Jämställdheten står och stampar

Nu är det väl så att styrelser till största del befolkas av individer som dels har hög utbildning och under sitt arbetsliv har arbetat i högre chefspositioner och sedan under de sista åren i sitt arbetsliv sitter i styrelser.
Ledamöterna är alltså ofta i 60-70 års åldern, civilingenjörer eller civilekonomer eller både och. Tittar man på könsfördelningen på 60-70 åriga civilingenjörer/civilekonomer med tidigare högre chefspositioner kommer man att se att könsfördelningen är ännu mer sned än de 22,2% du uppger.

Den sneda fördelningen beror alltså inte på att processen att utse ledamöter är ojämnställd, utan förklaringen finns att hitta i hur de olika könen valde att utbilda sig för 40-50 år sedan.

Sen kan man ju förstås diskutera om en lämplig sammansättninga av en styrelse är ett gäng 60-70 åriga gubbar, alla med samma bakgrund. Dock är det inte specifikt kvinnor som är uteslutna från denna grupp, utan minst 95% av befolkningen.

Som vanligt kloka ord från Gudrun när hon ställer frågan Inom vilket annat område skulle man våga, helt öppet, ha så låga ambitioner när det gäller jämställdheten?
Svaret är lika enkelt som frågan.
Det är nämligen så att man måste se orsakerna i sitt rätta sammanhang och hur och i vilka strukturer de samverkar. Det är först då man kan se, förstå och analysera helheten. Det är då man kan komma fram till de förslag på åtgärder som behövs för att kunna ge jämställdheten ett ärligt namn.
Till exempel, precis som Gudrun så klokt påpekar, så är övervägande delen av eftergymnasiala utbildningar kvinnor. Då måste man analysera vad detta innebär i framtiden. Man kan inte bara leva i ”nuet” utan måste tillåta sig att vara visionär, och se framtiden. Det kanske inte är så viktigt att det är just 50 % av varje i just i privatägda bolagsstyrelser. Det kanske är viktigare att det är exakt 50 % i den offentliga sektorn, som ändå är statens ”ansikte”. Eller att båda könen får lika stor ekonomisk utdelning av sina utbildningar, om man utgår från den så kallade internränteberäkningen. Det är ju rimligt att båda könen tjänar lika på samma investering.

Jämställdheten är inte endast 50 % i bolagsstyrelser, som Gudrun klokt nog redan i tidigare artiklar så väl beskrivit. Därför måste man se alla faktorer som betyder något för jämställdheten och se fundera över vad man kan göra åt varje enskild faktor av betydelse.
Här på

http://www.yakida.se/jammakt.html

har man lyckats att matematiskt visa hur sambanden hänger ihop och hur jämställdheten verkilgen ser ut utifrån ett samhällsperspektiv.

Strukturer, könsmaktordning, patriarkat, genusforskning.