Socialförsäkringarna

Henrik D. Ragnevi om Socialförsäkringarna

Regeringen har tittat åt fel håll

Publicerad: 2009-09-21 19:09, Uppdaterad: 2011-11-02 17:11

En del människor kan ha svårt att erkänna sina misstag och hittar istället på nya bortförklaringar. Till denna skara kan Christina Husmark Pehrsson numer sälla sig, som istället för att erkänna sitt misstag och återinföra den tidsbegränsade sjukersättningen för långtidssjukskrivna, istället har presenterat sin nya bortförklaring och vill få in dessa människor i någon form av arbetsmarknadspolitisk åtgärd.

15 kommentarer
Bokmärk & dela artikelnTipsa om artikeln vie e-post
Facebook
Twitter
dela
skriv ut
Facebook
Twitter

Om författaren

Henrik D. Ragnevi är 31 år och ordförande för Attention i Göteborg och Suppleant i förbundsstyrelsen, Attention är en intresseorganisation som vänder sig till både anhöriga, yrkesverksamma och personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Dit räknas bl a ADHD, ADD, Asperger, Tourettes syndrom samt OCD- och ODD-problematik. Attention i Göteborg är en av 43 lokalföreningar.

Attention är en av fjorton medlemsorganisationerna inom NSPH, Nationell Samverkan för Psykisk Hälsa och är ett nationellt nätverk för de organisationer som arbetar med frågor som berör psykisk ohälsa. NSPHiG är det lokala nätverket i Göteborg och som idag har tretton medlemsorganisationer.

De flesta av de insatser som presenterat är i mångt och mycket faktiskt väldigt likt det som erbjuds idag, fast med den största skillnaden att personen ska få sin ersättning i form av A-kassa med upp till 680 kronor per dag istället för sjukersättning.
Det låter fint på pappret men eftersom långtidssjukskrivna inte är berättigad till någon A-kassa och när samtidigt möjligheten att söka bostadstillägg försvinner, betyder det i verkligheten att inkomstnivån istället hamnar under existensminimum.

Redan innan de nya reglerna hastades genom försökte flera brukarorganisationer påpeka de brister som de nya reglerna innebar, men intresset från regeringen var svalt. Inte ens när nätverket Resurs överlämnade över 103.000 namnunderskrifter i protest mot de nya sjukförsäkringsreglerna verkar det ens rubba Socialförsäkringsministerns inställning.
Den osäkerhet som regeländringarna fört med sig har redan inneburit att många med psykisk ohälsa har blivit sjukare, och inte lär de känna sig tryggare efter att denna reform presenterats. Många av våra medlemmar lever på grundnivån i aktivitetsersättningen eller den tillfälliga sjukersättningen och lever ständigt på marginalen, med den psykiska press som det innebär.
Vad ökade läkemedelskostnader och ett högre tryck på psykiatrin eller socialtjänsten kommer att kosta samhället vill jag inte ens försöka uppskatta, men Sverige har faktiskt inte råd med sådana här kontraproduktiva ”besparingar”. Trots Christina Husmark Pehrssons tal om satsningar på rehabilitering och regeringens återkommande löften om större satsningar på psykiatrin har dessa extra insatser i praktiken inte synts mycket av.

En viktig anledning till att människor blir sjukskrivna och inte kommer tillbaks beror på att arbetsmarknaden inte fungerar, både kraven och tempot har ökat och i takt med detta har acceptansen för hur avvikande en person får vara minskat. Det spelar ingen roll vad en person har för arbetsförmåga om det inte finns någon arbetsgivare som vill anställa den som inte kan prestera på hundra procent.
Bland de psykologer och psykiatriker som gör neuropsykiatriska utredningar och som Attention har varit i kontakt med står ungefär sjuttio procent av dem som genomgår utredning i vuxen ålder utanför arbetsmarknaden. Lika dystra siffror visar Statistiska Centralbyrån över gruppen med psykiska funktionsnedsättningar där 62 procent befinner sig utanför arbetsmarknaden.

