Häglund har rätt om redaktörer

Kolumnisten Kjell Häglund skriver i dag en intressant text i Journalisten om betydelsen av redaktörer. Hans tes är att betaltidningarna, för egen överlevnads skull, bör sätta redaktörer på att granska även opinionsmaterial, och han tar sin utgångspunkt i en hårt kritiserad DN-krönika om ADHD.

I det har Häglund rätt. Även om vi inte är ett traditionellt medium är det också i den riktningen som Newsmill har utvecklats det senaste året.

Newsmill startade år 2008 i en tid då kvällstidningarna fungerade som bloggverktyg och läsarmedverkan låg i tiden. Här publicerades då det mesta; insändarmaterial och hårt vinklade texter blandade med kvalificerade artiklar av experter.

Det är möjligen vissa artiklar från den tiden som Häglund har i åtanke när han använder Newsmill som ett skräckexempel på ett redaktörslöst medium (även om han på Twitter medger att Newsmill främst används som en symbol).

Men i dag utövar vi på Newsmill ett mycket aktivt redaktörskap. Vi begär omskrivningar, eller refuserar merparten av de artiklar som skickas in till oss. Och vi har medvetet skruvat ner tonläget genom att försöka undvika personnamn i rubrikerna och genom att be skribenter med en aggressiv ton att omformulera sig. När vi själva ber skribenter att skriva premierar vi sakkunskap framför kändisskap.

Den nya inriktningen har varit uppskattad av läsarna. Newsmill har flera veckor legat över 100 000 unika webbläsare och vi märker att vi citeras flitigt av traditionella medier. När Göran Persson i januari tog bladet från munnen om EU:s nya finanspakt gjorde han det hos oss. Och när Astra Zeneca plötsligt la ner sin forskningsavdelning var debatten på Newsmill betydligt mer initierad än i de traditionella medierna.

Så vi instämmer med Häglund, även opinionsmaterial kräver aktiva redaktörer.

Andra veckan över 100 000 unika

Både vecka 2 och 3 har Newsmills trafik legat över 100 000 unika besökare i veckan, vilket är en markant ökning jämfört med förra året och även jämfört med hösten. Ökningen beror inte på någon enskild text eller enskild debatt - inte ens helgens många texter om Juholt. Förklaringen är en jämn tillströmning till många olika artiklar från många olika håll. Den lite mer lågmälda tonen och fokus på kvalitet och viktiga ämnen tycks uppskattas, vilket redaktionen tycker är väldigt roligt.

Svar till Viktor Barth-Kron

I fredagens DN Kultur skriver Viktor Barth-Kron om ”Newsmill och sponsorerna”. Han tycker det är anmärkningsvärt att Newsmill delar ut medalj och diplom och antyder att diplomet till Erik Lagersten, kommunikationschef vid Försvarsmakten, på något sätt hänger ihop med att vår försvarsdebatt ”sponsras av vapentillverkaren Saab, en betydande leverantör till Försvarsmakten”.

Newsmills medalj och diplom, som vi delar ut årligen, är Newsmills egna priser. Ingen blir informerad i förväg och ingen har inflytande över den processen. Vi belönar personer som gjort något utöver det vanliga, i Lagerstens fall en snabb och tydlig modernisering av Försvarsmaktens delaktighet i den allmänna debatten.

I likhet med DN och andra kommersiella medieföretag finansieras Newsmill av annonser, bland annat engagemangsannonser där aktörer visar att de delar vårt engagemang i debatten. Det betyder inte att de har inflytande över publicistiken, liksom nöjesindustrin på grund av sina annonser inte har inflytande över DN Kulturs redaktion eller att DN:s kulturpris styrs av bokbranschen. Exempel på färska Saabkritiska artiklar under Sälendebatten var tex Carl Björemans och Adam Cwejman.

Stort intresse för Persson

PM Nilssons intervju med Göran Persson, publicerad på Newsmill i dag, har väckt stort intresse. Läs vad bland annat Dagens Industri, Veckans Affärer, DN, SvD och Expressen skriver. 

Samt TT: 

"Förre statsministern Göran Persson (S) anser att Sverige bör gå med i euroländernas finanspolitiska pakt, som ska stärka förtroendet för skuldtyngda länder och för euron.

