Lågskattepolitiken har förödande effekter på tillväxt

Artikeln är ett stort kok av kvalificerat strunt prat.

Artikelförfattaren tror tydligen att man sänker skatterna för att vara bussig mot de rika och elak mot de fattiga.

Om man värnar om allas bästa och samtidigt vill öka skatteintäkterna, ja då SÄNKER man naturligtvis skattetrycket, inte höjer dem.

När tex. George W Bush sänkte skatterna så gav detta mycket riktigt ÖKADE skatteintäkter.

Att saker och ting gått åt pipan i Irland beror i grunden på den övriga politik man utövat där. Inget annat.

Oavsett om det här är sant för Sverige eller inte, väger de indviduella aspekterna tyngre. Det är oförsvarbart att staten tar så stor andel av vår lön, särskilt för lågavlönade.

Jag är absolut ingen motståndare till skatt i sig, men det måste gå att leva fritt även när man inte är sjuk, gammal eller går i skolan. Jag betalar gärna för sjukvård, men jag vill ju leva mellan mina perioder av sjukdom också.

Dessutom slösas så mycket skattepengar bort på kulturbidrag, glesbygdsstöd och liknande att min vilja att betala sjunker ytterligare.

Hm, 15 år med 9 % i tillväxt och 2 år med negativ tillväxt. Sånt misslyckande! Ärligt talat, är det inte normalt att ett land åker på en del däng i första lågkonjukturen efter mer än ett decenium av extrem expansion? Betyder det att politiken misslyckat? Var hade Irland varit idag utan den politiken?
Jamenar, tänk på alla företag som numera är hemtama på Irland? Tänk på all erfarenhet irländarna skaffat sig? Har inte Dell och Ryan air etablerats under den här perioden (jag vet inte, men jag lärde mig de namnen under de senaste 15 åren)? Jamenar, att skapa en ny industrination i europa idag verkar inte särskilt realistiskt, hela europas ekonomi flyttar sig mot tjänstesektorn iallafall, väl? Jag tror inte man kan uttala sig om Irlands lågskattepolitk förränn efter lågkonjukturen, när vi ser om Irland studsar tillbaka och om Irlands ekonomi anpassar sig efter det högre kostnadsläget som deras framgång medfört. Att det är dyrare att driva företag beror ju på att irländarna kräver högre löner, och det är väl en bra sak? För irländarna alltså?

Irland må ha problem med sin "fiscal dumping", men jag tvivlar på att erfarenheterna är relevanta för Sverige. Sverige har mycket riktigt kommit långt i övergången till informationssamhället. Men vi skulle må bra av ett rejält sänkt skattetryck. Detta skulle inte alls innebära att vi förde samma strategi som i Irland, eftersom vi redan har bland de högsta skatterna i världen.
Som Hedi visar är det dock inte de olika skattenivåerna som ensamt bestämmer utvecklingen. Hedi pekar på en rad strukturella brister i den irländska politiken.
Det Hedi kallar omvandlingstrycket var en medveten svensk politik framförallt på 60-talet, då den kallades för strukturomvandlingen. Men den omvandlingen blev en återvändsgränd just på grund av den ensidiga inriktningen på tillverkningsindustri och den bristande tekniska utvecklingen. Detta fick vi bittert erfara på 70-talet.
Praktexemplet på hur katastrofal denna aningslösa politik var är vad som hände med Facit AB när mekaniken dog och ersattes med elektronik. Från stor och framgångsrik koncern 1970 till total kollaps och konkurs 1972...
Ett sänkt skattetryck måste alltså gå hand i hand med andra åtgärder för att lösa strukturella problem, från de bristande innovationerna som Hedi nämner till skriande systemfel som den höga ungdomsarbetslösheten.

Vilket skitsnack rent utsagt!
Med dessa "sanningar" borde ju Sverige vara paradiset på jorden för både företag, högskolor och invånare. Med en levnadsstandard och ekonomi som vida översteg alla konkurrenter. Men så är det ju inte!
Vad är det som stoppat såssar och deras kommunistiska svans från att genomföra detta "nirvana" de har ju haft nästan oinskränkt makt de senaste 80 åren? Och världens högsta skatter har vi haft de senaste 20 åren...
Så varför fungerar det inte? Är det som med kommunismen, bara en illusion...

Så oerhört onyanserat.

Problemet är att Sverige har väldigt långt att gå innan det närmar sig de Irländska nivåerna. Så frågan är, vad är värst; att Sverige närmar sig ett land med 9% i tillväxt, men tar tag i den problematik som naturligtvis medföljer på detta, eller att vi får betala ännu mer skatt, och därför slutar konsumera helt bortsett från sånt som är livsnödvändigt.

Hedi, är det Mona eller Lars som bett dig skriva din skrämselpropaganda här?

Ett land byggs upp på minimal tid, en massa sektorer är eftersatta. Inte förvånande.

Irland har drabbats hårt av recessionen och av en samtidig exploderad bostadsbubbla. Det är inte direkt unikt i Europa, något liknande händer i Spanien som (vad jag vet) inte haft alls en irländsk politik.

Därmed inte sagt att Irland inte har problem, men som andra noterat, man får plocka russinen ur kakan för att argumentera Habibs tes... och inte ta i t.ex. Sverige.

Åter har Hedi Bel Habib skriver en konstig artikel där han vänder och vrider på fakta för att få till den slutsats han vill nå. De går inte att få in i akademiska publikationer meed peer review...?

Detta är en intressant artikel.
När det gäller forskningen så är det viktigt att det investeras mycket pengar och en stat som inte har stora intäkter har lite att spendera. Dock så ska man ju inte blunda åt faktumet att företagen står för den största delen av FoU. De företag som etablerat sig i Irland driver forskning på hemmaplan och det är där Irland får bita i gräset. När det gäller Sverige så måste vi också ifrågasätta den förda politiken kring FoU. Framförallt eftersom forskningsanslagen minskat med nuvarande regering.
Spontant så undrar jag varför Sverige trots sin starka position i världens FoU-statistik inte lyckas sälja produkterna i samma grad. Sverige och svenska företag lyckas helt enkelt inte tjäna tillräckligt med pengar på sina innovationer. Historiskt sett så har väl även staten bidragit med mycket pengar till FoU och de "gamla dinosaurierna" lever än idag på det.