Regeringen har tittat åt fel håll och inte gått till botten med det verkliga problemet. Det är inte de sjukskrivna som behöver rehabiliteras - det är arbetsmarknaden. Att utförsäkra människor bryter inte regeringens så ofta påtalade metaforiska utanförskap. Det leder istället till att människor bokstavligen riskerar att hamna på gatan. Det enda sättet att förändra attityder gentemot människor med psykisk ohälsa, psykiska eller neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, är att denna grupp också finns ute på arbetsmarknaden, med samma villkor, avtal och löner som andra anställda.

Regeringens försök med ”nyfriskjobb” var en fin tanke, liksom andra lika misslyckade reformer för att sysselsätta långtidssjukskrivna, men som inte fungerat eftersom inget reellt har gjorts för att ändra den rådande strukturen på arbetsmarknaden.

Fram till dess borde människor med funktionsnedsättningar eller nedsatt arbetsförmåga åtminstone vara berättigade till en trygg ersättning. Erkänn ditt misstar Husmark Pehrsson och återinför den tillfälliga sjukersättningen. Det kommer inte att lösa problemet, men det skulle åtminstone inte göra redan sjuka människor ännu sjukare.

Henrik D. Ragnevi (5 artiklar)

Anmäl

Pingbacks som länkar till denna artikeln

[...] 2009-09-21: Henrik D. Ragnevi: Regeringen har tittat åt fel håll [...] Blogg:”Vi erbjuder nya möjligheter för de sjukskrivna&am, 2009-09-28, 08:13

[...] 2009-09-21: Henrik D. Ragnevi: Regeringen har tittat åt fel håll [...] Blogg:Henrik D. Ragnevi: En dåres försvarstal? « Nyheter, 2009-09-28, 08:01

Trackback URL: http://www.newsmill.se/trackback/11455

15 kommentarer Logga in för att kommentera
I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.

Arbetsmarknaden har hårdnat , idag finns det inte inte plats för människor som aviker från normen tyvärr . Vi behöver ett paradigm skifte när det gäller rekrytering för att skapa ett jämlikt sverige !

Permalänk | Anmäl #1 Anders Spegel, 2009-09-21, 21:27

Allt är uträknat, kallt och cyniskt!

Hade de varit misstag så hade de rättat till det, idag rensar man ut några innan 2010 de hamnar på socialbidraget nu, sparar på bostadstillägget, och kommunerna får ta smällen!
Andra kommer förlora sin ersättning 2010, får en kort förlängning med att arbetsträna för 223 kr / dag, sen då? till kommunen de också, sparar de pengar på den också!?

Skrämmade att vi får ha sådana bestämma i vårat land!

Men jag tror det börjar darra i regeringen, de får mycket kritik just nu, Borg flippade igår, och man kan undra varför, Östros lugn och fin, detta klarade inte Borg, bra det ett tecken på osäkerhet!

Permalänk | Anmäl #2 Marina, 2009-09-22, 06:03

Tack Henrik för bra artikel.

Permalänk | Anmäl #3 KarinAndersson, 2009-09-22, 10:49

Tack för inlägget Henke!

Permalänk | Anmäl #4 Olle Alien, 2009-09-22, 11:22

Tack Henke!

Permalänk | Anmäl #5 Olle Alien, 2009-09-22, 11:23

Mycket bra artikel! Ställer mig bakom den helt och hållet. Tycker att denna artikel kräver ett svar uppifrån. RFHL-Oberoende-GBG kämpar för samma saker och märker en tydlig uppgång i personer som söker oss, och som hamnat i utanförskap p.g.a dessa åtgärder. Detta i hop med psykiatrins misslyckande leder till katastrofala följder!Karin OlssonRFHL-Oberoende-GBG

Permalänk | Anmäl #6 Karin , 2009-09-22, 11:35

Sverige som välfärdsland har hårdnat och det blåser kyliga vindar. Det är lätt att skylla på s k bidragstagare och snyltare när man pratar budget och ekonomi. Har man inte själv råkat ut för långvarig sjukdom, förstår man inte problemet. Arbetsmarknaden är till för företagarna, de har all rätt på sin sida när det gäller att avskeda eller anställa. Den som inte orkar ställa upp på kraven och tempot är idag inte önskvärd. Naturligtvis handlar allt detta om pengar, i stort som i smått. Men också en allt mer cynisk människosyn där föraktet för svaghet lyser igenom.

