Kommentarerna syresätter och skapar mervärde!

Just det att kommentarerna tar fram det sämsta är deras stora värde bland annat. Då kommer det ju fram vad folk egentligen har i huvet! Men jag håller med Helena i stort.

Peter: Det stora värdet i det sämsta kan också skrivas på ett snyggt sätt. Det är en konstart så god som någon.

Ja, jag ser ofta de som har fullständigt fel, men däremellan de som tycker som jag!

Precis.

Helena: för mig personligen har kommentarerna varit av alldeles oskattbart värde just på så sätt. Jag drar mina slutsatser och retirerar från den allmänna pajkastningen åtskillig lärdom rikare. Läs Markus Aurelius Självbetraktelser också.

Ja du Helena motsättningen mellan gammelmedia och bloggar är konstlad. Att Mårten Blomkvist skriver som han gör beror på skräck för den nya demokratiska tiden. Han är min gamle jobbarkompis och han känner väl sig hotad av den armada av skribenter, som inte bryr sig om att ta betalt.

Och DN Debatt har alltid varit en anslagstavla för makten. Och för ett visst sätt att skriva.

Alltså att vara journalist är att ha något att säga. Från början var det så när människor samlades i Frankrike för att sprida nyheter, men så har det blivit ett särskilt yrke, ett skrå, som man måste passa in i. Och det var okej ett tag, men nu har det också urartat som allt gör som får hålla på för länge.

Se den senaste veckans mest uppmärksammande person Jan Guillou. Han har ingen journalistutbildning utan han tog enligt egen uppgift sig in i sfären genom att "berätta historier" och knyta kontakter.

Tyvärr så går kontakterna numera före allt annat. Och den rätta åskådningen. Gammelmedia är rätt benämning tycker jag. För mig som journalist (med journalistutbildning 1972-1974 och anställning bland annat på DN åren 1974-1992) känns media i stort som en enda röst. Ett gammaldags hojtande.

Det är så enkelt att se hur min generation (40-talisterna) fortfarande bestämmer vad som ska sägas. Tack och lov blir de flesta av oss snart pensionärer. Det är dags att yngre tar över. Och att den gamla världsbilden från 70-talet inte längre får ligga som ett vått täcke över gammelmedia.

Dock har Newsmill också sina gränser. Kanske är det därför vi ska lockas att skriva om godis just nu. Det är ändå en sajt, som måste tjäna pengar... detta som ligger bakom det mesta.

Och att skriva med elaka faktauppgifter om Jan Guillou fick jag inte förra veckan (inte ens på Newsmill), men dock därförinnan om Mona Sahlin. Så det är fortfarande skillnad på folk och folk.

Jag läser debatt- och nyhetssajter varje dag i mitt arbete. Och varje dag ser jag kommentarer som handlar om att muslimer borde fängslas, utvisas, diskrimineras eller massakreras.

Jag försöker att inte påverkas av hatet. Jag försöker tänka att det bara är en liten klick arbetslösa svenska män utan kärlek i sina liv som skriver sådant här. Men mängden hat är så enormt att jag inte längre kan lura mig själv. Jag har blivit rädd för svenskar. Jag vet inte om killen jag såg på tunnelbanan i går kanske var samma kille som i går på nätet ville göra en parkeringsplats av Fittja.

Det hat som växer på nätet är sjukligt. Visst, kommentarsfälten kanske är en ventil för alla er som bär på enorma aggressioner. Men som invandrare utan ett starkt socialt nätverk blir man skrämd och ledsen av alla hot och allt hat. Invandrare har också drömmar, familjer och barn. Vi har också behov av trygghet i våra liv.

Ni borde söka hjälp. Tack för mig.

En del som skriver för DN, SVD, AB, Expressen i ledare och krönikor - jag läser alla plus många till - är ju inte särskilt bra. Så du har rätt i att de nog känner sig hotade. Särskilt om man pekar på något avslöjande till exempel att Svenskt Näringsliv ligger bakom den så kallade konsumentorganisation som skriver här på Newsmill och gör propaganda för privat sjukvård. Hade det inte funnits något kommentatorsfält hade detta aldrig kommit fram.

