Skolan

Gunnel Thydell om Skolan

M har fel i att forskningen stödjer tidiga betyg

Gymnasielärare: Ännu tidigare betyg och ännu fler nationella prov samt stärkt lärarroll i samma paket. Det rimmar illa. Nu är det moderaternas tur att rädda skolan (DN 2013-02-14). Många är vi lärare som är ordentligt trötta på politiker som skor sig på skolfrågan. Jan Björklund är ute ur leken och nu slåss gamarna om denna så strategiskt viktiga fråga. För en gångs skull är det lätt att identifiera sig med Björklund; rollen som förlorare delar han med skolan.


Om författaren

Som engagerad gymnasielärare ser jag dagligen effekterna av den förda skolpolitiken. 

 

Anders Borg och Tomas Tobé, hänvisar till forskning som styrker att fler nationella prov, läxor och tidiga betyg är det bästa sättet att klara både kvalitet och likvärdighet! Visa oss den, för vi har hört annat. Professor John Hattie har gjort en bred genomgång av skolforskning, och läxor hör till exempel inte till det som gör stor skillnad. Det som innebär störst kunskapsvinster är lärarnas utvärdering och förbättring av undervisningen. I USA konstaterar bl. a Sir Ken Robinson att reformen No child left behind, som moderaternas utspel bara alltför väl påminner om, har inneburit millions of children left behind. Det borde varje politiker känna till.

Denna fokus på likriktning och industriell mätbarhet har inte ett dugg med kvalitet att göra, men politiker vill, förutom att sitta vid makten, kunna mäta. Till varje pris. Problemet är att kvalitet inte är något man mäter. Denna fäbless för siffror kan förklara varför politiker tror mer mätning gör skillnad. Det gör den i och för sig: Administrationen kring nationella prov är oerhört tidskrävande. Tid som behövs till undervisning och bedömning (som vi gör hela tiden). Resultatet blir att ett misslyckande byggs in i systemet, men vi mäter det i alla fall ordentligt.

Betyg som belöning fungerar dessutom illa där komplexa kunskaper behöver tillämpas, vilket det ju handlar om i dagens skola. Daniel Pink belägger (TED) att belöningar endast fungerar när det gäller enklare uppgifter, som att packa en låda fortare.

Dagens betygssystem har dessutom klara svagheter: elevens prestationer mäts mot fyrkantiga matris, där eleven kan nå A i fem områden, men kan lyckas sämre och nå E i ett sjätte och då få D i betyg. Det skapar inte lust, utan mållåsning och stress hos många elever, och det hela upplevs som just fyrkantigt. Elever och föräldrar ska därtill alltid kunna informeras om hur de ligger till och exakt vad de ska göra för att nå nästa betyg. Lägg till det att kurserna är fullpackade med ambitiöst innehåll som ska betas av på alltför kort tid, för att det hela ska vara kostnadseffektivt. Många lärare fastnar i sina matriser när det allt överskuggande målet är att kunna sätta betyg. Undervisningen kommer i andra hand.

En färsk undersökning visar att elever som drivs av plikt och oro presterar bäst (mätt i betyg), men är det så vi vill ha det? Vad är bäst? Lust för lärande finns inskrivet i skollagen, och hur lusten att lära skulle öka när man redan vi tio års ålder ska fogas in i matrisen undrar jag över. På vilket sätt stärks lärarrollen i alla klassrum när man bygger karriärvägar? Svara gärna!

Nu är det dags för politiker att släppa skolutvecklingsfrågan till oss som arbetar i och med skolan. Ekonomer och politiker får göra sitt jobb. Alla med pedagogisk utbildning och erfarenhet vet att undervisning är en konst, som kräver inspiration, tid för eftertanke, visioner, tid för verkliga möten med eleverna, tid att ge god återkoppling som leder vidare, tid att utveckla undervisning tillsammans med kollegor och tid att förkovra sig inom sina ämnen och följa med i forskningen. Betyg är till för att sortera elever, om urvalsinstrument för gymnasier och högre utbildning. Det är lätt att blanda ihop det, men det är förödande.

Gunnel Thydell

gymnasielärare, Nacka

 

  

 





Trackback URL: http://www.newsmill.se/trackback/49186

kommentera I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.

Kommentarsfältet är stängt på denna artikel.



annons:
annons:

Newsmill-bloggen

Newsmill till TV4 News

 Nyhetsbolaget, som bla producerar Nyheterna i TV4 och TV4 News tar över Newsmill. För våra ...

annons:
annons:

Om Newsmill

Newsmill är det första sociala mediet i Sverige som spinner kring nyheter och debatt. Vi publicerar varje dag olika personer med exklusiv kunskap om dagens viktiga händelser. Om du har egna erfarenheter av de frågor vi tar upp kan du omedelbart medverka i debatten. Newsmill är en del av TV4-gruppen.

 

Läs mer om Newsmill

Newsmill-bloggen

Newsmill till TV4 News

 Nyhetsbolaget, som bla producerar Nyheterna i TV4 och TV4 News tar över Newsmill. För våra ...

Vad är att Milla?

Millningen är ett sätt att kommentera med känslor. Du väljer ett ord eller ett namn som du vill mäta i opinionen och läsarna kommenterar genom att välja en av fyra känslolägen som representeras av fyra färger. Rött är arg, blått är glad, grön nyfiken och gult är uttråkad. Resultatet visas direkt och rubriken på artikeln färgas med den färg som de flesta väljer.


 
© 2008 Newsmill. All rights reserved.