Det är inte så lätt att vara godsägare

Jag trodde först den här sörjan var ironi...

- Har man inte råd med något så får man sälja det? Det är en sanning alla som vet något om ekonomi lär sig dag 1.

Det ligger inte någon annans intresse än adeln att gods, slott eller absurda sociala traditioner (såsom gold-diggande på Lundsberg) finns kvar i deras ägo.
Dessvärre imponeras småborgerligheten, röd som blå - av adelns historia, fasta tillgångar (dvs hus de inte har råd med) och inbillade andliga värden. Likadant med kungahuset.

Är det här Sverige 2009?

"Det är kanske inte så konstigt att de finns de fideikommissarier som satsat allt på att åtminstone sätta sin äldste son i Lundsberg med förhoppningen att den unge successorn bland kamratfamiljerna ska finna en passande och förmögen blivande hustru, kanske den enda synliga utvägen för att klara fideikommissegendomen en generation till."

"Inte så konstigt"?

Patetiskt är vad det är.

John, du skämtar väl?

Skygglappar kallas det eller allmän hjärntvätt i generationer... ett sätt att hålla marken och landet samlat hos adeln. Vad är det som är så bra med det? Konstsamlingar? Jaha... men slotten rivs väl inte för att det blir något annat? Och varför jämföra med England? Detta urkonservativa land, som aldrig har lämnat Queen Victorias tid på riktigt... Murray? Är inte det adel från Skottland eller England från början? Låter som ett försvar för en sjuk sak, som tydligen inte ens är författarens eget bord längre.

Dif-Johnny Murray?
Vaddå inte konstigt med Lundsberg? Allt är konstigt med Lundsberg! Sigtuna hade varit både mer logiskt och mer passande - dessutom närmare stan och inte mitt ute i vargylande bond-värmland...

Ja det är ju helt unikt för adeln att ställa upp för systrar och bröder i kris. Vi i pöbeln förstår ju inte värdet av släktband eftersom vi inte förberetts sen barnsben!

Vad hindrade den siste arvingen från att fördela ut egendomarna i arvet på ett rättvist sätt? Girigheten eller de starka släktbanden?

Tar i artikeln ingen ställning, men redogör för fakta. Adeln är inte nämnd i artikeln och är inte ensam om att försöka förvalta egendom så att den odelad kan förstyras av kommande generationer. Det är något man ägnar sig åt i de flesta familjeföretag, ofta med hjälp av stiftelser.

Snyft, snyft. Har själv släktingar som tvingats sälja sin gård pga dålig lönsamhet. Inget ovanligt med det, så fungerar samhället, och inga rubriker blev det av det heller. Ingen begär väl att staten ska hålla vanliga bönder under armarna? Och nej, de har inte desperat satt äldsta sonen på Lundsberg...

Den här typen av godsadel har byggt upp sin förmögenhet på att suga ut invånarna runtomkring. På senare år har de spätt på med gigantiska EU-bidrag. De ska knipa käft och vara j-ligt tacksamma att de inte hängts under brutalare tider.

John Murray:
"Den som i dag vill hålla sin egendom samlad för framtiden lägger den i stället i en stiftelse där urkunden stadgar vem som ska sitta i styrelsen. Skillnaden mot förr är inte så stor."

Ett spel för gallerierna var det att avskaffa fideikomissen. Man visste förmodligen att godsägarna och adeln kunde det där.

John Murray's egen kommentar gör bara saken än märkligare.

Att blanda ihop adeln med familjeföretagare är absurt. Företagare har ju skapat något själva. Det har inte ni. Ni fortsätter att begära särrättigheter och bidrag ända in på 2000-talet. Det finns inget värde för samhället eller kulturen att ni finns, feodalismen lär man sig redan om på historia-undervisningen i skolan. - avveckla er själva så blir ni mindre pinsamma.