Som vanligt så håller svenska politiker för öronen när orden småföretag och medelstort företag nämns. De mindre företagen är allt viktigare för landets ekonomi varför vi måste gynna dem minst lika mycket som storföretagen gynnats sen förra sekelskiftet.
Om vi ska tala om skattesänkningar som är nödvändiga för Sverige så är det nog inom FoU vi ska fokusera. I dettta sammanhang så ser jag sänkt bolagsskatt som onödig (Sverige redan är väldigt låg i ett internationellt perspektiv)

Jahaja!

Hela artikeln är ett manifest för den omvända socialdemokratiska världsbilden.Sambanden som beskrivs rena tramset som gör Habib brorsa med mytomanen Östros.

Finanskrisen har sina rötter i en världomfattande spekulationsbubbla.Habib medvetna ihopblandning av orsak och verkan talar mest om hur mycket sossebetong det existerar i de hjärnor som styrs och begränsas av den.Att lågskattelandet Irland har sprungit om Sverige i överljudsfart är bla på grund av att de fattat betydelsen av de arbetandes makr över sina inkomster och sina egna prioriteringar.

hade Irland följt sossereceptet så hade de haft en stagnerande och krympande ekonomi.Där irlanändarnas betydligt lägre löner dessutom skulle beskatas som i Sverige med ca 70% inkl avgifter.För irländarna är deras lycka att de inte haft ekonomska mytomaner av Habibi och östros vid spakarna.skillnaden hade varit att alla irländare hade varit lika djäkla fattiga.
Habib vet att han är ute med den intellektuella ohrederligheten som främsta vapen och är det något idag som dominerar socialdemokratin idag så är det just den.

Mona Rotmos Habib Masud Sarneci Bodström vanja. de klarar inte av den dära verkligheten alls.Påhitt nyord omskrivningar och falska sambandbeskrivningar är det enda kreativa de sysselsätter sig med..

Bäste Habib,
-
Återkom om en 20 år när det föreligger en risk för att Sverige skall bli en välmående stat med låga skatter där folk klarar sig själva.
-
Då kan du dra er lilla sekts vals om hur mycket bättre det är när folk inte får bestämma själva utan att sådana som du och dina allra jämlikaste skall göra det.
-
*urk*

Sist i tredje sista stycket: "Studier visar att skatteförändringar inte påverkar utbudet så mycket eftersom effekterna tar ut varandra"

Jag fattar verkligen inte varför det skulle vara så. Någon som förstår motiveringen? Hur kan effekterna ta ut varandra? Uppstår de ens samtidigt.

"Nivån på skattetrycket bestämmer också nivån på omvandlingstrycket på ekonomin, ju högre skatter desto högre upp klättrar företagen på värdekedjan."

Så kan det väl inte vara. Det måste ju vara så att lagom skattetryck i relation till alla andra miljoner variabler är det bästa. Sambandet som citeras kan på sin höjd finns lokalt på den funktion som beskriver sambandet.

Om Hedi Bil Habib ändå har rätt (vilket jag tvivlar på att han har) så har vi ändå ingen anledning att oroa oss eftersom varken regering eller opposition i Sverige står för någon "lågskattepolitik".
Reinfeldt sa att målet är ett skattetryck om 45% 2010 (vilket kan jämföras med 51% 2005 då OECD mätte).

Men, och det är viktigt, med ett skattetryck om 45% så är vi fortfarande ett högskatteland

Av FN:s 193 medlemsländer så kommer 4 eller 5 att ha ett skattetryck somär högre än vårt medan 188 eller 189 kommer att ha ett skattetryck som är lägre än vårt.
Valet 2010 står inte mellan höga eller låga skatter utan det står mellan höga eller världens högsta skatter som de rödgröna eller i vart fall de röda vill att vi ska ha.
I den sista mätningen gjord av OECD innan valet 2006 (som avsåg skattetrycket år 2005) så hade Sverige bärldens högsta skatter.

Hadi Bel Habib säger att
"En lärdom för Sverige är att lågskattelinjen inte är något att sträva efter!"

Men det finns ingen anledning för honom att ropa "vargen kommer" för det gör den inte

Sorry Habib
Här på Newsmill vimlar det av folk som tror att låg skatt gynnar dom. Jag tvivlar på att ens någon av dom är i position att gynnas av alliansens reformer. Tänk om medelsvensson kunde fatta att skattesänkningar är ett lockbete för att få fullmakt att öka inkomstklyftorna på svenssons egen bekostnad. Och att kollektiv bestraffning i trygghetssystemen inte har till främsta syfte att hindra missbruk utan att få fler att acceptera lågbetalda skitjobb.
Du har rätt i att varna för vägen in i ett arbetsintensivt samhälle med billig arbetskraft.
Men vem lyssnar?
Inte dom som vill ha billigt tjänstefolk.
Inte dom som kommer att bli billigt tjänstefolk men inbillar sig att dom tillhör en högre socialgrupp.
Det är en mänsklig överlevnadsstrategi att förneka det faktum att man är en looser. Tyvärr.

#14 Olof Lindberg, 2009-09-06, 21:00

De som delar upp människor i loosers och winners/framgångsrika tenderar att vara de som inte fattat vad livet går ut på och vad som verkligen har någon betydelse.

Att skatta ihjäl oss har ju sossarna nu prövat i minst femtio år.
Med känt resultat.

Irlands problem har andra orsaker än deras låga skatt.
Om man nu är ute efter exempel, kan manju ta Schweiz. Dom går det rätt bra för.

Förr i tiden på universitetet ingick det avsnitt i nationalekonomi som hette marxistisk ekonomi. De lärare som då trodde på detta och undervisade i eländet har idag dragit sig långt tillbaka i sina hålor. Det borde Hedi Bel Habib också göra!

Kalifornien är ett exempel på vad (relativt) höga skatter resulterar i. Företagen och "de rika" flyttar helt enkelt ut från staten när man höjer skatten vilket resulterar i mindre skatteintäkter.

Sverige måste avskaffa jantelagen för att inte gå i konkurs.

Eftersom författaren är utländsk hoppas jag Newsmill specificerar om hans "utbildning" baseras på en svensk eller utländsk examen. Detta var ju en väldigt ytlig analys, den överväldigande majoriteten av kvalificerade ekonomer ser fortfarande Irland som ett exempel på vad låga skatter kan göra till ett land i förfall.

