S har tagit ett stort steg i vårdfrågan men har en bit kvar

Publicerad: 2009-09-19 17:09, Uppdaterad: 2011-11-02 17:11

I vårdfrågan har socialdemokraterna tagit ett rejält steg framåt, men det återstår en hel del för att partiet ska kunna bli en konstruktiv kraft. Det skriver Hans Dahlgren, tidigare chef för det politiska stödet för Socialdemokraterna i riksdagen.

80 millningar
4 kommentarer
Bokmärk & dela artikelnTipsa om artikeln vie e-post
Facebook
Twitter
dela
skriv ut
Facebook
Twitter

Om författaren

Hans Dahlgren är näringspolitisk chef på vårdföretagarna och f.d chef för det politiska stödet för Socialdemokraterna i riksdagen.

Att läsa Socialdemokraternas riktlinjer inför kongressen är både glädjande och oroande. Partistyrelsen är tydlig kring frågor om valfrihet och vinst. Båda skall få finnas, i motsats till debatten i Stockholms arbetarkommun. Inriktningen är positivt men rymmer att antal frågetecken. Den första frågan jag ställer mig är förstås hur skall detta accepteras av Vänsterpartiet? Vänsterpartiet definierar närmast privat verksamhet som ond i sig själv och valfrihet som orättvist. Mona visar ledarskap i det egna partiet men nu återstår detsamma i den rödgröna koalitionen.

Något som lämnar utrymme för tvivel i kongressmaterialet är Socialdemokraternas förståelse för det som skapar valfrihet och mångfald, nämligen dess syn på etableringsfrihet. Här är Socialdemokratin kvar klyschor som att alliansen är för företags valfrihet och dom själva är för patienters valfrihet. Detta imponerar inte.
Etableringsfrihet upplevs ibland inom politiken kunna medföra två politiska problem. Å ena sidan överetablering som kan verka kostnadsdrivande och försvåra för den offentliga vården, å andra sidan en risk att vissa områden får sämre möjligheter till vård. Det finns även de som ibland hävdar att privata vårdföretag endast skulle välja de patienter som är friska eller som de vill ha. Det är svårt att säga hur den myten har uppstått. Att neka patienter strider mot läkaretiken och lagen.

Den svenska vården har gått från att vara en intern angelägenhet för landstingen till att få drag av en marknad där kunderna kan välja. Fortfarande sker finansieringen till största del via skatter och kunderna betalar inom ramen för den offentligt finansierade vården endast en liten del via patientavgifter.

På en vanlig marknad kan den som vill erbjuda sina produkter och tjänster och bestämma priset. Med vårdval inom sjukvården, kan patienterna välja mellan olika läkare, specialister och vårdcentraler. Priserna bestäms politiskt och kunden kan inte betala mer än patientavgiften. Ersättningen till vårdgivarna beror på hur vårdvalet är utformat, största delen kommer från landstingsskatten.

Det finns inbyggda konflikter i det svenska systemet. I bästa fall balanserar krafterna varandra, i andra fall motverkar de varandra och leder till sämre totalresultat. Politiker vill bli omvalda och ta ansvar för ekonomin, personalen vill hjälpa, vårda och få betalt för sin insats, och patienterna vill bli friskare och helst inte betala för mycket.

När vem som helst som uppfyller grundläggande kvalitetskrav och har tillräcklig kompetens, kan etablera sig och erbjuda vård, skapas en dynamik och konkurrens i svensk vård som inte funnits tidigare. Patienterna får mer valfrihet och personalen får fler arbetsgivare. Nya idéer och lösningar kan prövas.

Ur ett politiskt perspektiv upplevs detta kunna leda till problem. Den som ska ta ansvar för invånarna i hela landstinget eller regionen, kanske inte uppskattar en utveckling som leder till att mer vård koncentreras till vissa geografiska platser, samtidigt som patienterna väljer bort en vårdcentral som gör att den inte kan få ekonomin att gå ihop. Men här tänker ofta politiken inte till ordentligt. Landstiget och därmed politiken kan bestämma ersättningsnivåernas nivå/inriktning och dessutom så kan man sätta tak för den totala kostnaden. Allt beror vad som är det politiska problemet. I Stockholm har man valt att angripa tillgängligheten och i Västra Götaland finns det också ett fokus på sjukdomsbakgrund.