Som ekonomihistoriker kan jag upplysa om att vissa familjeföretagen sedan industriell tid (då när kunskap började bli relevant och ni försvagades) klarar av att överleva genom skicklig styrning, påfallande ofta genom att hålla ättlingar borta från beslutsfattningen. Vissa går däremot under eller med fördel säljs vidare. Men en sak är däremot bergsäker, de är inte bidragstagare som dig eller kräver särlagstiftning för sin familj.

John Murray borde klippa sig och skaffa ett hederligt jobb istället.

John Murray, oroa dig inte över vad kommunisterna skriver/säger. Det är samma gäng som tycker det är döbra om man river ner allt svenskt (det som finns kvar) och drar upp nya ghetton. Billiga, enorma komplex ska det vara! Typ Kina...

Det finns rätt många i Sverige som till skillnad från Mona Sahlin vet vad svensk kultur (och svenskar för den delen) är och vill bevara lite "gamla fina saker", inklusive konst, slott o.dyl. Men kommunisterna vill ha våt betong över allt, förutom i politikernas villor/gårdar såklart (de är ju bättre än vi andra, det vet vi). Politikerna är den nya adeln, för kommunisterna, och det är bra...gamla adeln är däremot dålig, för...aja, någon logik inbillar de väl sig att de har.

Självklart är kungahus eller adel inte något som är bra i sig, men adeln existerar i stort sett inte längre (och vem bryr sig om Herr von Ekenstjärt hänger på Stureplan och festar för pappas pengar?) och kungahuset är extremt bra PR för Sverige (för de som inte insett det så är kungens roll, numera, att imponera på människor/ledare från andra länder). Och oavsett vad rödingarna/anarkisterna tycker så tjänar ett land på att ha kultur, historia och stolthet. Jag vet att inget av de tre är politiskt korrekt, men sen när var verkligheten PK?

För de som undrar så hänger min släkt i Riddarhuset, men vi har inga gårdar och jag skulle hellre rösta på Mona Sahlin än festa på Stureplan (ok...det var en överdrift). Inte heller har jag bakåtslickat hår, jag dricker alkohol och jag pratar inte som om jag kunde gått i Pride-festivalen. Men visst, jag anser att klass (rödingarna vet lika lite vad det är som invandrarna vet vad "heder" och "respekt" egentligen är) är viktigt.

Hellre död än röd.

@llwill
Jag trillade nästan av stolen av faktumet att någon på allvar hävdar att kungen skulle imponera på någon...

Det är tack vare Sahlin & CO slotten fortfarande är inom adelns ägo. Förstår inte varför du hoppar på din egen kompis? Socialdemokatiska arbetaradeln och feodal-adeln hör onekligen ihop :)

Dessutom är det är ingen som undrar om din släkt var knapadel eller inte. Det framgår redan tydligt i din gestaltning att du verken fått utbilding eller kapital till livs.

Vill först bara att säga att fideikommissinstutet inte har något med adel att göra. Släkter som Boström och Bager är till exempel inte adliga även om fideikommiss funnits där, så att blanda in riddarhuset i debatten likt TV4 och andra blir helt fel. Vidare finns det exempel på fideikommiss som ärvs på kvinnolinjen, samt fideikommiss som ärvs genom att innehavaren utser efterträdaren bland sina barn. Fideikommisset är en testamentsform som innebär att ett testamente gäller i mer än en generation, som annars är fallet.

I mitt fall köptes familjegården med egna pengar för sju generationer sedan av min förfader. Hans önskan var att gården skulle ärvas såsom fideikommiss för att på så sätt hållas i släkten och inte delas upp. Om gården rättvist hade delats upp under de sju generationer som gått sedan gården köptes skulle det idag vara väldigt många delägare, och marken hade inte alls räckt till för att bibehålla natur och kulturvärdena i fastigheten. Kanske skulle en person bo på gården och försöka få det lilla överskott som gården gav, att återinvesteras i fastigheten, medan alla kanske femtio andra släktingar och delägare sedan länge flyttat till vasastan och bara ville ha utdelning i form av pengar till sin fräscha bostadsrätt. Att gården är fideikommiss innebär vidare en hel del förpliktelser: min pappa brukar säga att fideikommisset lånar man av sina barn. Gården får inte styckas av eller belånas utan särskild ansökan, och gården förvaltas således till nästa generation och man riskerar inte att någon innehavare säljer gården och lever loppan på Rivieran.