Johan N S
Vi kanske kommit fram till olika svar på livets mening.
Ett lyckligt, friskt, långt liv är önskedrömmen för mig. Dessutom unnar jag mina medmänniskor samma sak.
Det är tyvärr så att ekonomisk levnadsnivå inte avgör detta så länge vi håller oss över nivån av hungersnöd och misär. Istället är det vår position i social status i det samhälle vi lever som bestämmer sjuklighet, lycka och livslängd.
I ett samhälle med stora sociala skillnader blir de mycket rika lyckliga och gamla på andras bekostnad. De skandinaviska högskatteländerna hade, åtminstone före den nyliberala galenskapen, världens högsta upplevda lycka, bästa hälsa och högsta livslängd.
Dessutom hade vi den minsta skillnaden i livslängd mellan olika sociala grupper.
Jag kan inte förstå att vi ska avstå från det bara för att företagsledarna i Svenskt Näringsliv vill ha billigare personal.

Nej nej, vi ska naturligtvis omfamna möjligheterna som en hög skatt ger. Svensson har ju under ett halvt decennium matats med propaganda från socialbidragspartiet om hur farligt det är att ta egna beslut och konsekvenserna därav. Det faller sig därför helt naturligt att vi istället för inkomstskatt helt enkelt konfiskerar hela lönen via skatteverket. Sedan pytsas det ut pengar igen för att täcka Svenssons kostnader. Vartannat år så kommer en extra slant, då Svensson kan glädjas åt sin 1.5 veckas chartrade vistelse på en av 5 godkända semesterorter.

Det finns flera vinster med ett dylikt system, missbruk skulle stävjas eftersom ingen skulle ha pengar till sådana extravaganta vanor. Sammhällsklyftorna (alltså det som allmänt betraktas som resultatet av att en del människor inga aspirationer har medan andra sliter för att nå konkreta mål) skulle inte heller vara något problem ty levnadsstandarden skulle bli densamma. Det skulle dessutom finnas kopiöst med pengar till viktiga samhällsfunktioner såsom a-kassa, skola, socialbidragspartiets konferenser på franska rivieran, politiska broilers taxiräkningar med mera med mera. Man skulle till och med kunna tänka sig ett projekt där en hög mur byggs runt riket i syfte att hålla kvar de välutbildade landsförädare som förment anser sig berättigade till mer än vad staten behagar ge, och därför vill bosätta sig annorstädes. Komplett med torn, kontrollanter, arga hundar och så vidare.

Nyttan av höga skatter skall inte föraktas eller underskattas mina vänner, de leder endast till gott.

Olof Lindberg, 2009-09-06, 22:43

Jag tänkte mer på vad som får människor att må bra än vad som är meningen med livet.

Utbildning/kunskap, värderingar, tid och ekonomiska resurser betyder mer för hälsan än vad social status gör. Social status är viktigt för att få vänner, partner och lyckas i arbetet.
Social status är däremot delvis beroende av den socioekonomiska positionen, som i sin tur på gruppnivå påverkar kunskapen, värderingarna och delvis de ekonomiska resurserna.

Det sätt på vilket du använder begreppet lycka tyder på att du inte har koll på hur lycka fungerar, du verkar ha förväxlat med nöjdhet. Därför tycker jag att du ska läsa Nextopia.

#21 Lurvas, 2009-09-06, 22:47

Det behövs hög skatt för att man ska kunna tvinga folk att vara hemma genom delad föräldraledighet etc.

Mycket, mycket korkat av Habib. Jag läste bara halva texten. Att ett land som Irland som saknar naturresurser och teknisk tradition har lyckats så bra är ju fantastiskt. Det visar verkligen vilken potential det finns i Sverige. Tänkte inte på det innan. Tack Habib. För egen del tycker jag att arbete är förkastligt.

En megafon för att bidragstagarna skall bli fler, d.v.s. alla dem som blir utskåpade när omavandlingstrycket ökar och kravet på kunskaper blir för högt för dem. Men som ändå skall ha en hög standard så att det räcker till för att resa på semester någon annan stans. Medan vi övriga får slita alltmer.

Låga skatter är bra för att skapa arbeten och tillväxt, ja. Men tillväxten tillfaller de utländska företagen, inte folket. Så när folket kräver sin del av det ekonomiska undret måste landet höja skatterna. Och då flyttar de utländska företagen - till ett land med ännu lägre skatter!

Hedi har rätt! Det behöver man inte vara sosse för att fatta.

Habib har fått Lidnerska Knäppen, ser jag! :oD Den här gången: massiv saklighet, relevans och analys, och den omedelbara reaktionen såg vi ju: oink oink oink. Att den nyliberala ideologin tiltalar de allra dummaste och tarvligaste människorna vet vi ju sen gammalt:: vi hör en formlig kakofoni av intelligensbefriat hatsprängt oinkande sen decennier.
.
Habib har rätt, eftersom det han säger stöds av massivt entydig empiri. Det är likadant överallt: Island, Baltikum etc. Denhär nyliberala politiken skapar bubbelekonomier med ett slags gigantisk aggregerad inkomstelasticitet och därmed strukturell superinstabilitet: när omvärlden växer sväller de upp, när motsatsen är fallet kollapsar de. Den nationalekonomiska teorin alltihopa bygger på är kort sagt felaktig.
.
Som vi ser är det ingen mening att överhuvud talet snacka med de nyliberala neandethalarna, det spelar ingen roll vad man säger, de är inte kommunicerbara, de bara gafflar och gafflar och gafflar utan varje spår av redigt sammanhängande tankeverksamhet.
.
Visste vi t ex att USA har 50% högre bolagsskatt än "landet med VÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄRLDENS HÖGSTA SKATTETRYCK", dvs. Sverige? (I verkligheten lär det vara Danmark.) Säkerligen inte. Osv. - För övrigt anser jag att demokratin bör avskaffas.

El Habib. Vad kan man säga? Jo, tack för en superintressant debattartikel.

Ekonomi är ingen exakt vetenskap, visst finns det många konstaterade samband, men den innehåller mycket tyckande. Hedi Bel Habib har i den har artikeln tyckt en massa, men inte presenterat några reela samband. Kanske artikeln passat bättre på aftonbladets kultursida? Vissa, framför allt politiker, vill högbeskatta och sedan dela ut (allmosor). Andra tror mer på att personlig drivkraft kan föra samhället framåt.

Vi lever i en ekonomi som är integrerad med andra, i stort sätt är det bara Nordkorea som står utanför, att då tro att vår skattekvot kan skilja sig nämnvärt från andra länder är en illusion, en utopi, och bara ett fromt önsketänkande från en fil dr. Dessutom är Sverige bland de länder som har högst skatter. Trenden borde då vara lägre skatter.