Om det politiska problemet i vården är brist på vårdgivare i glesbygd och förort så går det att styra etablering både mot förort och glesbygd. Det visar det norska vårdvalet den så kallade Fastlegeordningen som infördes 2000 där man fått en ökad etablering på landsbygden av läkare genom rätt styrning med i princip endast privat entreprenörer. I Norge fanns före reformen liksom i Sverige stora svårigheter att rekrytera allmänläkare. År 1997 var 28 % av kommunelegetjänsterna i Nord-Norge vakanta, i småkommunerna (under 4 000 invånare) var 37 % vakanta. År 2000 hade norsk allmänmedicin fått en krisstämpel och själva specialiteten förutspåddes en snar död. Fastlegeordningen innebär att alla invånare efter eget val får lista Läkartillgången ökade initialt kraftigt och rekryteringen tog fart totalt sett. I stort sett alla läkartjänster var besatta år 2005 och nästan alla medborgare (97,8 %) hade den 30 september 2005 en fastlege. Detta i ett valfrihetssystem med helt privata utförare och jag vill tillägga i ett land med en rödgrön regering.

Jag vill hävda bestämt att valfrihet för patienterna kan inte bli verklighet utan etableringsfrihet. Om det finns politiska begränsningar för etableringen, så minskar patienternas valfrihet. Ett system som bygger på att vård ska begränsas och att patienterna inte ska få välja, kan inte vara rätt väg att gå. Jag tycker att det är rimligt att den som vill erbjuda vård ska få göra det. Den ekonomiska risken i detta behöver inte landstinget ta. Den politiska uppgiften är att bestämma generella spelregler, inte att detaljstyra allting. Systemet med stafettläkare visar att det inte är möjligt att politiskt planera tillgänglighet till sjukvården. Det behövs bättre drivkrafter. Detta hoppas jag den Socialdemokratiska kongressen ser och ger partistyrelsen bakläxa om synen på etableringsfrihet.

Hans Dahlgren (47 artiklar)

Anmäl

Trackback URL: http://www.newsmill.se/trackback/11377

4 kommentarer Logga in för att kommentera
I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.

"Vänsterpartiet definierar närmast privat verksamhet som ond i sig själv och valfrihet som orättvist."
Visst är det skönt att veta vad andra tycker och anser.

Permalänk | Anmäl #1 ulf r, 2009-09-19, 19:39

Med vänner som Hans Dahlgren behöver S inga fiender.

Permalänk | Anmäl #2 Anton, 2009-09-19, 22:44

En utomordentligt klargörande och intelligent analys av vårdens verklighet. Den fria etableringen inom primärvården har inte prövats ännu i Sverige som helhet. I landsting och regioner som infört vårdval har tillängligheten för patienterna ökat i förorter, mindre orter och delar av större städer som tidigare haft problem. Med kapitering kombinerat med tak för besök har politikerna fortfarande kostnadskontrollen. Vad är problemet - annat än retoriskt?

Björn Ljung
VD Praktikertjänst Geriatrik AB
Handengeriatriken och Rudans vårdcentral

Permalänk | Anmäl #3 Björn Ljung, 2009-09-22, 09:44

Sossarnas kris i Stockholm. En (ö)känd moderat politiker sa helt riktigt en gång att stockholmare är smartare än lantisar. Det är självklart då de smarta lantisarna som undertecknad flyttat till Stockholm. Därför kommer det inte att funka att sätta dit ett namn utan innehåll. Väljarna i Stockholms läns valkretes kommer självklart att ta ställning till sossarnas politik och inget annat. I Sverige talar man om mediekoruption i Italien men inte i Sverige. Tomas Bodström kandiderar som huvudnamn för Sveriges största parti i landets största valkrets samtidigt som hans syster är ansvarig för den statliga radions valbevakning. Ingen kan gransak ett syskon på samma sätt som en utomstående granskas. Att de finns band mellan ett visst parti och statsradon-och TVn är väl Sveriges minst bevarade hemlighet.

Idag letar vi skribenter i följande ämnen:

Miljöpartiet

EMU

Hyresrättens roll i ekonomin

Välkommen

Logga in

Logga in med Facebook

S har tagit ett stort steg i vårdfrågan men har en bit kvar

Om författaren

Länka till Blogg

Dagens populäraste artiklar

Newsmill seminarier

Newsmill-bloggen

Newsmill med i nationella provet

Om Newsmill

Newsmill-bloggen

Newsmill med i nationella provet

Vad är att Milla?

Prenumera på artiklar