färgas med den färg som de flesta väljer.




6 kommentarer Logga in för att kommentera
I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.
Inte värt att kommentera egentligen men råkade ändå få detta under ögonen.
En totalt vansinnig artikel som försöker mha egendefinierade begrepp få allt att verka upp och ner.
Goddag yxskaft !
Till "40 år i svensk politik": Vad är det som är fel i min artikel? Att jag kritiserar anarkismen? Eller att jag försvarar friheten? Eller att jag påstår att kapitalismen är det sociala system som innebär frihet? Eller är det bara så att du känner ett blind hat mot oss objektivister?
Jag rekommenderar läsning av The Sociology of the Ayn Rand Cult
av Murray Rothbard.
http://www.lewrockwell.com/rothbard/rothbard23.html
mvh,
Gunnar
Henrik,
När du säger "nyliberalism" åsyftar du då det som generellt brukar kallas "libertarianism", eller menar du "klassisk liberalism"?
"Redan idag använder socialisterna nyliberalerna för att skrämma bort svenskar från frihetens sak. Ordet "nyliberal" är, med rätta, ett skällsord. "
När de flesta svenskar använder ordet nyliberalism menar de oftast inte libertarianism eller klassisk liberalism för den delen, utan verkar istället använda det som synonymt med privatisering, sänkt skatt och avreglering.
Till C.H.Hellström: För ca. 25-30 år sedan, i min ungdom, umgicks jag med svenska nyliberaler. Och jag såg att de var den svenska motsvarigheten till de som kallas för "libertarianer" i USA. Det innebär att de låtsas vara anhängare av frihet och kapitalismen, samtidigt som deras verkliga natur är att de är subjektivister och anarkister. De är med Ayn Rands ord "höger hippies".
Svenskarna är ytliga när de definierar "nyliberaler" efter vad dessa är *emot* (skatter, statligt ägande och regleringar. Det viktiga är vad nyliberalerna är *för*. Och det är anarkismen och det subjektivistiska nyck-dyrkandet.
Till Gunnar: Murray Rothbard var en fiende till Ayn Rand. Så man kan inte utgå ifrån att det han skrev om Ayn Rands filosofi objektivismen, och dess´ anhängare, har något med sanningen att göra.