Bel Habib delar pedogogiskt upp sin artikel i ett antal punkter, ingen av punkterna består av fakta utan bara tyckande.

1/ Brist på egen industri struktur
Stora utländska investeringar är inte något negativt och låg skatt torde främja landets egen industri. Att vi sedan har en oerhört kraftig konjunkturnedgång som drabbar Irland, liksom andra länder hårt, kan inte sägas att den hör ihop med den låga beskattningen. Den som inte är konjunkturell flyr ju till lågskatteländer.

2/ Eftersatt forskning och utveckling?
Har forskning/utvecklingskostnader minskat på Irland? eller är det en annan del av ekonomin som utvecklats? Visst behövs statliga pengar till forskning, men det finns även privata pengar som gör mycket nytta.

3. Eftersatt infrastruktur och energisektor
"En kraftigt växande befolkning och stark ekonomisk tillväxt har snabbt ökat antalet bilar och resenärer i Irland. Trots ett stort investeringsprogram på senare tid har transportbehoven ökat enormt, medan infrastruktur såsom vägnät, tåg och busstrafik förblev mycket eftersatta" (citat artikeln)

Sverige har kanske inte en kraftig ökande befolkning, men annars stämmer beskrivningen på högskattelandet Sverige.

4. Eftersatt sjukvård och barnomsorg.
Nej jag orkar inte längre, konstaterar bara att artikeln är en subjektiv partsinlaga och ska bedömas därefter.

Världen är mer kompliserad än det framstår här i denna artikel.

SKatter påverkar tillväxten. Och inte på det sätt som framstår här. Det är mer kompåliserat än så. Eftersom Sverige och Irland jmf gång på gång kan vi göra denna 2 ekonomi jämförelse.

Det finns skatter och det finns skatter. Högre skatt på något MINSKAR efterfrågan på detta något. Om detta något är människor minskar ju inte bara efterfrågan på dessa människor utan det är också färre som vill vara dessa människo.

Om man sänker skatten på företagen (bolagsskatt) som irland attraherar man företag som producerar och betalar skatt i landet. Nyetableringar som delvis förklarar en mångårig tillväxt på 9%.

Sverige har INTE attraherat dessa bolag som således inte producerar och betalar skatt i Sverige.

Arbetslösheten på irland har legat på 4% och i Sverige 7%?? fler förtidspensionerade? fler i ams åtgärder? ja så svensk riktig arbetslöshet är betydligt högre under denna period och också tillväxten.

Om man sänker arbetsgivaravgifterna på löner för företagen ökar efterfrågan på arbetskraft och men väldigt låga skatter attraheras fler (och överlever fler) lågproduktiv industrier.

Med höga arbetsgivaravgifter som i Sverige slås massor av lågproduktiva industrier ut heltoch hållet och bara de riktigt högeffektiva och produktiva överlever. Drar man detta till extremsituationen kan man höja så att vi får den mest effektiva högproduktiva industrin i världen i genomsnitt med löner på 5000 kr per timme och lägsta månadslönen på ca 1 miljon. Då skulle vi få ett enormt omvandlingstryck som resulterar att sveriges arbetskraft blir högproduktiv som Madonna, Zlatan och en och annan finansbolagsanställd. Men arbetslösheten skulle vara 99,99% och sveriges industri bestå av en fotbollsklubb ett skivbolag och ett litet finansinstitut.

Höga skatter minskar BÅDE efterfrågan och utbudet men i olika proportioner.

Ok låt oass ta nästa exempel: Om vi sänker LÖNESKATTEN på arbetskraften då? Ja då kommer företagen inte alls att etablera sig i högre eller lägre grad eftersom de har samma kostnader som förut MEN
fer kommer vilja vara i arbetskraften jmf med att inte vara det så fler vill jobba. Det blir således lättare att hitta arbetskraft för någon som också vill etablera sig. Denne behöver således inte bjuda över och hitta arbetskraft bland andra utan ta in nya personer (från arbetslösa, förtidspensionerade, rehabiliterade sjukskriva etc) som ökar både arbetskraftens storlek och produktion och tillväxt och även skatteintäkterna så länge som den ökande arbetskraftens inbetalning samtminskade bidragsutbetalningar tillsammans är större än den gamla arbetskraftens minskade skatteintäkter. Men produktion, tillväxt och välstånd ÄR högre om fler arbetar - ALLTID jmf med om färre gör det.

Det är hela kärnan i alliansens politik i Sverige. Få FLER av de sjukskrivna, arbetslösa, förtidspensionerade att arbeta istället för att gå på bidrag. Genom att just sänka LÖNESKATTEN som bara arbetstagarna ser. Samtidigt som bidragen sänks. Och det fungerar alldeles utmärkt ÄVEN i denna ekonomiska nedgå¨ng vi har (haft) just nu. Kolla hur sysselsättningsgraden ser ut!!!!

på irland har man också sänkt löneskatten till jättelågt. effekten blev i princip 0% arbetslöshet och få bidragstagare vad jag vet. det har också invandrat massor av tillfällig arbetskraft från bland annat lettland, så pass mycket att det faktiskt till och med påverkar irlands telefonröstning i eurovision. (hehe) så inte bara alla irlänare ville jobba utan andra ville bli irländska lönearbetare.

OK. HUMANKAPITALET.
Det är ju det vi vill ha hög kvalitet på och ha mycket av:
Om man som irland har dessa låga skatter på både företagen och arbetskraften kan det precis som författaren skriver attrahera lågproduktiva verksamheter men dessa är bättre än inga allas. Om det blir en lågkonjunktur och arbetslöshet beror detta INTE på skattesystemet. Utan på ekonomins förmåga eller snarare brist på förmåga att anpassa sig till nya kostnadsnivåer som behövs för att få balans i ekonomier i obalans. Men om Irlands arbetskraft och företag fortsätter att ha dessa låga skatter kommer de att etablera sig i fortsättningen också. Glöm inte att irländska löner stigit kraftigt. Och nu behöver de sänkas något och eftersom de inte gör det skapas en arbetslöshet som består tills de relativa lönerna inte höjts på några år och det e samma sak som lönesänkningar. Det måste hela tiden vara i relation till andra länders lönekostnader.