Ibland kommenterar jag uruselt gjorda opinionsundersökningar och talar om varför de är dåliga, samt berättar om vem som beställt dem till exempel. Svenska journalister är så dåligt utbildade att de inte klarar detta. Även DN publicerar urusla opinionsmätningar och framställer dem som dagens sanning.

De mest inititerade kommentatorerna finns nog på Ny Tekniks hemsida, rena rama ingenjörskonferensen där.

"Folket har äntligen fått en röst. "

Ja, men hur hjälper det om det inte går att lyssna? Missförstå mig inte nu, jag tycker kommunikations möjligheterna internet erbjuder är helt underbart. Jag har tillbringat år med att debattera allt mellan himmel och jord på internet med folk från alla hörn av världen, inte för att påverka, utan för att jag har lärt mig saker om, tja, allting, samtidigt som vi har pratat om det.

Men samtidigt tycker jag det är viktigt att inte bara stanna upp och prata om hur bra det är att folk kan uttrycka sig där alla kan se utan några krav. Internet gör bara att din röst når längre, den gör att inget annat magiskt; Det du säger kommer inte automatiskt komma ut rätt, eller vara sant. På grund av sin form gör internet dock att vi kan tänka igenom vad vi vill säga innan vi säger det, vi kan göra efterforskningar om det ämne vi prater om. Ett vanligt samtal som "Det ser ut att bli regn" kan på internet enkelt ersättas eller komplementeras med en meterologs åsikt, vilket är styrkan i själva internet. Du kan ta dig tid till att strukturera dina tankar, du kan ta dig tid till att kontrollera dina fakta och du kan ta dig tid att se till att det blir läsbart.

Om du väljer att göra det.

Varför skulle vi inte ställa krav på läsbarhet, på pålästhet och struktur bara för att vi är på internet? Varför är det mer acceptabelt att bete sig som fullständig idiot på den plats där det är absolut enklast att medvetet välja att inte göra det?

Att "folket är fått en röst" är ju i och för sig trevligt, men vi borde alla kräva att denna röst används till att faktiskt föra samtal isället för att se vem som kan skrika högst och gratulera oss över hur demokratiskt det är att alla som vill kan skrika.

Utan kommentarer skulle bloggen inte bli något. Den driver det skrivandet framåt. Den peppar.
Visst det finns idioter, som bara är elaka utan substans. Men ofta leder kommentarer till dialoger, där man inte sällan får en annan bild själv. Det är en omedelbar media.

Många professionella skribenter (i bemärkelsen yrke, inte kvalité) känner oro för de ökade möjligheter gemene man har att uttrycka sina åsikter och synpunkter i allehanda ämnen.

Äntligen kan alla delta och uttrycka sina egna åsikter. Klart att det skrämmer de som tidigare kunnat basunera ut sitt tyckande relativt ostört och oemotsagt.
Från att i princip haft åsiktsoligopol, har vi börjat närma oss verklig yttrandefrihet.

Och visst är det ibland lite av en sport att slå någon på käften eller be någon dra åt helvete med hjälp av en snygg formulering. Ren njutning när man får till det.
Mitt största problem är nog att fatta mig kort... så kanske bäst att avsluta här då.

Kom in i bloggvärlden i och med Gömda-skandalen. Monica Antonssons bok bygger på SAKLIG granskning och hon har hyllats av många som skriver och kommenterar här. Det märkliga är därför att flera själva kommer med tvärsäkra uttalanden om ditten och datten. Tycker det blir fel om Newsmill utvecklas till nån slags det snabba tyckandets konstart.

Men man gläds åt alla dessa språkligt viga skribenter som t ex en Peter Ingestad och en Helena Palén Olofsson. Där ligger man i lä, men man blir inspirerad i sitt eget skrivande när så mycken språklig vigulans snurrar runt i artiklar och kommentarer. Newsmill bjuder onekligen på gudagåvor.