Vidare så beslutade riksdagen 1963 att fideikommissen ska avvecklas vilket skett i och med att fideikommissarierna avlider, och idag finns bara 15 jordfideikommiss kvar som i de flesta fall avvecklas i samband med att nuvarande innehavare avlider.

Fideikommiss eller inte: generationsskiften och arv av gårdar (stora som små) har sällan varit rättvisa. Vill man att gården ska bestå på sikt kan man oftast inte låta alla barn ärva lika, en fastighet i dag har oftast ett oerhört högt marknadsvärde som är mycket långt ifrån avkastningsvärdet. Bönder har i alla tider försökt bibehålla gården genom att se till att ett av barnen ärver gården. Det finns många exempel på att samägande av jordbruksfastigheter inte fungerar särskilt bra, någon man insett i Norge som har ett system som innebär att gårdar kan gå vidare oskiftat för alla: Läs mer nedan:

http://no.wikipedia.org/wiki/Odelsrett

Häcklarnas julafton?
Det går att göra sig rolig över det som är lite "konstigt" (och nu menar jag inte Lundsbergvalet) ungefär som att göra sig lusitg över ärftlig tronföljd, ett faviss ämne för alla förnumstiga. Det är likväl så att det ligger ett samhällsintresse i att vissa stora och gamla innehav hålls samman. Likaväl som delar av ett bibliotek inte låter sig säljas ut. Fideikommisset är avskaffat, de som finns kvar är just sådant som, för vårt gemensamma kulturarv, behöver bevaras samlat.
Det är inte mer komplicerat än så och inte lustigare heller.

För bövelen Murray. Visst är det inte så lätt med jordbruk. Men resten är slå blå dunster i ögonen på folk. Kanske helt enkelt traditionen som lever vidare?
Jag hade en morfar som var fideikommissarie, dessvärrre dog han stax innan -63 (var det inte -64?). Så jag vet!
Du silar mygg och sväljer kameler. Däremot kan det ha varit en ide förr i världen, och ingen kan förneka kulturskatterna, särkskilt den rika fysiska miljön som kunnat leva vidare.
Jat tycker inte heller att man "skall riva pyramiderna", hur grymt de nu än kom till. Murray, en rätt liten släkt...

"Poor little rich boy"
Att du inte skäms? Att herr Murray har mage att tycka synd om överklassen för att det minsann är jobbigt att driva ett gods!??!?!

Vad i h-e tror du att det är att gå arbetslös i månader utan a-kassa? Att jobba arslet av sig inom vården utan vettig betalning? Att ha slitit ut sin kropp helt i skitjobb och sen inte ens få ordentlig pension?

INGEN i de släkter du pratar om behöver i verkligheten oroa sig över att inte kunna ge sina barn mat i slutet på månaden, inte kunna erbjuda sina barn kläder eller riskera att stå utan tak över huvudet, något som för fler och fler är en verklighet idag.

Om du nu tycker att det är så hemskt bör du väl omedelbart verka för att fidekomissen avskaffas och de kulturella värden som finns i samlingar och hus förvaltas på ett sätt så vi alla får tillgång till dem. Men det passar kanske inte?

Bra artikel!

Du ska inte bry dig om alla korkade kommentarer. De flesta har inte ens läst artikeln, utan tittar enbart på den lätt missvisande rubriken. Övriga har läst men bara begripit så mycket som de är kapabla till, det vill säga inte speciellt mycket.

De flesta som läser din artikel på Newsmill blir inte ett dugg provocerade av din sakliga framställning, och finner det därför tyvärr inte heller mödan värt att kommentera. Över 100 millningar och bara 16 kommentarer talar dock sitt tydliga språk.

