Snart dör museerna och arkiven, saknade av ingen

Arkiven, museerna och biblioteken blir snart irrelevanta om de inte visar upp sina kulturskatter på internet. Arkivarien Stefan Högberg och Lennart Guldbrandsson från Wikimedia Sverige beskriver en kulturminnessektor som lider av skräck för att göra fel och därför inte gör någonting. Men de presenterar också lösningar på situationen.

För vanliga människor är upphovsrättslagen krånglig. Du får till exempel inte ta ett foto på Poseidonstatyn i Göteborg och lägga upp bilden på din blogg. Då begår du ett lagbrott. Hade du däremot publicerat bilden i en bok hade det gått bra (Upphovsrättslagen § 24).

De flesta struntar i sådana märkligheter. Statliga och kommunala arkiv, bibliotek och museer (ABM-sektorn) kan inte göra det. För dem blir ämnet allt viktigare. Dagligen uppstår frågor om hur man ska göra med material som finns i samlingarna men som någon annan äger upphovsrätten till, eller med material där upphovsmannen är okänd och man kanske inte ens vet hur materialet kom till institutionen, eller hur man avgör vad som får läggas ut på internet.

Av gammal hävd har institutionerna ansett att de äger det som finns i samlingarna och tillgängliggjort det för allmänheten efter eget huvud. Nu, efter fildelningsdebatten, har man insett att det finns en upphovsrättslag. Den insikten har gjort ABM-sektorn mycket försiktig, för att inte säga panisk. Det har inte kommit några lugnande besked från politikerna heller. Därför utreder man, och funderar och utreder en gång till utan att komma fram till så mycket, för det finns inga klara regler. Det är som att utreda en dimbank i tron att det ger bättre sikt.

Vi vill inte gå så långt som att säga att ingen gör något. Riksantikvarieämbetet var tidigt ute med att lägga ut sitt material på internet, och några institutioner har följt efter. Det är bra, men tendensen är tydlig: de flesta väntar. De överger alltså sitt uppdrag att tillgängliggöra kulturarvet för att lagen är snårig. Skulle någon komma undan att betala skatt för att skattelagstiftningen är komplicerad?

ABM-sektorn behöver handfast vägledning i vad man får lösa de krångliga upphovsrättsfrågorna. Fram tills nyligen fanns inga sådana handledningar. Nu finns det snart två. Den ena, ”Över minnesmuren”, har Stefan Högberg från Regionarkivet skrivit för Västra Götalandsregionens ABM-organisationer, och den är nu på väg upp till regionstyrelsen som avgör dess öde efter sommaren. Förhoppningsvis gör den livet lättare för ABM-sektorn i den regionen.

Den andra handledningen lanserades den 1 juni på Kungliga biblioteket och kom från ett oväntat håll, nämligen Wikimedia Sverige, Wikipedias svenska stödförening. Efter en process där många företrädare för de största ABM-institutionerna i Sverige medverkat, finns nu svaren på de viktigaste frågorna samlade i broschyren ”Kulturskatter på nätet”. Den visar hur kulturminnesinstitutioner runt om i landet kan agera – nu.

Vän av ordning frågar sig kanske varför det här är en nationell angelägenhet. Svaret är att allmänheten inte i första hand går till kulturinstitutionernas lokaler längre, utan förväntar sig att hitta saker via nätet. När ABM-sektorn inte vågar närvara på nätet och ge oss hela bilden – bilder av sedvänjor, personer och händelser, till exempel – då kommer missförstånd, okunskap och andra länders kulturarv att ta över. Okunskap kommer att följas av ointresse. Snart kommer man inte sakna de svenska ABM-institutionerna. De blir irrelevanta och då finns heller ingen anledning att finansiera dem. Den utvecklingen vill vi inte se. Därför hoppas vi att så många arkiv, bibliotek och museer publicerar sina kulturskatter på nätet, med hjälp av råden i ”Kulturskatter på nätet” och ”Över minnesmuren”.

Situationen är akut. Ju längre tiden går, desto svårare blir det att komma igång, och än mindre ifatt. Men med god handledning är det fortfarande möjligt. För mer information, besök wikimedia.se.

STEFAN HÖGBERG

upphovsrättsansvarig, Regionarkivet för Västra Götalandsregionen och Göteborgs Stad

LENNART GULDBRANDSSON

Wikimedia Sverige

Lennart Guldbrandsson (2 artiklar)
http://mrchapel.wordpress.com

Anmäl

2 kommentarer Logga in för att kommentera
I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.

Och medan den svenska kulturarvssektorn avvaktar, så ser man hur vissa museer och institutioner i framförallt USA tar över den digitala förmedlingen av kultur och kunskap. Giganter som Tate, Smithonian, MoMA eller Metropolitan blir alltmer som trendsättande kanaler med världen som publik.
Snart ska man behöva vänta att någon i USA tar upp en aspekt av vårt kulturarv för att våra barn och ungdomar ska veta att den finns, och det kommer att ske genom ett amerikanskt populärkulturellt spektrum.

Permalänk | Anmäl #1 Matthieu Hartig, 2012-08-17, 14:51

Samtidigt har vi i Sverige världens bästa digitala producenter. Men de jobbar bara med reklam och internationella varumärke. Varför är det så? Bara museernas ledare och beslutfattare kan svara.

Permalänk | Anmäl #2 Matthieu Hartig, 2012-08-17, 14:55