En borglig valseger ? och vad innebär det för MP?

Det var en tung dag för mig, och många miljöpartister idag när det första som man såg på morgonen är DNs första sida "Rödgröna väljare tror på valförlust". Det blev inte lättare när Greger Hatt, tidigare talskrivare åt Ingvar Carlson och Mona Salin sa på Newsmill att "jag överger S för C" och berättade om att både jobbkrisen och (s) kris var så djupa att han, trots sitt medlemskap i socialdemokratin, inför förra valet röstade på Alliansen...

I många avseende håller jag med Greger Hatt när det gäller socialdemokraterna: "en period till i opposition är nog nödvändigt för att göra den omprövningar och nydaning som behövs för att ge relevanta vänstersvar på dagens samhällsproblem, mer än att drömma om fornstora dagar och makthegemoni..." 

Men frågan är hur detta kommer att påverka valsutgången för miljöpartiet? Till skillnad från frånvaron hos socialdemokraterna av politik förnyelse och nya ansikten bland vallokomotiven, är miljöpartiet mitt i en omvandlings- och utvecklingsprocess där vi har ett starkt och tilltalande budskap om att "modernisera Sverige", populära politiska stjärnor som Maria Wetterstrand, Peter Eriksson, Gustav Fridolin, Mikaela Valtersson, och inte minst de nya och unga medlemmar som strömmar in i partiet...      

Det känns verkligen tungt att inse att det finns en påtaglig risk att vår gröna uppgång inte kommer att räcka till för att motverka den röda nedgången. Dessvärre kommer det inte heller vara någon lösning för de rödgröna om de röda bara går över till oss gröna. Till exempel menar VLT att det ökade stödet för regeringen främst kan ses som misstro och osäkerhet inför det rödgröna alternativet, vilket jag helt instämmer med.    

Jag vill inte vara efterklok och påstår att det var fel med de rödgröna. Men jag är mycket besviken på Mona Sahlin som misslyckades kapitalt med förnyelsen av socialdemokraterna, en förhoppning som lockade både många egna väljare inom socialdemokratin och miljöpartister att ge sitt stöd till och ha höga förväntningar på det rödgröna samarbetet. Istället gick så mycket energi och ansträngningar åt till det som Greger Hatt kallar "uppfinnarverkstan för politiska ord". Kanske det är den viktigaste anledningen till att valrörelsen hittills saknat den riktiga glöden, även om det hela tiden pratas om ett "ödesval".  

Det känns dessutom ännu mer tungt för mig som miljöpartist om vi i miljöpartiet missar chansen att genomföra den vitalisering och modernisering som Sverige behöver framöver. Än så länge har Alliansens vinnande koncept varit "vi är bättre på att sitta still i båten när det stormar". Men jag tror att Alliansens innerst inne vet att samma retorik och strategi inte kommer att fungera under nästa mandatperiod - man måste visa att man kan få igång Sverige, på riktigt! 

Ska Miljöpartiet, ett parti med framtidsvision och förändringsambition, verkligen missa eller avstå från möjligheterna att påverka? Hur kan miljöparitet få genomslag med sitt budskap och sin politik för att kunna föra mer ambitiös klimatpolitik och en närings- och industripolitik med starkare innovationsförmåga och konkurrenskraft? Hur ska vi ta vara på förändrings- och förnyelsekraften inom de gröna?

Dessa frågor kommer att plåga mig och kanske många andra ända fram till den 19 september...

Nannan Lundin (10 artiklar)
http://nannan.mpbloggar.se/

Anmäl

1 kommentarer Logga in för att kommentera
I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.

När man läser din artikel kan man undra varför MP överhuvudtaget gick ihop med S och V. Uppenbarligen utan att säkerställa att partiets hjärtefrågor och framtidsvisioner skulle bestå. Snacka om att skjuta sig i foten.

Permalänk | Anmäl #1 Nils Welinder, 2010-09-03, 16:54