Jobba mer preventivt mot den psykiska ohälsan

En undersökning baserad på 2500 intervjuer med ungdomar mellan 10 och 18 år visade att trakasserier från jämnåriga elever och dåligt bemötande av lärare hade ett samband med ångest, frustration, och psykosomatisk smärta och psykologiskt lidande (Hjern et al., 2008). En annan studie (Skolverket 2010) visade att spring i korridorer och klassrumsbyten bidrog till en orolig skolmiljö i form utav bråk, slagsmål och mobbning.

Samtidigt har antalet suicidförsök, både i absoluta och relativa tal, ökat bland unga kvinnor i åldern 15-24 år. Mellan åren 1998 och 2004 ökade även antalet kvinnliga patienter som vistades på sjukhus på grund av självskadebeteende med hela 50 % (Socialstyrelsen, 2006). Samma år slog man i rapporten “Ungdomar, stress och psykisk ohälsa” fast att den psykiska ohälsan nästintill tredubblats de senaste tjugo åren.

Det är en alarmerande och oroväckande utveckling vi ser bland våra ungdomar. Vad gör vi fel? Det absolut vanligaste svaret är att vi måste utöka resurserna till barn- och ungdomspsykiatrin, minska vårdköerna och öka anslagen till att behandla psykisk ohälsa. Det är givetvis en del av lösningen men vi måste se det ur ett bredare perspektiv. Vi börjar i fel ände av problemet, vi behandlar konsekvenserna av problemet snarare än kärnproblemet självt. Med andra ord måste vi börja jobba mer preventivt mot den psykiska ohälsan.

För att hjälpa skolan att klara sitt kärnuppdrag måste elevhälsan och skolhälsovården ha bättre tillgång till psykologer och kuratorer. Det är på skolorna som många elever som mår dåligt upptäcks och kan fångas upp, därför är det viktigt att sätta in resurser i tidigt skede. Även samarbetet och kommunikationen mellan skolan och vårdnadshavarna måste förstärkas för att uppmärksamma de första tendenserna på att något är fel, exempelvis som sjunkande skolresultat, bristande fokus och frånvaro på lektioner.

Även en lugn och säker studiemiljö i skolan är viktigt för det psykiska välbefinnandet. Det finns ett samband mellan känslan av trygghet i närmiljön och psykisk hälsa. En miljö som upplevs som otrygg begränsar ungas rörelsefrihet och kan därför vara en bidragande orsak till psykiska besvär.

En annan aspekt som tjänar till att tas upp är de ungdomsmottagningar som är bra exempel på verksamhet som når många ungdomar på ett framgångsrikt sätt. Emellertid måste tillgängligheten förbättras, under sommaren och därmed under elevernas sommarlov håller endast hälften av landets ungdomsmottagningar öppet. Det är orimligt att ungdomar som är i behov av stödsamtal eller samtalsterapi ska behöva åka en längre väg för att få träffa kurator eller psykolog. Psykiska besvär tar inte en paus på sommaren, därför bör heller inte ungdomsmottagningarna göra det.

Vi sverigedemokrater förespråkar därför en skola som tar ett större ansvar gentemot morgondagens samhällsbärare. En hälsofrämjande och preventivt inriktad verksamhet i skolan kan framgångsrikt bidra till att skapa bästa möjliga förutsättningar för att öka det psykiska välmåendet bland ungdomar!

Dennis Dioukarev

Förbundsstyrelsesuppleant SDU

Per Ramhorn

Riksdagsledamot SD