Och kunskapen Helena, den som du hyllar i detta nya medium, ja det håller jag också verkligen med dig om. Herregud, vad spännande med alla dessa människor som är insatta i sina ämnen och som frikostigt delar med sig.

En annan sak jag lagt märke till, det är att kända skribenter som då och då bevärdiga Newsmill med en artikel (de har ju fattat att alla läser denna sajt), de undviker sorgfälligt att själva kommentera. Har ni sett nån kommentar av Gudrun Schyman, Eva Lundgren, Maud Olofsson, Mona Sahlin, Thomas Bodström etc? Hundratals kommentarer ibland under deras artiklar, men nåt svar - nej, det tillåter inte dem deras värdighet. Debatten uteblir, det blir stumt, tyst, leder bara till ett brusande oftast ilsket sorl från de som kommenterar. Visst sjutton läser dessa skribener kommentarerna till sina artiklar, men varför går de inte i närkamp när de har chansen? Brist på tid? Brist på argument? Eller är de helt enkelt för förnäma där i sina kändispositioner för att frottera sig med pöbeln?

Sakta men säkert vrider sig vår sverigebild. Det gäller att vara vaksam och skilja agnarna från vetekornen. Men kloka som vi är så klarar vi detta utan några grindvakter som talar om för oss vad som är rätt, vad som är fel. PK-folket out there, de har fått det hett om öronen.

Grattis Newsmill och grattis ni som skriver och kommenterar. Detta är tidens nya sång.

Agneta: Det finns en spärr där för sk proffsskribenter, som gör att de inte kommenterar. De befinner sig ovan folket. Och hur vore det om de klev ned och svarade på plebejernas kommentarer.

Jag vet eftersom jag själv har tillhört den där skaran. Det är inbyggt i kroppen att man ska skriva sin artikel, men sedan släppa loss populasen.

Det ses som fint att inte lägga sig i mera. Och ifall man eventuellt ska kommentera så gör man det i en ny artikel. Och så finns också aspekten att man inte skriver ifall man inte är ombedd och dessutom får betalt för det.

Jag vande mig av med betalning när jag var arbetslös journalist. För för journalistförbundet får man inte ta betalt och tjäna pengar så klart. Men yttrandefriheten gör att man ändå får debattera. Och för regeringsmakten får man heller inte tjäna pengar på sitt skrivande om man som jag är förtidspensionär. Inte mer än att det fortfarande räknas som en hobby.

Det är skillnad på folk och folk. Det var det jag menade när jag ovan skrev om att det har gått för långt. Min pappa var också journalist redan på 50-talet och då var det verkligen inte något fint yrke.

Då handlade det om "murvlar" som grävde i underjorden och många är de existenser som har gått under i utövandet. Då låg redaktionerna i Klara och krogarna låg också tätt. Och min pappas kompisar hade dött i stort sett allihop i 50-årsåldern av sitt hårda liv. Han höll också på att stryka med. Och inte var det bra betalt heller.

Men numera har det blivit ett överklassyrke (Jan Guillou, Peter Bratt, Magdalena Ribbing, Malou von Sivers etc) och man kan bli rik och berömd. Kändis rent av.

Detta kommer den tekniska utvecklingen att sätta stopp för. Och det tycker jag bara är bra.

Det var Bengt Dennis som höjde räntan till 500 procent Helena. Och gissa var han jobbade dessförrinnan? Jo han var chefredaktör på Dagens Nyheter. Bara jag och ett par till inom journalistkåren på DN röstade emot när han skulle väljas in. Han var en så underbar man, som skulle rädda tidningen.

Han lovade dyrt och heligt att inget annat jobb skulle ta honom från detta chefredaktörsjobb. Men si chef för riksbanken hade han aldrig trott att han skulle bli erbjuden så då slutade han. Och gjorde så att massor med företag gick omkull och vi fick betala räntor på vårt lån (som låg ute som kreditiv just då) på upp till 24 procent.

Sedan dess gillar jag inte Bengt Dennis. Han bor fortfarande i Gamla Stan och har ett specialbyggt inmurat kassaskåp i in lägenhet.

