Djursjukvården kan visa vägen ur vårdkrisen

Vårdköerna har länge varit ett bekymmer i Sverige. Den sjukvård vi både värnar om och är stolta över har en stor plump när det kommer till väntetider. Om det inte vore för de långa väntetiderna skulle vi ligga i absolut topp i Europa, enligt en jämförelse av sjukvården i 34 europeiska länder. Det är onekligen synd att vi med så god kvalitet i vården tvingar människor att vänta på den.

Olika politiska åtgärder har satts in genom åren. Det har varit miljardsatsning hit och miljardsatsning dit i syfte att landstingen ska få ner väntetiderna. Borgerliga landstingsledningar har även försökt med vårdvalsmodeller och en ökad mängd vårdgivare. Tanken är att konkurrens om patienterna ska korta väntetiderna. Resultaten har inte varit helt lysande, varken för de rödgröna eller för de borgerliga.

Hur fungerar det då inom veterinärvården? Jo, där går det bra att ringa till många mottagningar både kvällar och helger. Oftast kan de ta emot hunden eller katten inom någon dag. Är det akut kan man givetvis åka på en gång. På mottagningen finns en veterinär som gör undersökning. Visar det sig att operation eller annan större vårdåtgärd krävs bokas tid direkt. För djurets ägare innebär det en stor trygghet. Man behöver inte vänta på en kallelse med ovisst datum för operation. Snabbt, effektivt och säkert.

Djursjukvården betalas genom att djurägare har försäkringar för sina husdjur. Om ett djur blir sjukt eller skadar sig ges behandling vid en veterinärmottagning. Fakturan för behandlingen motsvarar den verkliga kostnaden. Denna kostnad ersätts, minus självrisken, av försäkringsbolaget. Pengarna går direkt till den behandlande djurkliniken.

En invändning mot jämförelsen är givetvis att vården kostar en hel del för djurägaren. I förhållande till patientavgifterna i den vanliga sjukvården kan självrisken i djurförsäkringen vara flera gånger dyrare.

Naturligtvis finns det skillnader mellan sjukvården och veterinärvården. Men som utgångspunkt för en bredare diskussion om sjukvårdens utmaningar kan djursjukvården ge en ny infallsvinkel. Det är en beprövad modell som vunnit acceptans hos landets djurägare.

I Holland finansieras sjukvården på liknande sätt genom ett försäkringssystem. Alla omfattas och försäkringsbolagen måste erbjuda försäkringen. För den med svagare ekonomi står staten för kostnaden. Resultatet blir en kombination av välfärd och konkurrens som fört upp Holland i topp på rankingen av Europas sjukvårdssystem.

Där har man också lyckats med det som brukar vara det stora problemet när försäkringar betalar sjukvård – kostnadskontrollen. Genom den statliga regleringen och uppföljningen har kostnaderna hållits på en rimlig nivå. Detta till skillnad från exempelvis USA, där sjukvårdens andel av BNP är nära dubbelt så hög som i Sverige utan att kvaliteten är högre.

Hägglund och Erlandsson får gärna slå sina kloka huvuden ihop. Det finns modeller att organisera och finansiera sjukvården, med hög service och effektivitet, korta väntetider och nöjda anhöriga. Så kan vi alla få vård lika snabbt, hundar som människor!