Publicerad: 2013-02-28 20:02, Uppdaterad: 2013-02-28 20:02
Livsmedelsindustrin: Flera svenska jordbruksministrar har likt landsbygdsminister Eskil Erlandsson velat centralisera kontrollen. Men Sveriges kommuner har hållit emot, genom att envist hävda att livsmedelskontrollen är en viktig del av det kommunala självstyret.
Marie Söderqvist, VD Livsmedelsföretagen
Åke Rutegård, VD Kött- och charkföretagen
Fusket med hästkött och historien med de falska oxfiléerna har tydligt visat på en lucka i livsmedelskontrollen, en lucka som vi nu måste fylla igen.
Livsmedelsbranschen i Sverige, inkluderande producenter, grossister, restauranger och handel, kom kort efter det att hästköttskandalen briserade överens om att DNA-tester och kontroll av köttslag nu ska bli en del av företagens löpande egenkontroll. Detta utöver de otal tester som såväl företag som myndigheter nu genomför som en omedelbar respons på skandalen.
Genom att kontinuerligt göra artbestämning av kött kan vi bli bättre på att motverka liknande bedrägerier i framtiden. Men livsmedelskontrollen är mycket mer omfattande än så. Hästköttsfusket handlar i första hand om redlighet, att det vi köper, vare sig vi är en producent eller en konsument, innehåller det som utlovats. Detta är en viktig fråga, men för andra än allergiker är den sällan livsviktig. Kontrollens viktigaste uppgift är trots allt att garantera livsmedelssäkerheten.
Huvudansvaret för livsmedelskontrollen har företagen själva via en mängd kvalitetstester i alla led från jord till bord. Som ett exempel gör ett av våra större köttföretag i Sverige nästan 10 000 analyser årligen som en del i sin interna hygienkontroll.
Utöver detta finns den offentliga kontrollen, där Livsmedelsverket sköter kontrollen av samtliga slakterier och större chark- och färdigmattillverkare medan kommunerna har ansvar för ett stort antal mindre företag inklusive alla livsmedelsbutiker, restauranger och storkök. Kommunerna har även ansvaret för kontrollen av de hundratals trading- och grossistföretag som importerar kött till Sverige. Kvaliteten i den kontrollen kan ifrågasättas i ljuset av de senaste avslöjandena.
Landsbygdsminister Eskil Erlandsson öppnar nu för att låta Livsmedelsverket ta över all kontroll av animalier. Vi står helt bakom detta.
Den kommunala kontrollen har idag många brister. Kompetens- och ambitionsnivån mellan kommunerna skiljer sig väsentligt åt och samordningen är bristfällig, vilket EU påpekat vid flera tillfällen
Vi får nästan dagligen samtal från medlemsföretag om hur de behandlas och bedöms på olika sätt av de kommunala inspektörerna. Kostnaden för kontrollerna, liksom innehållet, varierar kraftigt beroende på var i landet man finns. Livsmedelsverket har konstaterat att många livsmedelsföretag inte får den kontroll de betalar för. Det är allvarligt för såväl konsumenter som företag att samma spelregler inte gäller i hela landet
Våra medlemsföretag vill ha en effektiv och likformig kontroll, och är beredda att betala för detta. Vad vi efterlyser är en rättvis avgiftssättning och att företagen faktiskt får något för sina pengar.
Flera svenska jordbruksministrar har likt landsbygdsminister Eskil Erlandsson velat centralisera kontrollen. Men Sveriges kommuner har hållit emot, genom att envist hävda att livsmedelskontrollen är en viktig del av det kommunala självstyret.
Ett annat argument som nu framförs från Sveriges kommuner och landsting, SKL, är att det är viktigt att kontrollen ligger nära företagen och konsumenterna. Vi tror tvärtom att det gagnar systemets trovärdighet om det finns ett visst avstånd mellan den som kontrollerar och den som kontrolleras. Konsumentargumentet är svårt att förstå. Inspektörerna har, tills skillnad från företagen, väldigt få konsumentkontakter.
Är det verkliga skälet att kommunerna inte vill gå miste om en god intäktskälla? Enligt Centrum för Rättvisa betalar svenska livsmedelsföretag miljontals kronor årligen för kontroller som inte utförs. Flera företagare som drivit fall i domstol har fått rätt i att avgifterna inte har någon relation till faktiskt utförda kontroller.
Kontroll av livsmedel kan, som den senaste tidens händelser visar, vara tämligen komplicerat. Som landsbygdsministern tidigare uttryckt saken i SvD: ”det är inte alldeles enkelt för en ensam inspektör i Piteå att ha bredden och djupet på den kunskap som behövs.” Vi hoppas att Eskil Erlandsson nu går från ord till handling och utmanar kommunlobbyn för konsumenternas bästa.
Oxfile visar sig vara färgad fläskfile och nötfärs är hästfärs. Kan vi lita på köttindustrin?

Dags för köttmärkning även på restaurang!

Svensk livsmedelskontroll är gjort för fuskare

Att slänga maten lika stor skandal som köttfusket

Dialog med företagen sker bäst på lokal nivå

Anklaga inte kommunerna för köttfusket

Hästkött avslöjar hjärnans hemligheter

Matregler i den nya verkligheten

Kock: Vi bär själva ansvaret för vår mat

Billigaste matkassen inte den bästa

Livsmedelsindustrin måste ta greppet om sina leverantörsled

Hästköttskandalen större än vi trott

Hästuppfödare: Så länge konsumenten vill ha billigare kött finns risken för fusk

Oxfiléskandalen visar att köttets ursprung har betydelse
Newsmill är det första sociala mediet i Sverige som spinner kring nyheter och debatt. Vi publicerar varje dag olika personer med exklusiv kunskap om dagens viktiga händelser. Om du har egna erfarenheter av de frågor vi tar upp kan du omedelbart medverka i debatten. Newsmill är en del av TV4-gruppen.
Läs mer om Newsmill
Millningen är ett sätt att kommentera med känslor. Du väljer ett ord eller ett namn som du vill mäta i opinionen och läsarna kommenterar genom att välja en av fyra känslolägen som representeras av fyra färger. Rött är arg, blått är glad, grön nyfiken och gult är uttråkad. Resultatet visas direkt och rubriken på artikeln färgas med den färg som de flesta väljer.




kommentera I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.
Kommentarsfältet är stängt på denna artikel.