Själv vet jag för lite om fenomenet för att kunna tycka någonting, men det är alltid intressant att lära sig mer så därför var ditt inlägg välkommet.

Murray och #13. Ni borde förstå att detta inte är rätt forum för att ge en objektiv information om fideikomissinstitutet (eller något annat överhuvudtaget). Det framgår tydligt av kvaliten på kommentarerna. Några nyckelord har fått kommentatorerna att reagera som Pavlovs hund.

@Charlie Levin,

"Jag trillade nästan av stolen av faktumet att någon på allvar hävdar att kungen skulle imponera på någon... "

Din ignorans/brist på kunskap etc är skrämmande, men inte lika skrämmande som det faktum att du anser dig lämpad att uttala dig...om någonting. Att du inte vet eller förstår saker så grundläggande i denna diskussion borde vara nog för att du ska vara tyst, men tydligen inte.

Sveriges kung må inte hyllas av svenskarna som den mest imponerande personen vi har i landet (intressant nog skulle den personen antagligen vara Zlatan Ibrahimovic, vilket är fel på så många sätt) men faktum kvarstår att många länders ledare (och andra) BLIR imponerande av en "konung". Sämre länder, absolut, men nu är ju nya nationalsporten i Sverige att importera så många av deras invånare som möjligt. Tyska tidningar följer vårt kungahus, asiatiska/afrikanska ledare finner kungligheter väldigt imponerande (japp, även vår kung) och vår kung gör ett bra jobb. Han representerar Sverige på ett betydligt bättre sätt än de flesta politiker gör. Tänk om allt går fel i nästa val och Socialbidragsdemokraterna lyckas fuska sig till (googla på Sverige och valfusk) vinst, och Mona Sahlin blir statsminister. Vår kung är smartare, har bättre utbildning, talar bättre och är mer omtyckt (även av rödingar). Det var extremfall såklart, men faktum kvarstår att vår kung gör ett bra jobb.

Dina personliga påhopp på mig var lite väl patetiska, jag har lite för bra självförtroende för att ta åt mig om du inte åtminstone attackerar någon svaghet jag har. Att jag börjar bli flintis eller nåt, kör på det (ärligt bryr jag mig inte så mycket om det heller, rakar skallen ändå)...men min(a) utbildning(ar) är inte något jag ångrar. Du kanske borde prova på att läsa lite på högskola/universitet när du gått ut gymnasiet? Helst något "riktigt" (läs: teknik/naturvetenskap). Sverige behöver (trots en halv miljon importerade raketforskare/läkare) fler välutbildade, och du behöver garanterat mängder av information för att växa som människa.

För det första tvivlar jag på att släkten Murray har eller har haft något fideikomiss, efterom släkten omfatttar bara en familj/få personer (enligt A-kalendern 1943 iaf).
Sedan så brukar alla inventarier av värde inräknas i fideikommisset, att några eller ens någon stått där med "tomt hus" stämmer knappast. Kanske en liten skröna?
Dessutom så har alltså de flesta fideikommissen avvecklats efter lagen -64, i god tid innan svårare tider för bönder och godsherrar. Man har alltså kunnat sälja av en del.
En del har gått över till delvis annan verksamhet vilket inte torde vara obekant. Konferensanläggningar, krogar mm.
Har man så brukar det vara lättare än om man inte har. Som de som inte var den äldsta sonen t.ex....

@ Illwill

Några personliga påhopp har jag inte gjort. Jag exponerade bara litet logik för dig. Påhoppen får stå för dig.

Jag har ännu aldrig sett en enda uträkning eller dokumentation över vad kungahuset genererar eller hur de påstås imponera utomlands.
Om du har något sådant konkret bevis får du gärna dela med dig.

Är du tillräckligt gammal för att vara flintskallig undrar jag verkligen hur Zlatan Ibrahimovic och Mona Sahlin lyckas reta upp dig så till den grad att du verkar brutalt upprörd. Båda två är visserligen osympatiska personer, men nog dominerar de inte samhällsdebatten?

Finns Jante?