Avstängd kommentarsfunktion

Under trettonhelgen drabbades Newsmill av en bugg som innebar att raderade kommentarer fortfarande syntes för användarna. På grund av detta har kommentarsfunktionen nu temporärt stängts. VI räknar med att kunna lösa buggen i början av nästa vecka. Vi beklagar eventuella olägenheter.

Nätet kräver ärligare debatt

För 20 år sedan hade vi svenskar i princip samma yttrandefrihet som i dag. Men möjligheten att sprida sina åsikter till en större krets var för vanliga människor nästan obefintlig.

Kanske var det därför jag som barn var så förundrad över Speaker's corner i Hyde Park. Tänk att vem som helst fick ställa sig i talarstolen och framföra vad den ville! I dag tycker jag däremot mest synd om de fåtal demonstranter vid riksdagshuset som jag går förbi på väg hem från jobbet.

För det finns ingen anledning att sörja talkörer, plakat och raspiga megafoner. På internet kan fler vara med och där gäller det att överbevisa meningsmotståndare i stället för att överrösta dem.

I internets barndom var det visserligen - precis som i papperspressen - fortfarande viktigare var du skrev något än vad du skrev. Men sociala medier har förändrat det. Postar du bara något tillräckligt intressant, uppseendeväckande eller välformulerat är chansen mycket god att det kommer att få spridning via Facebook-sidor, twitteruppdateringar och mejltips.

Efter attentaten i Oslo och Utöya fick exempelvis den avhoppade sverigedemokraten Camilla Rågfors 37 000 läsare på en dag på sin blogg när hon skrev om sin FB-vän Anders Behring Breivik.

Och när Emelie Holmquist i fjol bloggade om hur hennes sjuka mamma nekades sjukersättning höll det så när på att kosta Alliansen valsegern.

I ett sådant medieklimat känns det mycket märkligt att läsa Maria Schottenius tankar om Slussendebatten i Dagens Nyheter. Hennes slutsats är att "papperstidningarna har en än så länge en orubbad ställning när det gäller opinionsbildning".

Den slutsatsen drar hon av all den uppmärksamhet i andra pappersmedier som följt på DN:s publicering av ett inlägg av låtskrivaren Benny Andersson. Enligt Schottenius är alltså svensk opinionsbildning som allra bäst när känsloargument och ett känt namn går före sakkunskap. För på nätet tog det inte många timmar innan intresserade medborgare kunde visa att många av Anderssons påstående gällde en tidigare version av Slussenplanen och att flera aldrig hade varit sanna.

Slussendebatten är ett väldigt bra exempel på hur samhällsdebatt passar betydligt bättre på nätet än i papperstidningar. En seriös diskussion om ett komplicerat infrastrukturbygge i mångmiljardklassen är helt enkelt svår att klämma in på 2 500 tecken utan bilder. På nätet finns det dock hur mycket plats som helst för personer som läst alla planritningar att diskutera lutningar, tillgänglighetsfrågor och tunnelbanedragningar.

Att yttrandefriheten nu också kan nyttjas i praktiken leder till en bättre debatt och - är jag övertygad om - i slutändan till bättre politiska beslut. För det går inte längre att obemärkt fula i en debatt, man kommer obönhörligen att bli påkommen om man slarvar med fakta.

Även om man heter Benny Andersson.

- - -

Detta blogginlägg ingår i Amnestys bloggstafett om yttrandefrihet som genomförs som en del av Amnestys kampanj "Skriv för livet". Mer information om bloggstafetten, "Skriv för livet" och Amnestys arbete för yttrandefrihet hittar du här.

Nu lämnar jag över stafettpinnen till mangaöversättaren Simon Lundström som bloggar på Vem bevakar bevakarna? i hopp om att vi blir många som kommit i mål den 10 december, som är dagen för mänskliga rättigheter.

Newsmillfamiljen växer!

Efter tre års debatt på Newsmill tar vi nu nästa steg och startar Newsmill Analys - ett institut som ägnar sig åt det politiska lägets viktigaste frågor. Newsmill Analys har egna sidor i varje nummer av Veckans Affärer med början idag. På så vis kan VA:s läsare ta del av analyser och perspektiv som vi utvecklar inte minst genom att ha fingret på debattpulsen i Sveriges största debattsajt.

