Vilken roll spelar egentligen hyresrätten för arbetsmarknaden och för den reala och finansiella ekonomin? Skriv
Publicerad: 2009-10-08 16:10, Uppdaterad: 2009-10-09 07:10
Idag skriver Arbetsförmedlingens generaldirektör Angeles Bermudez-Svankvist och analyschefen Clas Olsson om ungdomsarbetslösheten och statistiken, med hjälp av ganska vaga ord framställer de situationen som bättre för ungdomar än vad siffrorna visar, om man bara räknar på ett annat sätt. De hävdar att unga har lättare att få arbete än andra arbetslösa, att de klarar krisen bättre. Så trevligt, då har ju Arbetsförmedlingen gjort ett bra jobb, inte sant? Men vad ligger bakom de här siffrorna de vrider fram? De ljuger inte såklart. Det är snarare fråga om en statistisk sanning, något som låter bättre än det är.
Jag har läst arbetsmarknadsekonomi på univeristetet och deltog i en specialgrupp som undersökte just ungdomsarbetslöshet (2005). Det var då vi fick reda på att vi redovisar en något förskönad statistik som inte är jämförbar med övriga EU. Jag har därefter följt debatten kring detta och försökt hålla mig statistiskt uppdaterad. Det är en otroligt viktig fråga anser jag och den kommer nog bli den viktigaste inom valrörelsen nästa år. Jag är dessutom själv arbetslös och även om jag inte är en ungdom så blir jag inte så lite irriterad på attityden att det är de arbetslösas fel att de inte finns jobb. Att dom är lata och om de bara får en coach eller minskad A-kassa så får dom jobb. Visst finns det jobb, det finns mängder av sådana där man 10t/v ska försöka pracka på folk olika saker på stan. Telefonförsäljning av naturmedel med tveksam verkan och annat välbetalt och tryggt. Att ta ett sådant jobb är vad Arbetsförmedlingens välbetalda generaldirektör kallar "att klara krisen".
Vi kan ju börja med att klargöra det här med studenterna och arbetslösheten. Under Perssons tid beräknade man detta på ett annat sätt än övriga EU, jag skulle tro att man försökte sopa en del av de unga arbetslösa under mattan genom att skapa en stor mängd nya studieplatser och inte räkna de heltidsstudenter som söker och kan ta arbete som arbetslösa. Många som egentligen ville jobba började helt enkelt studera istället och det blir självklart billigare om de lever på studielån som de ska betala åter än om de bara får bidrag. För att få vår arbetslöshet jämförbar med övriga EU:s så ändrades detta under 2007. Det är inte alla studenter som räknas som arbetslösa, bara de som är heltidsstuderande som söker och kan ta arbete.
De siffror man får fram baseras dels på dem som är inskrivna som arbetssökande på Arbetsförmedlingen och dels på intervjuer av 22 000 personer. Just den här delen (arbetslösa heltidsstudenter) har de flesta raderna i tabellen (maj 2009, SCB) prickad istället för med siffror. Det innebär att de siffrorna haft för dålig statistisk kvalitet för att kunna redovisas. Av detta kan man anta att även de siffror som redovisas befinner sig på gränsen. Detta kan exempelvis hända om man får in för få svar.
Jag skulle gissa att ganska få heltidsstudenter även är inskrivna på Arbetsförmedlingen även om de söker arbete, denna siffra har jag inte lyckats finna. Om någon skulle fråga en student i en telefonundersökning skulle de kanske däremot säga att de söker och kan ta arbete. Hur dessa två grupper fördelas har jag inte fått fram, jag förmodar att de viktas, ju högre andel som baseras på Arbetsförmedlingen, desto lägre siffror i arbetslöshet och tvärtom. Problemet med detta är att även de studenter som söker extraarbete inräknas här, det räcker med 1 tim/vecka för att räknas, det gör dessa siffror något missvisande och i detta håller jag med debattinlägget i DN. Men det gör även att vår statistik blir jämförbar med övriga EU och det är ju bra. Det är i den statistiken som vår ungdomsarbetslöshet tillhör de högsta i EU. I maj 2009 hade vi 25.9% arbetslöshet för åldersgruppen 15-24, inom EU är bara Spanien, Lettland, Litauen och Irland värre (Eurostat).
