Alliansens företagarglöd har falnat

Regeringens regelförenklingsarbete för företagen har misslyckats från starten 2006. Igår tog Annie Lööf emot ett delbetänkande i utredningen ”Ett minskat och förenklat uppgiftslämnande för företagen” (dir. 2012:35). Hon meddelar i samtidigt att Regeringens regelförenklingsarbete bygger numera (sic!) på fem målsättningar: Kostnaderna ska minska, det ska bli enklare att ha kontakt med kommun och länsstyrelse, krånglet ska följas upp, nya lagar ska konsekvensanalyseras och det ska vara lätt att lämna uppgifter till statliga myndigheter. De målen känner vi igen sedan tidigare.

Efter valet 2006 sattes målet på regelförenklingen till 25 procent. 2010 visade resultatet endast en förenkling på 7 procent. Därefter har Regeringen kommit med ett löfte om att företagens administrativa börda ska vara lättare 2020 än den var 2006.

I slutet av 2008 antogs EU:s medlemsländer ”Small Business Act”. Det är en ambitiös politisk agenda för små och medelstora företag med långtgående åtgärder för att skapa ett gynnsamt företagsklimat i Europa. SMA består av tio principer som medlemsländerna har åtagit sig att implementera, bl a regelförenkling.

I december 2012 lanserade EU-kommissionen ”Regulatory Fitness and Performance Programme (REFIT)” som är ett mer konkret arbetsprogram för regelförenkling. Utgångspunkten är en kartläggning av de regelområden där det finns störst behov av förenklingar och en minskning av regelkostnader för företag och EU-medborgare.

Bra att Annie Lööf ”numera” vill fokusera på ett konkret mål: Hon tar nu fasta på att företagen p g a bristande samordning mellan myndigheterna tvingas lämna samma uppgifter om företagets namn, kontaktuppgifter, antal anställda och firmatecknare varje gång det kommer en ny blankett. Hon aviserar att uppgiftslämnande i stället på sikt ska kunna ske via en elektronisk tjänst på internet där uppgifterna läggs in en gång för alla.

Annie Lööf säger dock inget om delbetänkandets förslag om att företagens årliga kontrolluppgift skall utökas till månadsvis rapporter.

Det rimmar illa mot regeringens tidigare uttalade försök att minska företagens byråkratibörda. Det strider också förslaget mot såväl ”Small Business Act” som EU-kommissionens ”Regulatory Fitness and Performance Programme (REFIT)”.

På FaceBook skriver Lars Edlund, revisor som ansvarar för statistikuppgifter för ca 200 enskilda firmor och bolag, att han beräknat att var och en av hans kunder kommer att drabbas av mellan 500:- och 1.000:- kr per månad i ökade kostnader för administration. Han påpekar också att myndigheterna kommer att drabbas av ett stort antal rättelser som måste göras i efterhand på grund av lokala misstag som alltid görs på företagsnivå och som brukar rättas till i samband med de årliga kontrolluppgifterna.

Jens Hedström, VD Näringslivets Regelnämnd, NNR visar i en undersökning att varannan företagare anser att en sänkning av regelkostnaderna har mycket eller ganska stor betydelse för att det i framtiden ska gå bra för företaget. Endast ett av fem företag (19 procent) anser att sänkta regelkostnader saknar betydelse.

Strävan mot mindre kostsamma regler handlar ytterst om förbättrad konkurrenskraft och tillväxtchanser för svenska företag. Med smarta regelförbättringar – utan ny månadsredovisning – kan kostnaderna sänkas både för företagen och hos de myndigheter som ska tillämpa regelverken.

Att Annie Lööf inte kommenterar utredningsförslaget om månadsvis redovisning i sitt ”numera” gällande 5-punktsmål vittnar om bristande insikt i föregens praktiska vardag.