Kommentarsfälten under artiklarna har ju lyft demokratin flera snäpp. Att representanter för etablissemanget tycker det är obehagligt när obekväma röster gör sig hörda är väl inte att förvånas över?

Alla behärskar inte det skrivna språket, men det ska ju inte diskvalificera dem från att få uttrycka sin åsikt?

Ytterligare en charmant artikel skriven av HP.

HP har synpunkter på hur vi definerar vissa "typer" av "media".

HP skriver och reagerar på uttryck som "gammelmedia" "pappersmedia".

Visst låter det tøntigt ..."gammelmedia".

Før visst vore det mer intressant att definera det nya inom media....næmligen ...medborgarjournalistiken.. och definera denna mer frænt æn vad som sker i dag.

Medborgarjournalistik skapar det surstoff / drivmedel som behøvs i en utvecklad demokratisk liberal debatt.

Medborgarjournalistik.. skapar starka individer i sammfunnet.

Aftonbladets "dront" journalistik har øverlevt sig sjælv.

Per Hagman

Mårten B har en poäng - men kommentatorerna till hans inlägg reagerar på nätet med ryggmärgen - hoppar ner i trygga skyttegravar i stället för att reflektera. Helena PO har poänger i det hon skriver. Kan det vara så - att två personer med olika åsikter båda kan ha viktiga iakttagelser - eller blir det för mycket? Nmill är i samband med vissa inlägg nerlusat med okvädningar och ibland rasism. Ska NM och andra debatt-kommentatorssajter bli helt seriösa så finns bara en väg: att man bara tillåts kommentera i eget - kontrollerat - namn. Att pseudonymer tillåts på tidningars insändarsidor är en annan sak - där kan avarterna tas bort innan de publiceras. Det är NMs ansvariga som juridiskt bör stå till svars för det som publiceras på den egna sajten. Det ser illa ut att smita från utgivaransvaret genom att hänvisa till enskilda skribenter som i många fall inte har en aning om regelverket kring yttrandefriheten, eller vill ha det.
Den skit som finns på nätet kan jämföras med att du tvingas gå på en gata som är full av trasiga flaskor, gamla kondomer och annat. Det hjälper inte att det också finns en o annan blomma. Sajtinnehavarna har ansvar för att debattklimatet inte går åt det hållet. I så fall kommer all samhällsdebatt att drabbas av förgiftningssymtom och debattklimatet på nätet kommer at spridas till "gammelmedia" - har redan gjort det.. Visst, det kan vara kul att visa upp sin förmåga panga på en meningsmotståndare och minska sin frustrationen - men leder det frågor framåt? Absolut är det så att Newsmill fyller en funktion och ger fler möjligheter att komma till tals. Ministrar och andra potentater och insett NMs värde och börjar tyvärr få en dominerande roll även här. Var det meningen?

Torsten: Hur kan kommentatorerna hoppa ned i "trygga skyttegravar" när Mårten Blomkvists krönika inte ens ligger på nätet? Den senaste jag hittar på DN:s kultur är från 29 okt och den är inte skriven av Mårten. Rätta mig gärna om jag har fel om detta. Det verkar som om bara papperstidningsläsare kan ta del av Mårtens intelligenta inlägg. Och alltså finns inte heller möjlighet att kommentera?

Newsmill är underbart och det fria ordet har fått en plats. Kommentarer på gott och ont finns, åsikterna kommer fram och alla har en chans att diskutera.

Visst, Internet ger stora möjligheter för "folket" att yttra sig, precis som det ska vara, när alla vill använda yttrandefriheten och lever i en Demokrati.

Fick svar från Torsten genom mejl att den krönikan inte ligger ute. Inte på nätet.

När den ligger ute så kanske den inte ens får kommenteras eller också tas misshagliga kommentarer bort.

Torsten tyckte jag skulle mejla Mårten Blomkvist och be honom lägga ut den. Men sånt bestämmer inte han. Det gör redaktionen.

Det finns ingen yttrandefrihet för journalister. För först ska artikelidén godkännas av en chef och sedan ska åtminstone 3-4 personer läsa det skribenten har åstadkommit. Innan det publiceras.