Arbetsförmedlingens välbetalda generaldirektör och analyschef hävdar nästan nöjt att ungdomarna klarar krisen bäst. För att räknas till arbetskraften, den som inte är arbetslös så räcker det med ett arbete på 1 tim/vecka. Att ungdomar är mer benägna att ta dessa arbeten beror till viss del på att de inte har någon annan inkomst, de tar arbete på callcenters enbart på provision eller timanställningar "ring och spring" i butiker och annat som en familjeförsörjare med lån och större utgifter ogärna tar, men den senare gruppen har ofta A-kassa att leva på. De tar inte jobb som ger mindre än A-kassan, det vore personligen oekonomiskt. Att hävda att ungdomar klarar krisen bäst är en sanning med modifikation. Det beror ju på att de tar arbeten vuxna inte har råd att ta, hur de mår är en annan sak. Många unga tvingas bo kvar hemma, om de nu hade kunnat hitta en lägenhet är det tveksamt om de skulle godkänts som boende för de har en osäker inkomst (timanställd duger inte). Att flytta hemifrån, köpa bil eller lägenhet och kanske skaffa barn skjuts på framtiden för den här generationen. Vore jag ung och läste deras debattartikel skulle jag bli förbannad.
De föreslår i en del att man bör räkna bort studenterna och relatera arbetslösheten till befolkningen istället för till arbetskraften. Syftet med detta är naturligtvis att då blir siffran lägre. Men är det verkligen rimligt att man ska räkna med hela befolkningen? Vi har en demografisk fördelning som gör att vi har en stor andel pensionärer, vi har även en stor andel som är utanför arbetskraften av andra skäl, Ej i arbetskraften omfattar:"-personer som varken är sysselsatta eller arbetslösa. Gruppen omfattar bl.a. studerande utan arbete (dock ej heltidsstuderande som söker och kan ta arbete), pensionärer, hemarbetande, värnpliktiga eller långvarigt sjuka utan arbete. Deltagare i de arbetsmarknadspolitiska program som räknas som studier, t.ex. arbetspraktik och arbetsmarknadsutbildning ingår också i gruppen." (citat från Statistiska Centralbyråns hemsida). Att den här gruppen är stor i Sverige gör ju att arbetslösa unga skulle framstå som en liten del om man skulle relatera arbetslösheten till befolkningen istället för dem i arbetskraften och jag förstår inte att man från Arbetsförmedlingens sida har mage att svänga sig med den här sortens statististiska förslag. Den metoden skulle ju göra att exempelvis Irland, som har en stor andel av befolkningen i arbetför ålder skulle få siffror som framställer deras ungdomsarbetslöshet som mycket, mycket högre än vår, fast det bara skiljer 1.2% enligt dagens mätmetod.
Debattskribenterna har en poäng i att de vill att statistiken för ungdomsarbetslösheten bör beräknas på annat sätt, det är ju inte bra om något ser hopplöst ut. Men det är heller inte bra om statistiken förskönar verkligheten. Kanske kunde man få statistiken mer korrekt om man ändrade frågeställningen för arbetslösa studenter: "Heltidsstuderande som söker och kan ta ett arbete och ifall de fick ett skulle avsluta studierna." Då skulle ju alla studenter som bara söker extraarbete försvinna ur gruppen arbetslösa.
Men det är väl närmast en fråga för vår arbetsmarknadsminister Sven-Otto Littorin.
Arbetslöshet löser man bäst genom att på något sätt locka arbetsgivare att anställa.Minskade arbetsgivarvgifter, mindre byråkrati, en översikt av LAS, skatteförändringar etc. Det blir inte fler jobb av att man ändrar de statistiska mätmetoderna, av att man sänker A-kassan, inte heller av att man anställer jobbcoacher (förutom för just dem), inte av att man ökar studieplatser eller fixar fram praktikplatser oavsett vad de får för nytt fint namn. Morötter till arbetsgivarna istället för piska på de arbetslösa eller stoppa undan dem någonstans, det är mitt tips till arbetsmarknadsministern.
Ungdomsarbetslösheten - är den extremt hög eller kan statistiken ifrågasättas?