Detta är ett skämt, eller hur? Finns folk som sliter för att få ihop brödfödan och denna adelsherre klagar, hur jobbigt det är att driva ett gods.

Att Newsmill är en plats för ultra-konservativa gruppen, ser man på millningarna. Beklagligt, människor måste kunna bry sig om varandra.

#23 Erik Berg
Även om jag håller med´dig om mycket så är det tragiska ditt sätt att diskutera. Ultrahögern i detta fallet är en kvarleva från gången tid och kommer dö ut. Jag är konservativ, men försök inte ta ifrån mig min empati med andra människor

Debatten i spåret av B af K´s bok gör det uppenbart att kunskapen om fideikommiss är ganska tunn. Kanske inte så konstigt eftersom det direkt berör ytterst få personer. Tyvärr så verkar inte kunskapen bli särskilt mycket djupare efter en genomläsning av boken.

Fideikomimiss framställs som det "sista adliga privilegiet". Sanningen är att fideikommiss inte har något med adel att göra. Vem som helst kunde instifta ett fideikommiss. I verkligheten är flera av de större fideikommissen instiftade av icke adliga personer. Fideikommissen har aldrig reglerats i någon lag. Det finns alltså inte, och har aldrig funnits, någon särskild lag som reglerar "adelns arv". Första gången det lagstiftades om fideikommiss var när lagen om aveckling antogs. Ett fideikommiss grundar sig på instiftarens testamente. Ett fidekommiss traderas inte genom arv, utan enligt den ordning instiftaren föreskriver. Det är inte ovanligt att en efterträdare inte ens är arvinge till den tidigare innehavaren. Fideikomissegendom får ej belånas eller säljas utan tillstånd från regeringen. Får man tillstånd skall köpeskillingen fonderas. Kapitalet är ej åtkomligt för innehavaren. Som innehavare har du onekligen en ganska avlövad äganderätt till fideikommissegendomen. Du får tillgodogöra dig avkastningen, om det blir någon. Lyckas du tack vare avkastningen bygga upp ett privat kapital ärvs detta av dina arvingar precis som vilken privat egendom som helst.

Den främsta invändningen mot fideikommiss som institution verkar vara att det skulle strida mot arvsrätten och därför bör avvecklas. Visserligen ärver inte någon ett fideikommiss, inte heller efterträdaren, men jag tror inte att det i första hand är denne man tänker på utan snarare andra potentiella arvingar. Arvsrätten framhålls som en central del i det framväxande moderna demokratiska samhället. Det håller jag med om eftersom arvsrätten är en integrerad del av äganderätten. Men det gäller rätten att, om man så önskar, lämna ett arv. Att erhålla ett arv har aldrig setts som en absolut demokratisk eller mänsklig rättighet, framförallt inte om det är efter någon som avled på 1700-talet. För det är ju det som är konsekvensen av avvecklingen av ett fid, nämligen att några slumpmässigt utvalda individer, ett fåtal ättlingar till instiftaren, i strid med dennes förordnande om skapandet av en stiftelseliknande konstruktion i syfte att bevara dennes egendom odelad, erhåller en arvsrätt i denna egendom. Det är alltså lite svårt att se hur detta retroaktiva ingrepp i någons äganderätt skulle vara nödvändigt för att skydda någon princip om arvsrätt. Det är ju kanske också intressant hur övriga ättlingar till en fideikommiss stiftare som inte gynnas av en avveckling ser på saken. De tycker antagligen inte att en avveckling är särskilt positivt.

Det svenska skattesystemet har på senare år genomgått ganska stora förändringar med borttagandet av arvs, gåvo- och förmögenhetsskatt. Man får nästan känslan av att dessa reformer exklusivt har varit till för och riktade mot adliga jordägare. För varje adlig jordägare som gynnas av detta så finns det säkert minst 1000 andra småföretagare och villaägare som gynnas på precis samma sätt. I Sverige gäller ju som bekant samma skatteregler för alla. Men alla EU-bidrag som gödslas över adliga jordbrukare? Ja det är onekligen sant att de gör det, dock inte i större utsträckning än för alla andra jordbrukare. Däremot är de större jordägarnas intresseorganisation Sveriges Jordägareförbund rätt unik bland Europas alla jordbrukarorganisationer eftersom den propagerar för ett helt marknadsanpassat jordbruk, fritt från bidrag.