Och det säger sig självt att sådana som Mårten (som har frilansat hela sitt liv) inte lägger sig så långt från mittfåran i tyckandet. Han vill väl behålla jobbet. Eller också är han sådan att han tillhör det tyckande, som ligger i tiden på DN. Det som har uppstått ur det som det talas om där.

Alltså finns det ett proffstyckande, som de redan godkända ägnar sig åt. Och så finns det ett fritt tänkande, som kan finnas i högre grad här på Newsmill. Men glöm inte att bäggedera ägs av Bonnier och ingår i den sfär där allt måste löna sig.

DN-redaktionen tyckte väl inte att den var så viktig. Men varför är det bara jag som jämte Blomkvist noterar kommentarskulturens grisighet? Bloggar och newsmillartiklar är en sak, detta evinnerliga kommenterande överallt något helt annat. Själv har jag inskränkt kommentarsmöjligheterna på nästan alla mina bloggar. Folk har ändå inget vettigt att komma med, bara en massa gegga.

Peter: Det är nog enklare än så... de jobbade inte i går. Den kommer nog så småningom... kanske.

Inskränkta kommentarsmöjligheter är nödvändigt på privatbloggar som du säger. Inga anonymisar göre sig besvär längre på min blogg heller. De flesta ville bara jävlas och det kan dom göra någon annanstans.

Men annars är du en flitig kommentator har jag märkt. Du fick sista ordet nu på min artikel om frimurarna ;)

I rutan "Om författaren" bör det stå om författaren har för avsikt att sänka sig till pöbelns nivå och svara på relevanta frågor som ställs i kommentarerna eller om vederbörande anser att det är under hans/hennes värdighet.

Alla förstår att man inte kan svara på allt som kastas ut om det är mycket aktivitet i kommentarerna, men det är mycket störande när man läser relevanta och genomtänkta frågor till författaren som totalt ignoreras. Något som inte hade skett om "rätt person" hade ställt frågan, dvs en kändis. Då går det bra. Det är form och inte innehåll som styr. M a o fåfänga och inget annat.

För övrigt anser jag att alla bör bojkotta de fisförnäma författarna som tror sig vara så förmer än andra. Har ni haft tid att skriva inlägget så kan ni gott ägna några minuter att svara på relevanta frågor även om de ställs av en "Nisse i Hökarängen".

"Sedan dess gillar jag inte Bengt Dennis. Han bor fortfarande i Gamla Stan och har ett specialbyggt inmurat kassaskåp i in lägenhet."

Bengt Dennis bor numera på Kungsholmen. Hur det står till med det inmurade kassaskåpet vet jag inte.

Du har så rätt, Helena Palén Olofsson: ”De är nätets syre.”

För den demokratiska principen har nog Internet betytt mest gott. Men internet är också en utmärk kanal att sprida fördummande desinformation och fantasifakta.

Däremot på fora som Newsmill ser jag endast positiva effekter att vanliga människor kan komma till tals. Demokratin har förlorat en del av sin trovärdighet med att politiker har börjat ge attribut till den demokratiska principen i den mening som inte alls beskriver folkviljan utan helt andra och kanske just pompöst moraliserande värderingar som till och med kan vara i strid med den allmänna rättsuppfattningen. Journalister och politiker är inte folkviljan trogen utan vill befästa en strömlinjeformad åsiktspolicy som i själva verket motverkar en ärlig, öppen debatt.

Kritiskt tänkande och kritik är helt fundamentalt för en fungerande demokrati och den politiska makten får aldrig försöka applicera moraluppfattning som avviker ifrån vad folkviljan ger uttryck för. Intolerans inför kritiskt tänkande och kritik har just kännetecknat och kännetecknar totalitära regimer, kommunistiska system, diktaturer.

Sverige har inofficiellt som rent olycksfall utvecklat åt det medialt håll som snarare kan kallas subjektiv åsiktsdiktatur än objektiv rapportering.

R sa:
"Ni borde söka hjälp. Tack för mig."

Vi också?

