Publicerad: 2013-02-28 19:02, Uppdaterad: 2013-02-28 19:02
Livet i det moderna Sverige idag ter sig väldigt annorlunda beroende på var man bor och vilken bakgrund man har. Skillnaden mellan välmående stadsdelar och områden med högt utanförskap kan vara liten, rent geografiskt, men mycket stor sett till möjligheten till arbete och självförsörjning – för att inte tala om framtidshopp. För att vända en negativ utveckling och skapa en bättre framtid för många som idag befinner sig i utanförskap kan införandet av nystartszoner vara ett kraftfullt verktyg.
Samtliga skribenter är moderata politiker som representerar städerna Göteborg och Malmö i riksdag och kommun. De är sedan tidigare aktiva i frågan om införande av nystartszoner.
I våra egna hemstäder, Göteborg respektive Malmö, märks den bristande integrationen tydligt. Att Sverige som land i allmänhet – och våra hemkommuner i synnerhet – inte bättre klarar av att skapa vägar till arbete och företagande innebär ett stort slöseri på mänsklig förmåga. Så här ser det dock inte ut på alla platser. Såväl inom som utanför Sveriges gränser finns stora skillnader mellan hur snabbt nyanlända får in en fot på arbetsmarknaden. Den lokala miljön spelar en stor roll, såväl fysiskt som socialt, och visar att det går att påverka utvecklingen genom att skapa bättre förutsättningar för tillväxt.
Just nu bereds ett förslag på regeringsnivå som gör att ett system med nystartszoner snart kan bli verklighet. I praktiken innebär förslaget att företag i vissa områden som kännetecknas av högt utanförskap ska få skattelättnader på arbete under ett antal år. Detta för att stimulera både de företag som redan finns i dessa områden att växa och att locka till nyetableringar. Vi ser med spänning fram emot det slutgiltiga förslaget och är övertygade om att nystartszoner kan vara ett sätt att börja luckra upp den segregation som är resultatet av fyrtio års misslyckad integrationspolitik.
Nystartszoner handlar just om att ta bort en del av de hinder som hämmar framväxten av företag och nya jobb och öppna upp för nya möjligheter. Men, fungerar nystartszoner i praktiken? Forskningen på området ger inget enhetligt svar. Det finns exempel på områden där resultaten inte blivit dem man tänkt sig eller där införandet av särskilda regler visat sig vara en dyr åtgärd. Samtidigt finns mycket lyckade exempel som franska Lyon eller Docklands i London. Vår bedömning är att nystartszoner, rätt genomförda, skulle ha goda chanser att lyckas i Sverige.
Klart är att huruvida en nystartszon blir framgångsrik eller inte beror på hur den utformas och hur väl lokala företrädare förmår sluta upp bakom projektet. Staten som ensam aktör räcker inte för att maximera resultatet utan även de deltagande kommunernas fulla medverkan är nödvändig för att förbättra de lokala villkoren. Det finns flera konkreta frågor för kommunerna att ta tag i, som exempelvis förbättringar i skolan, att se till att infrastrukturen stödjer en högre grad av företagande och att stödfunktioner som exempelvis nyföretagarcentrum finns på plats. Därtill är det viktigt att reformerna förankras hos lokalbefolkningen så att man får till stånd ett engagemang kring de förändringar som genomförs.
Vi ser positivt på att regeringen nu aktivt arbetar med att ny lagstiftning kan komma på plats och att vi därmed kommer ett steg närmare att göra verklighet av en reform med mycket stor potential för hela Sverige och särskilt de städer där klyftorna är som störst och trösklarna in på arbetsmarknaden känns som allra högst.
Hans Rothenberg (M)
Riksdagsledamot Göteborg
Olof Lavesson (M)
Riksdagsledamot Malmö stad
Hampus Magnusson (M)
Biträdande kommunalråd Göteborg
Anja Sonesson (M)
Vice ordförande kommunstyrelsen Malmö

Vem får vara med i Coca Colas gemenskap?

Okunskap leder till splittringar i samhället

UG har rätt i att många inte vågar berätta om sina erfarenheter

Metadebatten om invandringen går inte att vinna

Reva-projektet, ett mörkt kapitel i svensk historia

Muslimska feminister ska inte lita på högerpopulister

”Svenskhet” permanentar segregation och förpassar invandrare till en misskänd position


Alla flickor har inte rätt att själva välja pojkvän

De flesta nationaliteter föredrar landsmän som kollegor

Låt mig älska Sverige som jag vill

När kärleken kommer vid fel tidpunkt

Omoraliska ingångslöner hindrar nyanlända

Inkluderande svenskhet viktig för gemenskapens skull

Replik: SD vill tvinga mig välja mellan svensk och assyrier

Allvarliga faktafel av SD-ledaren


Vi tycker inte att endast etniska svenskar kan vara svenskar

Sluta inte fråga var jag kommer ifrån

Somalisvenskars utanförskap är ingen naturlag

Staten kan inte bära hela ansvaret för integrationen

Dagens politik för nyanlända bromsar integrationen

Sänkt skatt ger fler invandrare jobb

Integrationspeng ger individen makt och ansvar

Nystartszoner är dyra och ineffektiva

Kanske måste jag byta namn för att få jobb

Folkpartist: Dags att begränsa invandringen?

Mångfald gör Sverige mer kreativt

SDU välkomnar KDU:s initiativ för samhällsgemenskap och mot mångkultur

Svenska språket måste inte klaras av först

Regeringens etableringsreform för nyanlända är ett riskprojekt

Onyanserad hedersdebatt kan ha banat väg för SD

Politiker - vad var överenskommelsen värd för somaliska familjer?

Diskutera diskriminering - inte språkkrav, Adam Cwejman

Integrationen har blivit en politisk arena som andra

Vill MP ha Kanadas språktest och försörjningskrav?

Sverige får inte gå Danmarks väg, Ullenhag!

Integrationsministern: Vi bryter med omhändertagandementaliteten

Liberaldemokraternas grundare: "Vi ska inte ta emot invandrare för att vara snälla"

Vi växte upp i Fittja och vill visa förortsungarna att allt är möjligt

Upplysningsideal istället för multikulturalism eller kulturchauvinism i integrationspolitiken

För att invandringen ska lyckas måste vi göra upp med multikulturalismen

Civila samhället får större roll för integrationen

Vi behöver rättvisepolitik – inte invandrarpolitik - för integration

Integrationen börjar i språket
Newsmill är det första sociala mediet i Sverige som spinner kring nyheter och debatt. Vi publicerar varje dag olika personer med exklusiv kunskap om dagens viktiga händelser. Om du har egna erfarenheter av de frågor vi tar upp kan du omedelbart medverka i debatten. Newsmill är en del av TV4-gruppen.
Läs mer om Newsmill
Millningen är ett sätt att kommentera med känslor. Du väljer ett ord eller ett namn som du vill mäta i opinionen och läsarna kommenterar genom att välja en av fyra känslolägen som representeras av fyra färger. Rött är arg, blått är glad, grön nyfiken och gult är uttråkad. Resultatet visas direkt och rubriken på artikeln färgas med den färg som de flesta väljer.




kommentera I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.
Kommentarsfältet är stängt på denna artikel.