Hellre ett jobb än en två kronor billigare McDonalds-burgare

Prognoschef: Ungdomsarbetslösheten ligger på 6,6 procent

Internet gör arbetslösheten onödig


25 gånger vanligare att unga ger upp i Sverige jämfört med OECD

Replik två: Även studenters arbetslöshet ska tas på allvar

”Den förlorade generationen” är heltidsstudenter som söker helgjobb

Replik: Fel att kalla ungdomsarbetslösheten för myt

Myten om den höga ungdomsarbetslösheten

Lägre lön för unga är värt att pröva

Attacker mot ungas löner löser inte arbetslösheten

Löfvens utspel en attack mot unga

Debatten om säljyrket präglas av förutfattade meningar

Politikerna blundar för de lediga jobb som redan finns

Unga arbetslösa riskerar problem långt in i framtiden

Så kan tiotusentals arbetslösa få ett jobb

Vänsterpartierna vill göra det dubbelt så dyrt att anställa unga

Arbetslöshetens recept: Alliansen.

Ungdomsskatten blir verklighet vid ett maktskifte

CUF har konkreta förslag, SSU har ingenting


Dramatisk ökning av långtidsarbetslösheten bland unga i Stockholm

Lägre ingångslöner ger fler jobb åt unga

Rätten till arbetslöshetsersättning


Sifferexercisen förödande för ungdomsarbetslösheten
Debatten om ungdomsarbetslöshet behöver fler perspektiv
Alla behövs, jobbcoacher skapar inga nya jobb

Ungdomsarbetslösheten är en klassfråga

Skapa en arbetsmarknadens frizon för ungdomar under 25 år

Varje elev är en unik människa!

Dålig skola viktig orsak till hög ungdomsarbetslöshet

Utse en nationell samordnare för bekämpning av ungdomsarbetslöshet och utanförskap

Problemet är inte LAS, utan arbetsgivarna

Arbetslivet och skolan måste ha tätare samarbete

Tung socialdemokrat: Sahlin måste våga utmana facket om LAS
Newsmill är det första sociala mediet i Sverige som spinner kring nyheter och debatt. Vi publicerar varje dag olika personer med exklusiv kunskap om dagens viktiga händelser. Om du har egna erfarenheter av de frågor vi tar upp kan du omedelbart medverka i debatten. Du kan kommentera och skriva egna inlägg som publiceras på hög nivå eller medverka genom din blogg.
Läs mer om Newsmill
Millningen är ett sätt att kommentera med känslor. Du väljer ett ord eller ett namn som du vill mäta i opinionen och läsarna kommenterar genom att välja en av fyra känslolägen som representeras av fyra färger. Rött är arg, blått är glad, grön nyfiken och gult är uttråkad. Resultatet visas direkt och rubriken på artikeln färgas med den färg som de flesta väljer.




1 kommentarer Logga in för att kommentera
I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.
Enligt SCB:s tabeller så är 19,6% arbetslösa i maj -09 i åldern 15-24, så märkligt, på Eurostat är de 25,9%. Av dessa är 11,4% heltidsstudenter som söker arbete och kan ta ett. Det är ju nästan hälften. Men betyder det att det inte finns problem för unga? Om så många studerar för att det inte finns annan utväg (även om en del kanske bara söker extrajobb). Det märkliga är ju ändå främst att SCB:s siffror inte stämmer överens med siffrorna på Eurostat, under samma period. Tanken med att ändra mätmetoderna var ju att det skulle göra oss jämförbara med övriga länder i EU. Nu redovisar tydligen SCB andra siffror än Eurostat, lägre såklart.
Jag blir djupt oroad, Vad har vi för stat?
Det här går inte att förklara bort med statistik, det är lögn. Det måste vara det, hur sannolikt är det att SCB enligt samma beräkningsmodeller kommit fram till helt andra siffror? Då behöver man även ställa sig frågan hur sanningsenliga siffrorna om studenterna är? Siffror man redovisar inom EU ser man fasen till att vara korrekta, men inom landet verkar man tro att ingen ger sig in i det, läser och ifrågasätter.
Jag vill säga att SCB ljuger om siffror för arbetslösheten på sin hemsida här i Sverige, annars hade de lämnat samma siffra till Eurostat. Den siffra som finns om hur många som är heltidsstudenter, söker och kan ta jobb är troligen högst osäker därmed. Just den siffran används politiskt, för att hävda att ungdomsarbetslösheten inte är ett så stort problem.
I detta skäms jag för Sverige. Djupt och innerligt. Etik och någon form av moral verkar vara helt oväsentligt för många politiker, bara man får röster.
Det verkar existera statistiska tveksamheter när det handlar om ungdomsarbetslöshet. Men för fasen, se till att lösa problemet istället för att låta någon förklara bort det med statistik. Det är ju inte direkt så att man blir glad om någon välbetald person på arbetsförnedringen hävdar att man har lätt att klara krisen, trots att man sökt mängder med jobb.
Ja. Arbetsförnedringen. Av detta debattinlägg så befäste de detta namn.