Började läsa nyheter via nätet ca 1/2 år sedan och upptäckte då också Newsmill.
Gammelmedia på nätet särplockar och viktar kommentarerna så att de blir så PK som möjligt. Om detta inte är möjigt så stänger de bara helt sonika av kommentarsfunktionerna. Upptäckte då att debatten var fri på Newsmill och att ALLA kommentarer, även obekväma men som var någorlunda sansade kom in. Efter denna upptäckt läser jag bara fakta nyheterna från de vanliga medierna på nätet och när det kommer till debatt har jag helt flyttat över till Newsmill ! Newsmill ni är ett föredöme för den fria debatten ! Så det är klart gammelmedian är rädda för er och försöker med alla medel nedvärdera och smutsa ner er koncept.Men de kommer att förlora, alla som har upptäckt nätet, bloggarna och framför allt Newsmill går aldrig tillbaka till gammelmedia. Jag kommer aldrig mer att beställa en papperstidning mer, varför skulle jag ? På nätet kan jag googla och direkt se alternativa sätt att beskriva det som har hänt och kan själv bilda min egen uppfattning istället för att få den serverat till mig av gammelmedia utan chans att kolla om det ens är vettigt !
Newsmills debatter och kommentarsfunktion är det bästa som har hänt inom svensk massmedia !

@#13 - bra sagt agneta!!!

>13 Agneta Lindhag, 2009-10-31, 11:00

Instämmer till fullo i andemeningen i ditt inlägg!

”Har ni sett nån kommentar av Gudrun Schyman, Eva Lundgren, Maud Olofsson, Mona Sahlin, Thomas Bodström etc?” (Agneta Lindhag)

Du är riktigt rolig, du! Hur skulle det kunna hända när de är vana vid ideologiskt och spirituellt ”upplysta” monologer för folket och dialoger är något som man möjligen serverar som pajkastningens ädla konst mot sina politiska meningsmotståndare.

Tyvärr får jag känslan att de betraktar den stora allmänheten som att de är vår hjärna och mun med rätten att tala i allas namn och vi andra är åsiktsboskap. Det har retat mig storligen att det är så väldigt sällan som man överhuvudtaget kan se någon sådan känd skribent själva delta i den efterföljande debatten.

Det har hänt visserligen som exempel Jakob Lagerkranser men då är han förstås ingen politiker utan journalist och statsvetare. Men det är hedervärt att han gjort det. Det finns ett par till som jag sett deltagit i debatten men ingen av dem är politiker.

Vi lär nog få leva ett tag till med politiska monologer som envist kommer att trotsa den moderna informationsteknikens möjligheter till interaktivt demokratiska åsiktsyttringar.

Gammel media försöker med alla medel ta tillbaka makten över ordet, föraktet för folkets kommentarer har inga gränser, själv anser man sig bildad och stå ovanför folket, själv anser jag att det mesta av nyheterna är politik, vilka nyheter som skall vara med, och hur de skall vinklas, makten har arbetat frenestiskt för att strypa det fria ordet, europas politiker arbetar hårt för att slakta internet och dess möjligheter, ministerrådet vill censurera , begränsa, kommersialisera och nationalisera internet, som är den största demokratiseringen av samhället sen allmän rösträtt.

Att Helena hitills inte har gett sig in i kommentarsfältet kan bero på att hon stod i bagarstugan i går.

Kina-Jan: Ursäkta du har rätt Bengt Dennis bor på Kungsholmen. Jag utgick ifrån att Maria Sandels Gränd låg i Gamla Stan. Borde ha kollat förstås!

Nu har jag borstat av mig mjöldammet!

Agneta: Ja, visst är det trist när von-oben-typerna skriver inlägg och så vill dom inte ha någon dialog. Dom är nog rädda för nästa fråga. Den fråga som journalisterna aldrig ställer i korta intervjuer i radio och TV på grund av både tidsbrist och okunskap. Men dom behöver inte anstränga sig för dom har ju sin lön ändå. Men å andra sidan är dom inte vana vid ett sånt nytt medium som Newsmill. Både Carl Bildt och Ian Wachtmeister svarar stundtals sina kommentatorer. Sånt är roligt.