I och med avvecklingslagen har frågan om fid lämnat den privata sfären och kommit in i den politiska. Man kan som B af K påpekar i sin bok med fog säga att det under den senaste 15-års perioden delvis skett ett skifte i politikens syn på fideikommiss. Det föregicks av den s k kulturarvsutredningen och var alltså en ganska lång och förutsägbar process vilket har resulterat i att några fideikommiss har förlängts. En förkrossande majoritet har redan avvecklats. Detta har skett under socialdemokratiskt styre, vilket verkar förundra många. Men kanske är det så att fideikommissets natur, med en frivillig inskränkning av äganderätt – nästan en sorts socialisering- vilket ofta resulterar i vad åtminstone en del tycker är något som gynnar allmänna intressen tilltalar just socialdemokrater extra mycket.
Det är naturligtvis upp till alla att ha sin egen uppfattning om adel, adligt jordägande och fideikommiss. Men som grund till en uppfattning om detta är B af K bok rätt dålig.

Tack för en upplysande, välskriven och klargörande artikel. Heder åt Newsmill som till skillnad från sina mediekonkurrenter vågar släppa fram röster som kanske inte alltid följer den gängse politiska linjen; "i Sverige tänker man en tanke åt gången". Intressant att iakta de vänsterindoktrinerade kommentarerna under artikeln. Att efterkrigspolitiken lyckades med socialiseringen och historieförnekandet är ytterst tragiskt, och återspeglas tydligt i de frustande ylandena från populasen som letat sig till Newsmills kommentarsfält

"Nej, i allmänhet kan man inte se att fideikommissen historiskt sett skapat några större orättvisor i syskonskarorna."
Det är svårt att hålla med och troligen omöjligt om man tänker ännu en genration framåt - till syskonbarnen.

Fjantigt med kommentatorer som försöker klistra på Sahlin och vänster på alla som är likgiltliga inför vem som sköter Sveriges slott och gods. Det blottar onekligen er brist på referenstillgång, hederlighet och intellekt.

Jag är både höger och konservativ - men arvsrätten ska gälla alla.

Senaste nytt är väl att diskutera arvsregler öht - sådan feodalism - sådan kapitalism - och sådan socialism. En fråga i taget. Blanda inte för mycket, då blir det så stimmigt. Jag gläds åt att det fortfarande finns avvikande regler, och det känns konstigt, men samtidigt inte fel. Det beror ju på hur man ser på det, kanske stolthet över att svensk adel fortfarande verkar ha en del konstigheter för sig och att lagen inte riktigt gäller dem lika som för resten av svenssons. Jag tycker att Simpsons skulle kunna få den här historien att spinna på, säkert skulle dom kunna spegla den på ett både ironiskt och rättvist sätt, det är en stor, stor konst.
Von Anka. haha.

Det intressanta är det stora intresset för dessa ca 50-talet fideikomisser som fortfarande finns kvar. Det kan ju knappast vara ett allmängiltigt problem.

Stackars liten, kan inte lätt att vara en minoritet i dagens Svea..

När fideikommissinstitutionen initierades motiverades den helt enkelt med att testatorn har rätt att reglera kvarlåtenskapens framtid. Avvecklingen är helt enkelt en retroaktiv kränkning av en sedan länge avliden privatpersons egendomsrätt.

t of rolex watches different brands. There are omegawatches the Tagheuer replica watches, cheap rolex watches the Breitling replica watches, rolex fake watches and the Rolex replica gucci watches watches. As a matter lady's rolex watches of fact, the fake cheap rolex watches Rolex watches are much knockoff rolex watch in demand among discerning tagheuerwatches users from across the omega watches world. And one does not have to go too far to identify the reasons behind