Newsmill Analys känns som en naturlig utveckling av Newsmill. Genom er - våra 18 000 medlemmar och skribenter - ser vi trender och skiften innan de etableras i offentligheten, lär känna argumenten, noterar positionsförändringar, nya opinionsbildare och ser intressanta konstellationer uppstå och andra försvinna. Tillsammans med er har vi Sveriges största kontaktnät av experter och viktiga opinionsbildare. Det ger en samlad kunskap och ett särskilt perspektiv på samhällsdebatt och opinion - en kunskap som vi menar är högst relevant för beslutsfattare i politik och näringsliv.

Newsmill Analys fungerar som så att vi - det vill säga jag och PM Nilsson - skriver själva och tillfrågar andra i intressanta ämnen; genom flödet på Newsmill hittar vi ofta både rätt person och viktiga perspektiv. Vi publicerar inga texter utan att tillfråga författaren, men om du som skribent eller kommentator för fram ett ämne eller en vinkel som vi vill ta med oss till Veckans Affärer, eller har visat upp expertkunskaper i ett ämne som Newsmill Analys tittar närmare på, då hör vi av oss.

Newsmill Analys kommer, vid sidan av sidorna i Veckans Affärer, erbjuda andra tjänster. Vi gör bland annat analyser åt företag och organisationer som vill att vi lägger blicken på dem och deras fråga och arrangerar seminarium. Läs mer om det här.

Annika Nordgren Chrisensen, chef Newsmill Analys

Svar i DN

"Newsmill är i dag dubbelt så stor som DN Debatt på nätet och en allt större grupp yngre viktiga opinionsbildare läser inte papperet. Genomslaget på Newsmill är distinkt. Vår läsekrets återfinns i riksdagen, på departementen, på myndigheterna, de stora redaktionerna, universiteten och de större företagen, samt ambassaderna", skriver jag i ett svar på gårdagens uppslag om pluralismen i samhällsdebatten i DN Kultur. Läs hela texten här.

Tips till dig som vill skriva hos oss

Newsmillskribenter! Att ni är kloka och flitiga märks på inflödet av artiklar, och det är vi mycket glada över. Många hör av sig och frågar vad som krävs för att bli publicerad, och helst få en bra placering på sidan. Här kommer därför några generella råd:

1. Aktualitet. Om en fråga är omdebatterad och aktuell för dagen ökar intresset för den. Ta gärna en titt på vilka aktuella ämnen vi efterfrågar.

2. Relevans. Berör frågan utomstående och varför skriva just på Newsmill? Anpassa texten till den målgrupp du vill nå. En text som passar på DN Debatt eller på en blogg passar nödvändigtvis inte hos oss. Dessutom: Om vi redan har publicerat texter om det du vill framföra är risken stor att ytterligare texter inte tillför debatten särskilt mycket nytt.

3. Insändare är inte debattartiklar. Det kan vara svårt för alla att känna till skillnaden mellan insändare och debattartiklar, men en debattartikel är längre, mer genomarbetad och faktabaserad. Sikta på minst ca 3000 tecken inklusive blanksteg.

4. Ha en röd tråd. Ibland får vi in texter som börjar i en ände men slutar i en annan. Fundera igenom ett huvudtema. Texten måste hålla samman. 

5. Vårdat språk. Ta bort svordomar och etniska beteckningar, som kan anses stötande och förlegade, om det saknar relevans för textinnehållet. För många stavfel är också ett skäl till att vi refuserar texter dagligen. Tänk även på att ironi är en svår konst.  

6. Koppling till ämnet. Den som har en relevant synpunkt, erfarenhet, analys eller åsikt ska komma till tals på Newsmill. Fyll därför i rutan "Om mig" med relevant information. Tänk på att skriva texter i ämnen som du har kunskap eller personliga erfarenheter av. 

7. Bilden. Vår bildpolicy att det ska finnas en bra bild på skribenten, och att man ska kunna se hela ansiktet. Glöm med andra ord inte fotot.

Förhoppningsvis kan dessa råd vara en fingervisning för hur vi resonerar på redaktionen. Tack återigen för att ni lägger ner tid och kraft på att skriva briljanta artiklar!