Om humankapitalet beskattas HÖGT i sverige tenderar det att vilja flytta bort från sverige. Att där det då bor skapa företag innovationer och nyvärde. Men det borde ocså få människor att skaffa sig den typen av humankapital som lönar sig mycket (teknik, naturvetenskap, läkarvetenskap, ekonomi, management) och inte teatervetenskap, utvecklingspsykologi.....men all utbildning ger mer välstånd i jämförelse med ingen utbildning oavsett om det e lite eller mycket utbildning.

Det blev en del exempel. vad jag menar är att det är en komliserad värld och man måste analysera med denna komplexitet och olika varianter av skatter ochförhållanden om man ska kunna dra några slutsatser i jämförelser mellan olika länders skeenden.

Även behöver man dra långsiktiga slutsatser och inte sluta mitt i en lågkonjunktursvacka.

9% tillväxt i 10 år accumulerat ger en tillväxt på 217% på tio år. Om sen tillväxten faller med 3%, 9% eller till och med 15% ett enstaka år ....befinner sig den ekonomin fortfarande på en tillväxt den senaste 11 åren på 81%!!!!! och i år räknat går man tillbaka till tillståndet år 8.

men som sagt om arbetskraften inta går tillbaka till år 8 års löner blir det arbetslöshet.

TIll detta har irland en bostadsbubbla som spricker .

OK..vi tar ett exempel till

det ska naturligt vis vara 117% och inte 217%

Skattetryck eller skattekvot är ganska meningslöst som begrepp för att jämföra länder. De flesta moderna industriländer har sk socialförsäkringar, har sådan som i praktiken är obligatoriska men administreras utanför den offentliga sektorn som i Tyskland blir det lägre skattetryck. Det är därför den borgerliga regeringen hellre har sk avgifter som inte räknas som skatt, TV-avgiften är en obligatorisk avgift men räknas inte som skatt. Sen beror det på om pensioner, och andra socialförsäkringar beskattas eller betalas netto. Alla offentliganställdas löneskatter rundgång, rent teoretiskt skulle man kunna betala ut deras ersättningar netto och vips hade det sk skattetrycket sjunkit dramatiskt, men ingen hade blivit det minsta rikare för det.
 
Det är förunderligt att detta nonsensmått har fått sådan betydelse och att en massa människor tror att det är väldigt viktigt hur det förhåller sig till andra länder.
 
Om denna skattekvot är ditten eller datten är knappast viktigt det viktiga är naturligtvis vad som behövs och vad som görs, behövs det vägar och annan infrastruktur, universitet, utbildningsanstalter, offentlig sjukvård mm skall man naturligtvis ta in skatter så detta kan bekostas. Det är knappast något självändamål att ha höga skatter, vill ett land ha en hel del finansierat och producerat i gemensam regi blir det högre skatter än om sådana tjänster betalas och produceras privat, men det är en ideologisk fråga.
 
Omvandlingstrycket i ekonomin mot att komma högre upp i näringskedjan beror på om det är ett låglöneland eller inte. Man kan naturligtvis vara ett höglöneland utan att skyhöga skatter.
 
Man kan fråga sig om det nämnda som tydligen varit eftersatt som infrastruktur och F&U verkligen behöver skyhöga skatter och om nu Irland eftersatt detta att det kanske kan ha andra orsaker än just skattenivån.
 
När GM spelade ut Trollhättan mot Russelheim visade det sig att bruttolönekostnaden var 30% högre i Tyskland, att svenska civilingenjörer ligger på en botten placering i OCED löneligan är känt sen gammalt, nyligen kom där en OECD (?) rapport där lönerna låg i topp i Danmark medan Sverige låg på en 17 plats. Om man är bekymrad för omvandlingstrycket borde detta oroa svensken.
 
När Irland började sin tillväxt fas var det från en helt annan nivå än Sverige var på. Det är naturligtvis farligt att göra sig alltför beroende av utlänningar det gör landet sårbart. I Baltikum hann de inte dra många andetag i frihet innan de blindgalna nyliberala ideologerna sålt ut allt av värde till utlänningar och balternas återigen fick stå där med mössan i handen inför de utländska herrarna.

Klerken har en viktig poäng som borde vara självklar men naturligtvis inte är det, nämligen att skattetryck och kostnadstryck är skilda saker, vilket alltså inte ska behöva förklaras, eftersom den som inte fattar en sån enkel sak får anses bortom hopp och räddning. Självklart är också att skillnad görs eftersom skatten är centralt kontrollerad och därmed kan styras, t ex genom fördelningspolitiskt motiverad progression. Drivkraften bakom övergång från skattetryck till avgiftstryck är mycket enkel. De välbeställda fruktar förstås omfördelning - envar sig själv närmast, det är meningslöst att moralisera - och nedmomterar därför statsmakten som sådan. Det har medelklassen, som aldrig vet säkert på vilket ben den skall stå, accepterat, men där talar mycket för att det är dags att tänka om, eftersom man är nästa kompani till rakning i vårt alltmer monopoliserade samhälle. En smula generad finner jag ännu en gång kontextuell högrelevans åt Newsmills tjatigaste länkreferens och min egen debutartikel här, jubilaren:
.
http://newsmill.se/artikel/2008/09/02/om-de-okande-klyftorna-i-det-svens...
.
Newsmill växer ju, och jag räknar med många nytillkomna läsare.

Om tillväxten nu ökar med högre skatter så kan man undra hur långt detta gäller. Habib saknar en analys i kärnfrågan. Förmodligen är optimum ganska platt, som inom nästan allt. Att det efterblivna potatislandet Irland har fått en sådan fart är ju helt otroligt. Det klart att om något går upp som en sol så faller det ner som en pannkaka.

Hade länderna bytt folk så att irländarna fått Sverige och svenskarna fått Irland så hade nog välståndet på Irland varit på Afrikas nivå. Se bara på de affärsmässiga danskarna. Det är tur att vi har mycket åkermark, skifferolja, uran, järn, kraft, skog med mera inför den resurskris som kommer.

Habib för en intressant diskussion om att folk kanske jobbar mer med högre skatter eftersom de strävar efter ett visst netto. Det är nog så ibland och då är det normalt svart arbete som gäller. I och för sig är det arbete det också och inget som bör föraktas.

