Hellre fungerande introduktion än fast anställning

Under snart två år har Lärarnas Riksförbunds Studerandeförening valt att fokusera sitt arbete på introduktionsåret .Det första året då utbildning och verklighet möts och möjlighet ges att växa in i yrket. En förutsättning för att detta ska ske är att en nyexaminerad lärare får en introduktionsårsplats. Vi har varnat för att det inte kommer ske om inte reformen stramas upp tydligare av både stat och huvudman. När det nu i helgen rapporterades om att 40 procent av de nya lärarna inte får sin introduktionsplats har våra farhågor bekräftats.

Lärarlegitimationsreformen är en viktig reform,en pusselbit för att höja läraryrkets status. Behovet av reformen blev än tydligare när Skolverket blev tagna på sängen av den flora av lärarutbildningar som förekommit runt om i Sverige. När ingen egentligen vet vad lärare fått för utbildning är det inte konstigt att bristen på likvärdighet i svensk skola ökar. Reformen är också viktig för den slår fast vikten av utbildning och behörighet hos lärare i skolan. Detta är viktigt inte minst ur elevsynpunkt. Eleverna ska kunna utkräva ansvar från de som ansvarar för deras undervisning.

Lärarstudenter och nyexaminerade lärare vittnar om att de inte känt sig redo att kliva ut i klassrummet efter examen. Det är inte heller konstigt, i och med att lärarutbildningen blivit mer akademisk och ämnesinriktad har inslag som metodik och didaktik fått stryka på foten. Inget fel i det, men behovet av en introduktion till yrket har blivit allt viktigare.

Skolverket har beskrivit noga och väl hur ramarna för introduktionen ska se ut. Den nya läraren ska ha en handledare som så långt det är möjligt har samma behörighet som läraren, rektorn ska göra upp en plan för introduktionen, rektorn ska bedöma den nya läraren vid minst tre tillfällen utifrån den kompetensprofil som skolverket tagit fram. Det är mycket den nya läraren ska få, men hur är då systemet riggat för att garantera alla blivande lärare detta?

Utbildningsminister Jan Björklunds reformer med lärarlegitimation och introduktionsperioden är viktiga och vi ställer oss bakom dem men vi är inte tillfreds med hur systemet är utformat idag.

Här kommer vår allvarliga kritik: Även om det numera finns en så kallad legitimationsgrundad anställning i det centrala avtalet kommer tjänsterna utlysas på samma premisser som en vanlig tjänst. Eftersom den nyexaminerade läraren kommer kosta mera pengar för huvudmannen, i och med till exempel kravet på en mentor, är risken att många inte kommer få sin introduktionsperiod.

Situationen som vi tidigare har förutspått är nu också bekräftat i och med undersökningen som SvD-artikeln påvisar. Lärarnas Riksförbunds Studerandeförening har tre konkreta förslag som skulle förbättra förutsättningarna.

Staten ska i dialog med skolhuvudmännen skapa ett system likt läkarnas AT-tjänster. Skottland har redan tagit dessa nödvändiga steg och insett att det är först med speciella tjänster på ett år som en riktig bra introduktion kan garanteras. En majoritet av våra egna medlemmar är villiga att ge upp att introduktionsåret är en del i en tillsvidareanställning om man istället garanteras ett fungerande introduktionsår.

Lärarutbildningen måste dimensioneras.

För att detta ska bli möjligt måste lärarutbildningen dimensioneras. Det går inte att examinera alldeles för få lärare i matematik och naturorienterande ämnen och alldeles för många i samhällskunskap och historia.

Staten måste ersätta huvudmannen vad det faktiskt kostar i riktade statsbidrag. Kommunerna har fått 256 miljoner kronor, det är 30 000 kronor per ny lärare. Dessa har betalats ut i de generella stadsbidraget och i många kommuner har dessa pengar inte ens gått till skolan. Den ersättning utredaren ansåg var rimlig på 407 miljoner för att bekosta nedsatt tid för mentor och läraren är det tredubbla. Vi vill se att 100 000 kronor betalas ut direkt till den huvudman och rektor som bestämmer sig för att ha ett introduktionsår.

Regeringen behöver ta ansvar för sin egen reform när inte kommunerna gör det. Det är först om vi garanterar en bra introduktion för nya lärare som vi kan göra läraryrket attraktivt. Med en väl fungerande brygga mellan utbildning och yrkesliv skulle fler välja att bli lärare. Det är nu dags att göra de nödvändiga justeringarna av reformen. Regeringen måste göra om och göra rätt - precis som man föredömligt gjort i och med borttagandet av skriftliga omdömen i årskurs sex till nio.

Freddy Grip (5 artiklar)

Anmäl