Permalänk | Anmäl #7 Pia Maria, 2009-09-22, 11:38

Tack för artikeln, Henrik!

Permalänk | Anmäl #8 Barra , 2009-09-22, 13:34

Håller med till hundra! De sjösatte Husmarks ideer utan beredning och nu ser man massor av konsekvenser som ingen nämnt. Många av de sjukdomar och skador som man plockat bort rätten att vara sjukskriven för kan för individen innebära så mycket nattvak och medicinerande att han/hon kan vara farlig båda för sig själv och andra på många arbetsplatser. Många har stora problem med att klara sin vardag utan arbete och nu skall de plötsligt till minimal lön ut på arbetsplatser och arbeta sida vid sida med de som har full lön och är friska. Som jag ser det så är det ett stort utanförskap som bildas när det skapas a och blag ute på arbetsplatserna.
Alla de sjuka som är ensamma och som inte klarar dessa nya krav om att de skall arbeta hamnar i socialbiddragskön för första gången i sina liv! Finns det något utanförskap som är större än det?

Permalänk | Anmäl #9 Eli Aderstål, 2009-09-22, 14:35

Mycket bra artikel Henrik! Varm applåd och påhejningar från mig. Skulle gärna vilja höra Husmarks svar på denna artikel!

Permalänk | Anmäl #10 Susann Fahlén, 2009-09-22, 21:57

Därtill kommer gruppen som försöker arbeta så mycket de orkar med sina sjukdomar och ändå nu ändå kommer att utförsäkras.
De kommer då att FÖRLORA ALL RÄTT till sjukersättning, även om de skulle drababs av en olyck a och inte kunna arbeta alls.

Enligt sakkunniga på Arbetsdepartementet ska de därtill vara delaktiga i ett introduktionsprogram och detta ska ske på deras sjukskrivna tid, inte på den tid de arbetar!

Fatta snabba ogenomtänkta beslut och sedan stoppa huvudet i sanden alltmedan man upprepar mantrat jobblinjen, jobblinjen verkar vara mottot för dagen.

Och tar media upp dessa obekväma frågor?

Permalänk | Anmäl #11 William Hemberg, 2009-09-23, 18:31

Mycket bra artikel!

Problemen är många med de nya reglerna. Dels är det alla med tidsbegänsad sjukersättning som drabbas hårt nu. Men även alla som blivit nysjuka under det senaste året har fått kämpa med näbbar och klor för att få tid att bli bra från sina åkommor.

Tillhör dem som drabbats av arbetslinjen, som för mig inneburit att jag efter en trafikolycka inte fick lov att tillfriskna i den takt jag behövde, utan blev flera gånger hotad med indragen sjukpenning om jag inte återgick till mitt jobb på heltid.

Min sjukgymnast har varit allt annat än glad över situationen som för henne och hennes kollegor ger allt mindre utymme för att göra det de är till för, att hjälpa människor att bli bättre. I stället går alltmer av deras tid åt till att trösta människor som är helt förkrossade över att deras liv blir oroligt då de nya, av CHP hyllade reglerna, sabbar människors grundtrygghet dvs ekonomin.

Vad kommer inte det att kosta samhället i längden då människors läkning avstannar och vårdgivare får samla ihop trasiga människor i stället för att kunna hjälpa dem framåt. Ekonomin är en viktig del i en människas liv, så viktig att den omnämns som en en mänsklig rättighet i FN:s allmänna förklaring artikel 25.

Det är inte samhällsekonomiskt att ta ifrån människor sin grundtrygghet!

Permalänk | Anmäl #14 Ludde Olsson, 2009-10-09, 22:53

Mycket bra artikel !

Permalänk | Anmäl #15 carina, 2010-02-03, 23:22