En allmän skattesänkningspolitik är en ren katastrof. USA är ett utmärkt exempel på detta. I det landet är skattesänkningspolitiken nästan upphöjd till religion. En enorm omfördelning av pengar, från de fattiga till de rika, har skett sedan Ronald Reagan lanserade sin "trickle-down"-teori, som går ut på att skattesänkingar (och därmed inkomstökningar) för de rika leder till en allmänt ökad rikedom för hela landet och till inkomstökningar också för de fattiga, eftersom de fattigas inkomster kommer från de rikas inkomster. Så gick resonemanget, och idén om "Reaganomics" blev mycket väl mottagen i USA.
-
Men "Reaganomics" kraschade under Bush Junior. En amerikansk ekonom kunde visa att medelamerikanens realinkomst hade sjunkit med ungefär två procent under den yngre Bushs presidentperiod, medan medelamerikanens realinkomst tvärtom hade stigit med elva procent under Clintons tid. Bush genomförde absolut drastiska skattesänkningar för de rika, vilket ledde till helt enorma förmögenhetsöverföringar från den amerikanska medelklassen till det allra mega-rikaste lilla skiktet.
-
Amerikanen i allmänhet lever i tron att han bor i världens bästa land, att skattesänkningar i princip alltid är av godo och att hans egen realinkomst med naturnödvändighet kommer att fortsätta att stiga. För att kunna upprätthålla den illusionen måste amerikanen upprätthålla sin egen konsumtion. När deras medelinkomst sjönk, skuldsatte sig mängder av amerikaner genom att belåna sina egna hus upp över skorstenen. De erbjöds skuldsättningsbrev som sedan såldes som tillgångar på världsmarknaden, och hela världsekonomin krsaschade och drogs ner i ett stort skuldsättningshål.
-
Men vart har pengarna tagit vägen? Har de bara försvunnit? Nej, så är det ju inte. Pengarna är fortfarande i tryggt förvar hos de allra mega-rikaste. Det är bara alla andra som har blivit fattigare. I USA närmar sig arbetslösheten 10%, en mycket hög nivå i ett land som har ytterst lite skattefinansierat stöd åt dem som inte har något jobb. Människor vräks från sina hem. USA:s banker har fått motta miljardlån och har ofta kommit på fötter igen, och nu snurrar bonuskarusellen glatt igen. De som redan är mega-rika använder nu bankernas "räddningspengar" till sina egna bonusar. Tjosan!
-
Inbilla er aldrig att skattesänkningar är bra för hela samhället. De är bra för de rika, som inte behöver skattefinansierad vård, skola, omsorg och A-kassa, därför att de själva har så att det blir över om de bara slipper hjälpa till att upprätthålla den allmänna välfärden i ett land.
-
Ett samhälle som drivs av skattesänkningar kommer till slut att vara som ett medeltida feodalsamhälle, där en liten klick människor är super-rika medan 90% av befolkningen lever i osäkerhet eller misär. Ni som vill ha skattesänkningar, är ni säkra på att ni tillhör den lilla klick som kommer att "flyta ovanpå" resten av samhället som små gräddklickar, medan resten av befolkningen kämpar för att över huvud taget kunna få mat, käder och någonstans att bo? (Snacka inte om sjukvård för de fattiga - blir de sjuka får de väl krypa undan i en håla och lägga sig och dö!)

Ann Sidbrant har rätt, jag kompletterar. Under de tre sista decennier har USA:srikastre femtedel ökat sina inkomster enormt. Den fattigaste femtedelen har stått stilla. DÄR tog pengarna vägen, de rikaste samlade på hög som Joakim von Anka, pengarna drogs ur omloppet tynade bort. Försvann. Ett gigantiskt slöseri med mänskliga resurser.

De länder som under de senaste 50 åren varit framgångsrikast på tillväxt, skapa ett brett välstånd och minska fattigdomen är alla lågskatteländer. Skattetrycket i Korea, Taiwan, Hong Kong, Singapore, Malaysia och även i Kina ligger långt under OECD genomsnittet. Ändå har man lyckats gå från jordbruk till enkel sammansättning till högteknologi snabbare än någon annan. Sveriges och EUs industri utmanas på område efter område av företag från den här regionen. De har lyckats satsa på kunskap, trots låga skatte.I flera av de nämnda ekonomierna ligger idag utbildningsnivån bland unga personer högre än i Sverige, trots låga skatter. Medellivslängden är lika lång som i Sverige i t.ex Hong Kong, trots låga skatter. Slutsaterna i artikeln håller helt enkelt inte.

Om författaren menar att skattesänkningar från sossarnas nivåer till dagens eller hellre ännu lägre så kan jag inte utgå från annat äbn att detta är ett politiskt inlägg. Naturligtvis finns det gränserför allt. Samtidigt kan man ju inte värja sig vid att det inte fungerar idag heller med pengar till sjukvård etc.
Den intressantaste diskussionen är ju hur kan skattepengarna användas effektivast och vad ska staten egentligen stå för. Där finns en total avsaknad av rim och reson.

Irland skiljer sig ju från Sverige också på andra sätt än vad gäller just skattetrycket, så jag tycker inte man kan dra så långtgående slutsatser som du gör enbart på basis av skattetrycket. Tvärtom verkar det vara så att de länder som har ett högt skattetryck tenderar att bli rätt otrevliga att leva i, på flera sätt.

Generellt bör man alltid sträva efter att hålla skatter så låga som det går och att ha en effektiv revision av hur skattemedlen används. Man bör också sträva efter så stor politisk uppslutning som möjligt vad gäller skatter. Och ett av de främsta skälen till det är ju att hålla politiker på mattan och politisk skattemedelslukande byråkrati på så låg nivå som möjligt, inte minst nui EU-tider med en union som verkar vilja ha allt mer av våra skattemedel och som önskar begränsa våra friheter allt mer.

Finns det förresten några undersökningar som jämför skattetryck med graden av korruption i ett samhälle?

Hedi Bel Habib tycks främst vara publicerad på Newsmill. Hans akademiska gärningar hittar man mindre om när man googlar.

I dagsläget vet jag inte var han är verksam. Men han är i alla fall ingen ekonom och imponerande mängder textproduktion till trots saknar hans inlägg empiri.

Japan har t ex låg skatt. Tillverkar de lågteknologiska produkter?

I alla fall. Detta inlägg är återigen rent tyckande från Hedi Bel Habib. Hur mycket han än viftar med en doktorstitel (från vardå?) och titulerar sig forskare, så krävs det mer än såhär för att vara trovärdig.

Bel Habib insinuerar att Sverige skulle mista sin förändringskraft om vi låter vanligt folk behålla lite mer av sina inkomster. Jag förstår inte varför det skulle vara så hemskt att folk kan leva på sin lön.

