Sexuellt umgänge är ingen rättighet

Det finns säkert många 40-åriga olyckliga oskulder som är beredda att betala för att få sexuellt umgänge, de som har oförlösta fantasier som ingen vill uppfylla tillsammans med dem eller bara någon ensam själ som ser en prostituerad som lösningen på problemet.
Nu är det inte så att sex nödvändigtvis måste handla om kärlek och närhet.
Däremot ska det kännetecknas av ömsesidighet och respekt – någonting som inte är så vanligt förekommande när det kommer till prostitution.

Det talas gärna någon slags win-win situation; att köpare och säljare skulle vara jämlika i situationen och tjäna lika mycket på det.
Rätta mig om jag har fel, men är inte själva grundtanken med prostitution att köparen slipper ta ställning till vad säljaren tycker, tänker och känner under umgängestiden?
Jämlik situation var det ja…

Dessutom bygger den här sortens industri ofta på falska löften och missbruk, så vi kan väl åtminstone komma överens om att sällan är det välmående Anna från Djursholm med en harmonisk uppväxt och fin ingenjörsutbildning du hittar i gathörnet?

Många menar att var och en är fri att göra vad de känner för med sin kropp, men att befinna sig i en position där man väljer att sälja rättigheterna till sin kropp är knappast vad jag väljer att kalla frihet.
Sexuell frihet innebär friheten att utöva sin sexualitet men det ska inte behöva betyda att man ska behöva tillhandahålla sexuella tjänster?
Lagen om förbud mot köp av sexuella tjänster är inte på nått sätt till för att reglera någons sexualitet, utan för att förhindra att någon skadar sig själv och andra.


En del menar att sex till hör dem mänskliga rättigheterna, att sex är för alla.
Sex är absolut för alla. Alla som hittar någon som väljer sexuellt umgänge med dem av den fria viljan och lusten.
Sexuellt umgänge är ett privilegium, inte en rättighet.

Linn Törnlund (1 artiklar)

Anmäl