Avskaffande av Indiens kastsystem bör vara villkor för nya EU-avtal

Nyligen läste jag om en kvinna i Indien som arbetar med att tömma latriner hos några familjer i Madhya Pradesh i Indien. Hennes arbete sker för hand och görs i gryningen då helst ingen i byn ska behöva se latrintömmarna. Kvinnan tillhör daliterna, en stor grupp människor som haft oturen att födas in i de lägsta delarna av kastsystemet.

Här i Europaparlamentet presenterades nyligen en rapport om s.k. kastbaserad diskriminering. Kastväsendets sätt att klassificera människor diskriminerar hela 260 miljoner människor i hela världen varav den största delen återfinns i Indien. En kvarts miljard människor har genom detta system berövats sitt människovärde! Diskrimineringen tar sig bland annat uttryck i kastbaserat våld och ett förnekande av rättigheter. Som så ofta är kvinnor och barn de hårdast drabbade. Jobben som förbehålls dem är de allra farligaste och smutsigaste. Rapporten säger att daliterna utsätts för tvångsarbete och tvångsprostitution, de diskrimineras konsekvent, socialt och ekonomiskt, av högre kaster. Eftersom de exkluderas vad gäller tillgång till land, anställningar, vård, utbildning, vatten och sanitet, tvingas de i högre grad in i fattigdom. De svagaste i det indiska samhället är de som kallas "de oberörbara". De är systematiskt motarbetade och förtryckta i det indiska samhället på ett sätt som närmast kan liknas vid apartheid.

Kastväsendet är religiöst sanktionerat; det är en del av hinduismen och dess sätt att bedöma människovärdet. Den religiösa dimensionen gör kanske en förändring av kastväsendet svårare, men icke desto mindre nödvändig!

Människovärdet är universellt och oberoende av kulturella och religiösa omständigheter. Det gör detsamma om en religion vägrar erkänna människors unika och okränkbara värde - värdet är alltjämt där! Här finns inte utrymme för moralisk relativism eller en förment tolerans av andra kulturer. Den indiska författningen ger medborgarna lika rättigheter, och diskriminering på grund av kast är formellt sett illegalt. På pappret ser det bra ut, men problemen kvarstår i det indiska samhället.

Indien är ett fantastiskt land som gjort en imponerande resa. Landet är stort som två tredjedelar av Europas yta, med 1,2 miljarder invånare. Ekonomin har varje år sedan 1990 vuxit med ca 6 %. Resultatet av öppnade gränser för handel och marknadsekonomi är att miljoner människor rests ur fattigdom. Sedan länge har EU haft goda diplomatiska och politiska relationer och ett bra handelsutbyte med Indien. Detta är bra och vi borde handla mer med varandra: men inte utifrån vilka premisser som helst.

De indiska myndigheterna måste nu börja leva upp till sina egna åtaganden om icke-diskriminering och se till så att lagen om registrerade kaster efterlevs. EU måste tydligt ta upp frågan om diskriminering på grund av kast i sina dialoger med Indien och prioritera program som verkar emot sådan diskriminering, bland annat inom utbildningsområdet. Lagar som försvårar biståndsprojekt och möjligheten att kanalisera ekonomiskt stöd till frivilligorganisationer som arbetar med utsatta lägre kaster, måste bort.

Ett samhälles utveckling mäts inte bara i ekonomiska termer. Graden av civilisation kan mätas utifrån hur de svagaste behandlas. På den punkten har utvecklingen i världens största demokrati, mer eller mindre, stått stilla. Framtida EU-samarbete med Indien måste prioritera insatser emot diskriminering på grund av kast.

Alf Svensson (19 artiklar)

Anmäl