Jag har en ganska vanlig lön på 25.000 kronor i månaden. Efter skattesänkningarna har jag hela 1700 kronor mer i månaden att leva på. Det är oerhört mycket pengar för en vanlig familj. Kolla själva på jobbskatteavdrag.se

Trots det är Sverige fortfarande ett extremt högskatteland, där bara en handfull länder ens kommer i närheten.

Det försåtliga i Bel Habibs artikel är att han hävdar att det skulle vara någon slags linjärt samband mellan höga skatter och högt förändringstryck i ekonomin.

För att få bränsle till den i sig underliga analysen så jämför han med Irland, som närmast är en framgångssaga.

Men i Hedi Bel Habibs värld är det ett misslyckande att ha gått från att ha varit ett av Europas fattigaste länder till en tigerekonomi. Ledstjärnan i omvandlingen har varit att erbjuda kraftigt förbättrade villkor för internationella storföretag, där minskade bolagsskatter har varit en av ingredienserna.

Nu har man drabbats hårt av finanskrisen. Var skattepolitiken kommer in i detta begriper nog bara Bel Habib.,

#40: Hedi Bel Habib är antropolog och har enligt vad jag inhämtat doktorerat i psykologi.

Ingemar:
Ja, jag har också uppfattat att han har någon form av antropologutbildning. Men inte var han utbildat sig. Det väger inte särskilt tungt med en så diffus doktorshatt. Ekonomiskolad är han knappast heller, men ändå envisas han med att ge sig in i ekonomiska utläggningar.

Det finns inte särskilt gott om info om hans akademiska forskning på nätet. I dagsläget kallar han sig forskare utan att vara knuten till någon högskola, så vitt jag kan se. Känns som ett typexempel på när en fil dr missbrukar sin titel för att komma undan med att få löst tyckande publicerat.

Tja lägre skatter ger mindre statliga sattsningar men kan ge ökade privata och vise versa men statens projekt kan leda till
"crowding out" dvs att statliga investeringar tränger undan privata det betyder inte att relativt höga skatter kan ge andra fördelar om de investeras i som artickeln går igenom F&U, infrastruktur och andra projekt som kan vara nödvändiga och privat intresse saknas. Problemet är: hur förvaltas skatteintäkterna? Investeras de förnuftigt alltid, det finns skräck exempel som enorma politiker löner, diverse "galna" projekt och stöd som kanske ger temporär effekt men inget som varar. Om pengarna bara slösas i på onyttigheter då hade det varit bättre med en skattelättnad som hade ledigt till en ökad köpkraft och därmed ökad konsumtion.

#41, Jonas
Det måste få vara tillåtet även för icke-experter att uttala sig. Att Bel Habib är antropolog och psykolog hindrar ju inte att han skulle kunna vara kunnig i ekonomi också. Människor kan ha flera strängar på sin lyra.

Jag vänder mig inte mot hans titel, utan mot hans hårdvinklade slutsatser.

Det är ju möjligt att han ägnar en del av sin tid åt att forska i tillväxt globalt och lokalt, som han skriver i ingressen. För mig är han mest känd för att han jobbade på Invandrarverket för några år sedan och för att han skrivit debattartiklar om att barn inte borde gå på dagis förrän de är tre år.

Det skulle vara tacksamt om den nyliberala tyckarklubben kunde bemöta Hedi bel Habib i sak i stället för att förminska honom med ryktesspridning om hans akademiska kompetens.

Hedi bel Habib har skrivit en intressant artikel i god ton. Det känns hopplöst att se att så många människor misslyckas med att ha en god ton tillbaka.

Det är ganska meningslöst att prata om skatter i så här generella termer. Man måste naturligtvis också se till vem som beskattas och hur skatterna används och hur det förhåller sig till hela ekonomin i folkhushållet. Säga att relativt sett höga eller låga skatter skapar tillväxt eller inte är nonsens.
 
I ett historiskt perspektiv har skatter alltid handlat om att överföra resurser från de många till de få. Där av strofen i den gamla slagdängan: ”Båd' stat och lagar oss förtrycka, vi under skatter digna ner.” Bönder i frankrike under 1700-talet betalade enligt någon uträkning 80% i skatt, där fanns skatter och avgifter på allt möjligt. t.ex. kyrkans tionde kan låta som måttligt men det är en illusion för det var fråga om ett tionde på bruttoproduktionen hos småföretagare inte nettoförtjänsten efter avdrag för kostnader.
 
Enligt Eliasbeth Warren betalar den amerikanska medelklassfamiljen 25% mer i skatt än för en generation sedan och har mindre konsumtionsutrymme efter att de fasta kostnaderna betalats detta trots att det då var fråga om en inkomsttagare i familjen och i dag två stycken som arbetar heltid.
 
Den som är gammal nog och kommer ihåg 1980-talet kanske minns hur John-Olle överbeskattade Stockholmarna och ”sparade” så pass att man kunde spela bort miljardbelopp av skattebetalarnas pengar på optioner. Summa summarum en ren destruktiv överbeskattning av medborgarna.
 
Det ackumulerade finansiella överskottet i offentlig sektor var 434 miljarder 2006 och 2007 640 miljarder. En sådan överbeskattning av medborgarna kan behövas om man vill kyla av ekonomin och motverka överhettning och hög inflation. Det är i princip den enda meningsfulla orsaken. Sahlin fick frågan om det var så bra att lämna över ett sådant överkott till de politiska motståndarna i stället för att ha använt slantarna. Till vad sades inte men generellt i det längre perspektivet har överbeskattningen bromsat tillväxten.
 
Mona Sahlin svarar: ”Jag menar ju att ett av sätten för en radikal progressiv regering att verkligen kunna försvara ett starkt välfärdssamhälle är att våga bygga upp överskott för att kunna använda när tiderna är dåliga.”
 
Alltså människan tror att det fungerar som i vanlig företags och hushållsekonomi! Förvisso gör väl de flesta svenskar det också efter några decenniers hjärntvätt, att man kan avstå konsumtion på aggregerad nationell nivå för att åtnjuta den vid ett senare tillfälle. Spara i nationalekonomiska termer har i alla fall förr alltid varit synonymt med investeringar. Monas sparande om det inte behövs för att kyla av ekonomin resulterar i ett ökat utbud av arbetskraft, det finns ju intressen som tycker det är bra, att SAP tillhör dessa är förstås lite märkligt. Alliansen vill att de skall vara synliga som arbetskraftsutbud, SAP försöker gömma dem i åtgärder, förtidspensioneringar och liknande så att de officiella arbetslöshetssiffrorna inte ser allt för illa ut.
 