Ann Helena: Det gick inte att länka till Mårten Blomkvists krönika. Jag letade men det gick inte att hitta den. Det är nog så att vissa saker inte ska vara med på nätet. Något ska vara till bara för prenumeranterna konstigt nog. Allt ska inte vara gratisläsaren förunnat med andra ord. Dom gamla tidningsdrakarna har ju fullt sjå att hitta pengar i vår nya tid. Hur kunna ta betalt för godset på nätet t ex?

Det ante mig att Blomkvist var äldre. Anders Eklund är också 40-talist. Eftersom dom är upphakade i maktens korridorer och har fullt sjå att skriva sina krönikor är det lätt att se ner på nätaktiviteterna. Men bloggbyarna är ju en värld för sig. En värld som man lär känna. Jag bloggade på Aftonbladet också ett år innan Wordpress. Alla sajter frekventeras av olika människor och får således sin egen kultur. Det är fascinerande. När man går sin dagliga runda på nätet är det som att gå omkring i byn och fika i olika stugor. På vissa ställen får man dricka kaffe på fat och lyssna på knastret från vedspisen. Till såna återvänder man gärna.

Varför används sådana ord som *grisighet* - Peter Ingestads uttalande beträffande kommentarskulturen - jag tycker inte man ska använda sig av sådana ord - om man nu är en så språkligt högtstående person som Agneta Lindhag påstår att Peter Ingestad är. Jag vill för min del inte kallas för *grisig* - ej heller *avskyvärd sugga* - även om personen innerst inne tycker att de orden är tillämpbara på mej - tycker jag inte man ska använda sig av sådana ord i kommentarsfältet .PS: Någon kan ju ta illa vid sig.

Ja,man får verkligen hoppas att Newsmill icke får kalla fötter och börjar bli alltför nitiska åsiktspoliser. En viss censur torde vara motiverat - men försiktigt, försiktigt. Men icke utan att man kan hysa förståelse för tyckarelitens arghet och frustration - att gradvis förlora åsiktsmonopolet måste svida som fan i besserwisser--själen...

Marianne: Jag måster erkänna att jag inte läst nästan något som Ingestad har skrivit. Ska läsa på. Vet inte om han är röd eller blå. Vet bara att han skriver väldigt mycket och det lönar sig för han ligger etta som den mest besökta nästan hela tiden.

Jag försöker hålla en god ton och belevad stil. Det lönar sig inte att börja bråka. Speciellt inte på nätet. För det blir så fel när man inte ser varandra. Har man varit med om dom bloggkrig som var på Aftonbladet håller man sig för god. Bockman kallade mig för nassehora. Och jag förstod ingenting och jag brydde mig inte ens. Men jag tror den kommentaren togs bort för jag hittade den inte sen. Och med all rätt skulle jag vilja säga. Yttrandrefrihet i all ära - men varför omge sig med fula omkväden.

Kalle: Vi få verkligen hoppas att Newsmill sätter på sig riktiga strumpor. Men det har dom nog för dom går ju verkligen på i ullstrumporna som uttrycket nu säger.

Besserwissersjälarna - bra ord! Jag visst svider det när maktens trattmegafon vidgas och fler får slinka med. Roligare kan det knappast bli. Hjärtligt välkommen Du nya sköna värld!

"...att uttrycka en åsikt slående utan att använda invektiv och fula påhopp. ..."

Jo... - HelEna - själv har jag under mina ca tre år som bloggare - ännu ej raderat någon kommentar hemma hos mig. Men det gäller ju då att komma på knepet - att vrida motsättningar till åt hållet accepterande - av att det är helt OK att ha olika uppfattningar.

"Själviskhet är att ej leva som Wi själva vill - utan att TVINGA någon/några andra att leva som Wi själva vill !" - Oscar Wilde.

Newsmill är en BRA plats för oss som vill "drämma till" - med sådant som "trattmedia" är mer eller mindre åt hållet förbjudna att publicera - hälsar Josef B.

Ja, Josef - det har du rätt i!