Så fort SAP förlorat makten kom också ett antal borgerliga propåer om att det där med överskottsmål är bara nonsens och vi borde sluta med det. Det är naturligtvis en anomali för borgare att det offentliga skall plocka in pengar från privat sektor i onödan, skall det vara dött finansiellt sparande som inte investeras skall det naturligtvis ske i privat sektor enl dem. Att de tidigare varit för har ju berott på att de oroat sig för att ”vänsterregimer” skulle investera i offentlig sektor, därför var de varma anhängare av överskottsmål och budgettak trodde man.
 
Man kan inte genom överskott spara välfärd till framtida generationer. Det går inte att spara samhällsekonomiskt utrymme. Om finanspolitisk åtstramning (högre skatter än vad utgifterna kräver) leder till att sysselsättningen minskar, medför det ett bestående bortfall av produktion och lägre framtida standard. Det enda sättet att i dag främja de materiella villkoren för framtida generationer är att se till att sysselsättnings- och produktionsnivån är så hög som möjligt. Och omvänt är våra egna pensioner helt beroende av framtida generationers produktion.
 
Det är naturligtvis oroande om ev. kommande statsminister är lika okunnig som de föregående. Borg har vid ett antal tillfällen också sagt sig vara anhängare av denna ekonomiska princip, om han verkligen gör det kan man fråga sig eller om de nya Moderaterna bara vill simma i sosseretorik.

#45 Terry
Jag håller fullständigt med. Skulle mina inlägg kunna tolkas tvärtom så ber jag om panelens ursäkt, för min avsikt var precis motsatsen.

Men åter till artikeln.

Förmodligen är Hedi Bel Habib inte ansvarig för rubriksättning och bild heller. Är det Newsmill som gör det?

Rubriken och bilden på Anders Borg är det sämsta i hela artikeln. Handlar artikeln ens om Sverige? Är det tillämpligt på oss? Bilden och rubriken pekar ju tydligt på att artikeln är relevant för Sverige 2009 med Anders Borg som finansminister. Och att det gäller hans "lågskattepolitik".

Nja.

För det är ju smått märkligt att påstå att Sverige företräder någon form av lågskattepolitik. Med Anders Borg som finansminister så har skatterna förvisso sänkts, med ungefär 20 procent för låg- och medelinkomsttagare. Trots det så ligger vi i absoluta toppligan i världen och har ganska långt kvar ner till EU-snittet.

Så om Hedi Bel Habib menar att högt skattetryck innebär högt förändringstryck så gäller det i högsta grad fortfarande. Med moderaten Anders Borg som finansminister.

Är sambandet linjärt så borde vi vara den näst mest förändringsbenägna ekonomin, efter Danmark.

Ingemar:
Jag har inget emot att privatpersoner uttalar sig. Men när man presenterar sig själv som forskare leds man lätt in i illusionen att inlägget baserar sig på forskningen i fråga. Av artikeln att döma handlar det mesta om tyckande. Och det är skillnad på att leverera tyckande i egenskap av privatperson jämfört med att kalla sig forskare.

Terry:
Jag antar att du syftar till mig? Men jag har inte spridit rykten och jag är inte nyliberal. Tonen får väl var och en bedöma. Jag tycker inte det är något fel på Hedis ton, och tycker helller inte att det är fel av mig att kritisera hur han presenterar sig som forskare. Mig veteligen är han inte ansluten till något universitet eller någon högskola och då är titeln missvisande.

Man blir perplex när man ser millningen för Borg, 68%!
 
Krisen och att är fråga om megakris har varit ett faktum sen mer än ett år och Borg och Reinfeldt har suttit mer armarna i kors och låtit arbetslösheten skena iväg, dvs underkotten rullar upp sig själv automatiskt. Ett antal gedigna högerekonomer har förordat stimulans. Konjunkturinstitutet, Finanspolitiska Rådet och Svenskt Näringsliv har förordat stimulans. Borg har svamlat om ordnig och reda i statsfinanserna som värre än det var den ekonomiskt okunnige Göran Persson. Statsbudgeten är som ett nav i den offentliga ekonomin och även folkhushållets ekonomi. Ingen mer än den interna svenska debatten bryr sig om statens finanser, utländska bedömare som OECD, IMF, EU och Världsbanken ser till den totala offentliga sektorn. Detta fokus på den statliga budgeten är ett fenomen från den nyliberal frammarschen från slutet av 70-talet när man skulle hitta något underskott att skrämma den ekonomiskt okunnige svensken med.
 
Varje gång vi haft borgerlig regering hr dessa iofs haft oturen att regera när det varit internationell lågkonjunktur men de har varje gång lyckats med konststycket att klara sig sämre än OECD snittet. Som det ser ut nu skall även Borg klara detta borgerliga konststycke, för 2009 ligger vi klart värre till i BNP fall än OECD snittet. Men ändå tycker folk att denne Borg är bra, vad tusan är det som är bra med att vi klarar oss sämre än OECD snittet?

Man upphör aldrig att förvånas över hur hårt de ny liberala talibanerna är beredda att gå på med osaklig kritik och personliga på hopp. Att googla folk och smutskasta dem här är kanske inte olagligt men det är inte snyggt. Diskutera sakligt istället. Eller är ni så pass ryggradslösa att ni måste argumentera enbart utifrån referenser till andra? Kan ni inte själva avgöra om ett argument är bra eller inte utan att blanda in skribentens bakgrund i en debatt (att diskutera utbildningsgraden hos skribenten är inte relevant) som denna är ni fan inte kompetenta att yttra er i frågan själva.

Chris:
Lugna ned dig. Jag har inte ifrågasatt att han är doktor. Det jag har ifrågasatt är om han bör använda titlarna när han diskuterar andra ämnen än sina egna, samt om han ö h t bör kalla sig forskare utan att faktiskt forska vid något lärosäte. Man får lätt intrycket av att han forskar inom ekonomi vid något universitet, men så är inte fallet.

Hans artikel är i övrigt empirilös och anekdotisk. Det är därför jag tycker det är problematiskt att han söker tyngd genom titlar. Han hade förstås haft fel även om han vore en professor i nationalekonomi och skrev ovanstående artikel. Men, lyckligtvis skriver professorer i nationalekonomi ogärna så tendentiösa inlägg.